Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Medicinsk översikt | Pediatrik

Avföringsinkontinens och enkopres


Uppdaterad den: 2013-03-14
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Basfakta

Definition

  • I begreppet avföringsinkontinens ingår följande:
    • Enkopres – avföring i olämpliga situationer efter fyra års ålder
    • Nedsmutsning – små mängder avföring, som orsakar fläckar i underkläder
  • Det kan vara lämpligt att skilja mellan:
    • Funktionell, tillfällig avföringsinkontinens
    • Avföringsinkontinens med underliggande (organisk) orsak

Förekomst av avföringsinkontinens (både i samband med förstoppning och tillfällig avföringsinkontinens)1

  • 1–4 % efter fyra års ålder.
  • 1–2 % vid sju års ålder.
  • 1,6 % vid tio till elva års ålder.
  • Högre incidens hos pojkar än hos flickor, från 1,5:1 till 6:1 i olika studier.

Etiologi och patogenes

Orsaker till funktionell, tillfällig avföringsinkontinens

  • Samverkan mellan fysiologiska och psykosociala faktorer som brist på krav och brist på förståelse för barnets signaler hos föräldrarna, syskonsvartsjuka, stressig livssituation eller bristande omsorg:
    • Det råder oenighet om avföringsinkontinens är orsak till beteendeproblem eller om beteendeproblem leder till avföringsinkontinens1
    • Ibland är orsaken ganska uppenbar till exempel skilda föräldrar och avföringsinkontinens endast vid besök hos den ena av föräldrarna2
  • Ärftlig predisposition, visst beteende i familjen.
  • Sen mognad.
  • Brist i fysiologiska mekanismer?
    • Enskilda studier visar normal transittid i kolon och normal känslighet i rektum hos flera patienter med funktionell, tillfällig avföringsinkontinens till skillnad mot patienter med obstipation och permanent avföringsinkontinens3
  • Psykiska och sexuella övergrepp.

Organiska orsaker till avföringsinkontinens

  • Obstipation:
    • Den vanligaste orsaken till avföringsinkontinens hos barn
    • enligt en amerikansk, prospektiv studie var avföringsinkontinens kopplad till obstipation hos 95 % av barn i åldern 4–17 år4
  • Anorektala missbildningar, Mb. Hirschsprungs och andra tillstånd som behandlas kirurgiskt.
  • Neoplasmer.
  • Inflammatorisk tarmsjukdom.
  • Ryggmärgsbråck och olika sällsynta neurologiska sjukdomar.

Predisponerande faktorer för funktionell, tillfällig avföringsinkontinens

  • Psykosociala faktorer.

ICD-10

  • F98 Enkopres, funktionell, icke organisk
  • R15 Fecesinkontinens

ICD-10 Primärvård

  • R15-Fecesinkontinens

Diagnos

Diagnoskriterier

Kriterier för ICD 10 Enkopres, funktionell, icke-organisk det vill säga funktionellt tillstånd, men också enkopres orsakad av obstipation

  • Upprepad frivillig eller ofrivillig avföring, oftast med normal eller nästan normal konsistens, på platser som inte är sociokulturellt lämpliga för individen.
  • Tillståndet kan vara en onormal fortsättning på normal infantil inkontinens eller så kan det utvecklas efter en period med fullständig tarmkontroll.
  • Enkopres kan också visa sig genom medveten avföring på olämpliga ställen, trots normal tarmkontroll.
  • Tillståndet kan uppstå monosymtomatiskt eller som en del av mer omfattande emotionella störningar med debut särskilt under barndomen (F93.) eller beteendestörning (F91.).
  • Inkluderar: funktionell, icke-organisk enkopres med avföringsinkontinens och psykogen enkopres.
  • Använd en tilläggskod om orsaken även är obstipation.

Differentialdiagnoser

  • Obstipation, vanligaste orsaken – 95 % av alla fall med avföringsinkontinens hos barn i åldern 4–17 år i amerikanska undersökningar.4
  • Analfissur.
  • Anorektal missbildning.
  • Sexuella övergrepp.
  • Mb. Hirschsprungs, sällsynt.
  • Inflammatorisk tarmsjukdom, ulcerös kolit eller Mb. Crohn.

Anamnes

  • Tömning av avföring med normal konsistens tyder på funktionell, tillfällig avföringsinkontinens.
  • Följande bör ge misstanke om obstipation:
    • Färre än tre kompletta tarmtömmingar per vecka med undantag för spädbarn som ammas efter sex veckors ålder
    • Hårda och stora avföringsklumpar
    • Småklumpar, som ser ut som kaninspillning
    • Lös avföring och ovanligt illaluktande avföring
    • Barnet känner inte tarmtömningen
    • Minskad aptit, men aptiten ökar efter defekation
    • Magsmärtor av varierande intensitet, vilka minskar efter tarmtömning
    • Behov av att tömma tarmen kommer alltid under måltid
    • Uppenbar smärta i samband med avföring
    • Dåligt humör/irritation
    • Tidigare sår eller sprickor
    • Uppenbara utlösande orsaker som debut av symtom i samband med potträning, rörelse bort från välbekant miljö, initiering av medicinering

