Tejpning av idrottsskador

Basfakta

Definition

• Tejpning är en förebyggande åtgärd och ett komplement till skadebehandling efter det akuta skedet.
• Tejpning innebär användning av stödbandage av olika slag.
• Smal tejp, bred tejp, elastisk tejp, oelastisk tejp.
• Ofta kombineras detta med filtbitar, skumgummi, salva och olika typer av klistersprej.
• Behandlingsresultatet är beroende av att rätt material används på rätt ställe.

Tejpfäste

• Klistersprej rekommenderas för att ge det bästa fästet för tejpen till huden när fysiska/sportsliga aktiviteter utförs:
  • Kom ihåg att sprejen är skadlig för luftvägarna – se till att ventilationen är god
  • Vid allergisk reaktion mot klistersprejen finns det andra fästämnen
• Tejpning som stödbandage under en längre tidsperiod bör alltid kombineras med tubgasbinda eller elastisk gasbinda – använd inte klistersprej!

Vilka leder lämpar sig för tejpning?

• Fötter, fotleder och fingrar lämpar sig bäst.
• Knäskador bör inte tejpas med oelastisk tejp, det kan ge skavsår:
  • Elastiskt klisterförband är bättre

Försiktighetsåtgärder

• Skaffa dig kunskap om tejpning och färdigheter i tejpningstekniker innan du börjar praktisera.
• Kom ihåg att uppbyggnadsträning efter en skada är mycket viktigare än tejpning, något som i sin tur kommer att förebygga skador och särskilt överbelastningsskador.
• Stora partiella rupturer av ledband i knän och fötter måste vara läkta innan idrottsutövaren kan delta i större fysiska aktiviteter:
  • Eftersom ledband kan läka med en viss förlängning, kan det vara lämpligt att förstärka utvändigt vid aktivitet med risk för nya skador
  • Normal läkningstid vid partiella rupturer är cirka sex veckor
• Ledband i foten behöver inte vara helt läkta innan man tar upp aktiviteten igen:
  • Denna led är tacksam att tejpa och låsa i vissa riktningar för att förhindra recidiv av skadan
• Ledband i knäleden måsta vara helt läkta innan man vågar att förstärka till exempel en sidovackling eller förskjutning.

Praktiska råd

• Tejp som inte är elastisk får inte användas okritiskt.
• Se till att tejpen är slät och blir lagd utan veck och kanter som kan ge skavsår.
• Dra inte på tejpen för hårt, då det kan ge skador på senor och ledband samt leda till cirkulationsstörningar.

Indikationer

• Tejpning används som stöd vid återuppbyggnad av skadade leder och den förstärker ledband som har varit skadade och har läkt:
  • Skydda instabila leder mot vridningar och stukningar
  • Skydda ytterleder mot översträckning
• Tejpning kan hålla muskler på plats vid tillfällen där stor rörlighet för musklerna är oönskad på grund av inflammationsprocesser, till exempel i benhinnan på framsidan av underbenet.
• Fingrar som har varit ur led och som är reponerade, kan gärna tejpas med "tvåfingerförband" i stället för att gipsas.

Praktiska råd

Allmänt

• Ju enklare tejpningsmetod, desto bättre.
• Om tillräckligt stöd uppnås med ett tejpvarv, lägg då inte på mer.
• Starta alltid från en frisk del, bygg över den skadade delen och fäst därefter vid en frisk del.
• Undvik veck och kanter på tejpen, eftersom det kan ge skavsår.

Läggning av tejp

• Raka bort hår på det området där tejpen skall läggas, annars kan det bli obehagligt när tejpen skall tas bort:
  • Alternativt kan tejpunderlag av skumplast användas i stället för att raka bort hår
  • Tejpunderlag är alltid gynnsamt hos personer med extra ömtålig hud eller när bandaget skall sitta på en längre tid
• Rengör huden som skall tejpas:
  • Tejp fäster dåligt på svett och fet hud
• Klistersprej bör sprejas på huden som skall tejpas:
  • Tejpen fäster bättre och huden skyddas
  • Särskilt viktigt vid tejpning av knäleden
• Släta ut ojämnheter i bandaget och tejpa över luckor/glipor, annars kan skavsår lätt bildas.
• Ledens ställning när den tejpas, avgörs av vilken del som skall stöttas och vilken rörelse som skall förhindras.
• Lägg aldrig tejp på en färsk skada eller direkt efter behandling.
• Tejpen skall inte läggas innan svullnaden i mjukdelarna har gått ned.
• Tejpen avlägsnas helst med tejpsax eller tejpkniv.
• Vid irritation och smärta måste tejpen justeras eller tas bort och eventuellt läggas på nytt.

Behandling av skador på mjukdelsvävnad

Första hjälpen

• Akutbehandlingen är avgörande för läkningen av en idrottsskada:
  • Tryckförband akut med efterföljande kompression, högläge och vila kommer att begränsa blödningen, ge mindre smärta och svullnad, förkorta resorptionstiden för blodet ute i vävnaden, ge mindre ärrvävnad och korta ned tiden tills dess att man kan komma i aktivitet igen
  • Om det har uppstått en blödning, bör ett bandaget med kompression sitta på i fyra till sju dagar beroende på skadans art
• Totalrupturer och större skador bör bedömas av läkare då kirurgisk behandling kan bli aktuell.

Senare behandling

• Olika behandlingsåtgärder kan testas för att påskynda läkningen.
• Vakuumbehandling:
  • Upprepas dagligen under cirka en vecka
• Elektrisk stimulering kan ges de första dagarna eventuellt.
• Akupunktur.
• NSAID-preparat bör undvikas då de kan förlänga tiden för läkning.
• Avlastning.
• Undvik att belasta den skadade kroppsdelen de första tre till fyra dagarna om skadan verkar allvarlig.
• Använd gärna kryckor, alltid vid hälta.
• Smärtan avgör när den skadade kan gå som vanligt.
• Ge aldrig massage i akutfasen.

Tejpning av olika skador

• Armbågsstöd
• Armbågstejpning
• Fotledstejpning – stöd som hindrar sidovackling
• Fotled, tryckbandage
• Benhinneinflammation, tejpning
• Fingertejpningar, exempel
• Fot, standardtejpning
• Fot, alternativ tejpning
• Fotsuletejpning
• Handledsstöd 1
• Handledsstöd 2
• Hälsenestöd
• Hältejpning
• Knäledsstöd
• Knäledstejpning
• Ländryggstejpning
• Ljumskskada, förband
• Lår, tryckbandage
• Låret, tejpning av muskelskador
• Revbenstejpning
• Axelledstejpning
• Tumstöd