Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), barn
Bakgrund
- Försenad eller långvarig reaktion på en påfrestande händelse eller livssituation av mycket hotande eller katastrofal art, som troligen skulle ha framkallat starkt obehag hos de flesta.
- Symtomen kan indelas i tre grupper:
- Den traumatiska händelsen återupplevs kontinuerligt (flashbacks)
- Konstant undvikande av intryck som associeras med traumat
- Bestående symtom på förhöjd aktivering (överspändhet)
- Hos barn är det vanligt med upprepade lekar där temat eller aspekter av händelsen kommer till uttryck, allmänna mardrömmar och psykosomatiska symtom.
Epidemiologi
- Exponering för traumatiska händelser varierar mellan olika länder och populationer och därmed varierar också förekomsten av PTSD.
- Enligt data från USA har cirka 8 % av 18-åringarna som upplevt svårt trauma PTSD, medan andelen är upp till 40 % för dem som utsatts för överfall eller sexuellt övergrepp.
Etiologi och patogenes
- När en stressor har traumatisk effekt är det genom att den invaderar och ockuperar delar av psyket och sedan ständigt gör sig påmind i form av repetitionstvång.
- Repetitionstendensen är den naturliga reparationsprocessen för att bearbeta omvälvande intryck (älta det om och om igen). Men när återupplevelsen blir för intensiv och frekvent påverkas hälsan.
- Förhållanden för barnet såsom tidig anknytning, intelligens, coping-förmåga och kompetens, sociala färdigheter, känsla av sammanhang, familjeförhållanden och kvaliteten på barnets nära relationer kan ha betydelse för hur barnet upplever och klarar av traumatiska händelser.
ICD-10
- F43.1 Posttraumatiskt stressyndrom
Utredning av PTSD hos barn
- Se diagnoskriterier och detaljerad beskrivning av screening och utredning i Riktlinje Trauma och stressrelaterade syndrom. Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri (SFBUP), se Källor nedan.
- Samtalet ska anpassa efter barnets ålder och förutsättningar och förmedla tydlighet, trygghet och förtroende.
- Stress- och traumaformulär rekommenderas.
- Utredningen bör som ett minimum också omfatta kartläggning av ångest- och depressionssymtom samt beteendeproblem.
Differentialdiagnoser
- Liksom hos vuxna är PTSD hos barn ett tillstånd med hög samsjuklighet och ofta associerat med ångesttillstånd och depression. Dessutom har barn med PTSD i högre grad olika typer av beteende- och drogproblematik under tonåren.
- Anpassningsstörning.
- Akut stressyndrom.
- Depression.
- Paniksyndrom.
- Generaliserat ångestsyndrom.
- Tvångssyndrom.
Behandling av PTSD hos barn
- Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT) är den bäst validerade behandlingsformen.
- I dokumentet Riktlinje Trauma och stressrelaterade syndrom. Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri (SFBUP), se Källor nedan, finns detaljerad beskrivning av behandling i steg 1 som helt eller delvis kan erbjudas inom första linjens psykiatri.
Läkemedelsbehandling
- Det finns ingen dokumentation eller empiriskt stöd för läkemedelsbehandling av barn med PTSD.
- Det kan vara aktuellt att överväga medicinering till barn med PTSD om de visar tydliga depressiva symtom, har panikångest och/eller ADHD. Det är i så fall ett beslut som tas av barnpsykiater.
Förebyggande åtgärder
- Enligt en SBU-rapport är det troligt att kognitiv beteendeterapi (KBT) i grupp och som har traumafokus minskar risken för att barn och unga med pågående exponering för ett och samma trauma (till exempel ett krig) utvecklar PTSD.
Prognos
- Tidig diagnos och behandling är viktigt för förbättrad prognos.
Källor
- Riktlinje Trauma och stressrelaterade syndrom. Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri (SFBUP) 2019
- Psykologiska och psykosociala insatser för att förebygga posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) hos barn och unga SBU 2019
- Warner CH, Warner CM, Appenzeller GN, Hoge CW. Identifying and managing posttraumatic stress disorder published correction appears in Am Fam Physician. 2014 Mar 15;89(6):424 published correction appears in Am Fam Physician. 2015 Jul 1;92(1):8A-10. Dosage error in article text. Am Fam Physician. 2013;88(12):827–834. PMID: 24364547
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Checklista – att tänka på vid hosta hos barn
Titt som tätt besöker barn vårdcentralen på grund av hosta och liknande förkylningssymtom. Många gånger beror hostan på ofarliga tillstånd, men vissa tecken och symtom bör du som sjukvårdspersonal och allmänläkare vara extra uppmärksam på.
-
Mässling (morbilli)
Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomar vi känner till. Att vaccinera är viktigt för att undvika allvarliga komplikationer, som exempelvis encefalit som drabbar 1 av 1000 sjuka.
-
Skärmtid oroar småbarnsföräldrar – vad är lagom?
Hur digitala medier påverkar småbarn råder det delade meningar om. Viss forskning talar för att det skulle vara skadligt medan annan forskning hävdar det motsatta. I en svensk studie kartlägger forskarna spädbarns skärmtid och hur den påverkar barns språkutveckling.
-
Så bemöter du kunskapsmotstånd om vaccin
I takt med att fler vaccin gör entré i vården växter oron hos allmänheten, i synnerlighet bland föräldrar som ska ta beslut om att vaccinera sina barn. Hur bemöter du som läkare denna typ av kunskapsmotstånd? Den frågan lockade över 200 läkare, sjuksköterskor och andra berörda till årets Vaccindag.
-
Skolios
-
Erythema infectiosum
En infektionssjukdom orsakad av parvovirus B19. Smittan är luftburen och förekommer framförallt hos barn och unga i åldersgruppen 5–15 år.
-
Höftledsdysplasi/höftinstabilitet hos nyfödda
Ett sjukdomsspektrum som innefattar medfödd luxation och instabilitet av höftleden men även senare anatomisk omognad av höftleden med dålig täckning av höftkulan via ett acetabulum som är grunt och lutar för brant.