Anamnesen måste koncentreras kring

  • Tarmtömningsvanor, avföringens konsistens, utseende och lukt:
    • frekvent, lös avföring med diarré eller obstipation?
  • Inträffar episoder med avföringsinkontinens endast i vissa situationer?
  • Familj och sociala förhållanden.
  • Enkopres i släkten.
  • Potträning och föräldrarnas inställning till problemet.
  • Barnets psykomotoriska utveckling i allmänhet.
  • Barn med funktionell, tillfällig avföringsinkontinens söker läkarvård betydligt senare än barn med förstoppning.3
  • Ofrivillig avföring på natten inträffar i cirka 12 % av fallen med funktionell, tillfällig avföringsinkontinens jämfört med cirka 30 % av fallen med obstipation.3

Kliniska fynd

  • Fullständig undersökning:
    • Neurologisk undersökning vid anamnes som tyder på sen utveckling på andra områden
  • Palpation av buken.
  • Inspektion av analregionen och palpation av rektum:
    • Sprickor/sår/ömhet?
    • Avföring i ampullen?
    • Normal sensitivitet?
  • Lokala anala förändringar kan ses vid sprickor, anomalier, Crohns sjukdom och sexuella övergrepp:
    • Var uppmärksam vid hudinfektion med streptokocker som ger sveda, rodnad och smärta vid tarmtömning
  • Mb. Hirschsprungs är mycket sällsynt.

Kompletterande undersökningar i primärvården

  • Nästan aldrig indikation för röntgen.
  • Kontrollera transglutaminasantikroppar och tag F-Calprotectin vid misstanke om inflammatorisk tarmsjukdom.
  • Odling från anus vid misstänkt streptokockinfektion.

När remittera?

  • Allmänläkare bör ha en låg tröskel för remiss till barnläkare/barnsjukhus.
  • Överväg samarbete med barn- och ungdomspsykiatri.
  • Överväg remiss för barn som behöver behandling på grund av ett allmänt svårt läge.
  • Om tarmtömning, koständring och toalettvanor eller rådgivning inte hjälper.
  • Vid skäl att misstänka misshandel eller bristande omsorg kontakta sociala myndigheter.

Behandling

Behandlingsmål

  • Optimalt samspel mellan barn och föräldrar.
  • Normalisering av tarmvanor.

Allmänt om behandlingen

  • Behandling, om obstipation är orsak, bör ske i primärvården.
  • Det är ofta effektivt med enkla råd:
    • Belöna och beröm
  • Komplicerade tillstånd bör behandlas i i samråd med barnläkare eller barnpsykiater.

Egenbehandling

Avföringsinkontinens på grund av obstipation

  • Tömning som vid förstoppning kombinerat med åtgärder som vid funktionell, tillfällig avföringsinkontinens.

Funktionell, tillfällig avföringsinkontinens3

  • Utbildning för föräldrar och patienter:
    • Tala om att avföringsinkontinens är vanligt i barndomen
    • Peka inte på fel
    • Rita och förklara normal fysiologi vid avföring
    • Berätta för föräldrarna att barnet inte alltid upptäcker händelserna själv och att barnet kan ha vant sig vid lukten av avföring
    • Betona att behandlingen tar tid och att det är vanligt med återfall
  • Toaletträning och dagbok med belöningssystem:
    • Toalettbesök med försök att tömma tarmen efter varje måltid och direkt efter skolan
    • Berätta för barnet hur man sitter på toaletten och använder bukpressen
    • Skriv upp framgångar i dagbok/kalender eller liknande, börja med att definiera regelbundna toalettbesök som en framgång och öka sedan kravet på resultat
    • Målet är att barnet ska förstå att regelbundna toalettbesök är nödvändiga och att det måste gå på toaletten när det känner behov
  • Kognitiv terapi har inte gett någon effekt enligt en metaanalys 5, men enligt författarens erfarenhet kan samarbete med en psykolog eller psykiater ha positiv effekt på barnets totala situation.

Läkemedelsbehandling

  • Förutom läkemedelsbehandling mot förstoppning finns det knappast någon tradition av att använda läkemedel.

Annan behandling

Familjeterapi

  • Barnet – vägledning om det specifika problemet och samtal om barnets egen upplevelse av problemet.
  • Föräldrar – råd om att visa en positiv attityd, hjälp att hålla ut.

Förebyggande åtgärder

  • Tidigt och effektivt ingripande vid förstoppning.
Annons
Annons

Förlopp, komplikationer och prognos

Förlopp

  • Beroende på orsak.

Komplikationer

  • Beteendestörningar och annan psykopatologi.
  • Stigmatisering på skolan, till exempel mobbning.
  • Förlust av vänner.

Prognos

  • Beroende på orsak.

Patientinformation

Skriftlig patientinformation

Uppföljning

Plan

  • Individualiserad.Behandlingen bör i allmänhet inte avslutas förrän efter läkning.
  • Vid stora komplexa problem är det klokt att etablera en behandlingsgrupp med aktuella specialiteter.

Källor

Annons
Annons
Vill du lära dig mer? Prenumerera på våra utskick

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om NetdoktorPros personuppgiftspolicy här .


Annons
Annons
Annons

Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.

Annons