Medicinsk översikt | Pediatrik

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), barn


Uppdaterad den: 2020-02-20
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Bakgrund

  • Försenad eller långvarig reaktion på en påfrestande händelse eller livssituation av mycket hotande eller katastrofal art, som troligen skulle ha framkallat starkt obehag hos de flesta.
  • Symtomen kan indelas i tre grupper:
    • Den traumatiska händelsen återupplevs kontinuerligt (flashbacks)
    • Konstant undvikande av intryck som associeras med traumat
    • Bestående symtom på förhöjd aktivering (överspändhet)
  • Hos barn är det vanligt med upprepade lekar där temat eller aspekter av händelsen kommer till uttryck, allmänna mardrömmar och psykosomatiska symtom.

Epidemiologi

  • Exponering för traumatiska händelser varierar mellan olika länder och populationer och därmed varierar också förekomsten av PTSD.
  • Enligt data från USA har cirka 8 % av 18-åringarna som upplevt svårt trauma PTSD, medan andelen är upp till 40 % för dem som utsatts för överfall eller sexuellt övergrepp.

Etiologi och patogenes

  • När en stressor har traumatisk effekt är det genom att den invaderar och ockuperar delar av psyket och sedan ständigt gör sig påmind i form av repetitionstvång.
  • Repetitionstendensen är den naturliga reparationsprocessen för att bearbeta omvälvande intryck (älta det om och om igen). Men när återupplevelsen blir för intensiv och frekvent påverkas hälsan.
  • Förhållanden för barnet såsom tidig anknytning, intelligens, coping-förmåga och kompetens, sociala färdigheter, känsla av sammanhang, familjeförhållanden och kvaliteten på barnets nära relationer kan ha betydelse för hur barnet upplever och klarar av traumatiska händelser.

ICD-10

  • F43.1 Posttraumatiskt stressyndrom

Utredning av PTSD hos barn

  • Se diagnoskriterier och detaljerad beskrivning av screening och utredning i Riktlinje Trauma och stressrelaterade syndrom. Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri (SFBUP), se Källor nedan.
  • Samtalet ska anpassa efter barnets ålder och förutsättningar och förmedla tydlighet, trygghet och förtroende.
  • Stress- och traumaformulär rekommenderas.
  • Utredningen bör som ett minimum också omfatta kartläggning av ångest- och depressionssymtom samt beteendeproblem.

Differentialdiagnoser

  • Liksom hos vuxna är PTSD hos barn ett tillstånd med hög samsjuklighet och ofta associerat med ångesttillstånd och depression. Dessutom har barn med PTSD i högre grad olika typer av beteende- och drogproblematik under tonåren.
  • Anpassningsstörning.
  • Akut stressyndrom.
  • Depression.
  • Paniksyndrom.
  • Generaliserat ångestsyndrom.
  • Tvångssyndrom.

Behandling av PTSD hos barn

  • Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT) är den bäst validerade behandlingsformen.
  • I dokumentet Riktlinje Trauma och stressrelaterade syndrom. Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri (SFBUP), se Källor nedan, finns detaljerad beskrivning av behandling i steg 1 som helt eller delvis kan erbjudas inom första linjens psykiatri.

Läkemedelsbehandling

  • Det finns ingen dokumentation eller empiriskt stöd för läkemedelsbehandling av barn med PTSD.
  • Det kan vara aktuellt att överväga medicinering till barn med PTSD om de visar tydliga depressiva symtom, har panikångest och/eller ADHD. Det är i så fall ett beslut som tas av barnpsykiater.

Förebyggande åtgärder

  • Enligt en SBU-rapport är det troligt att kognitiv beteendeterapi (KBT) i grupp och som har traumafokus minskar risken för att barn och unga med pågående exponering för ett och samma trauma (till exempel ett krig) utvecklar PTSD.

Prognos

  • Tidig diagnos och behandling är viktigt för förbättrad prognos.

Källor

  • Riktlinje Trauma och stressrelaterade syndrom. Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri (SFBUP) 2019
  • Psykologiska och psykosociala insatser för att förebygga posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) hos barn och unga SBU 2019
  • Warner CH, Warner CM, Appenzeller GN, Hoge CW. Identifying and managing posttraumatic stress disorder published correction appears in Am Fam Physician. 2014 Mar 15;89(6):424 published correction appears in Am Fam Physician. 2015 Jul 1;92(1):8A-10. Dosage error in article text. Am Fam Physician. 2013;88(12):827–834. PMID: 24364547

Annons
Annons
Annons