Multisystem inflammatory syndrome in children (MIS-C)
Se även vår text om Kawasakis sjukdom.
Basfakta
Definition
- Internationell term: "Multisysteminflammatoriskt syndrom hos barn" - förkortat MIS-C.
- Även känd som pediatriskt inflammatoriskt multisystem-syndrom tillfälligt associerat med SARS-Cov-2 (PIMS-TS).
- Flera olika förslag på definition finns.
Förekomst
- Sällsynt komplikation till covid-19 hos barn och ungdomar:
- Det är ovanligt, men väl känt, att barn kan utveckla allvarliga inflammatoriska tillstånd post-infektiöst1
- De första fallen av MIS-C beskrevs i Storbritannien,2-3 men upptäcktes senare i de flesta länder med en hög förekomst av sjukdomen.4-9
- USA:
- I USA registrerades 570 fall under perioden mars-juli 2020:
- Medianåldern var 8 år
- 55% var pojkar
- Rapporten delade in i latinamerikaner 40%, mörkhyade icke-spansktalande 33% och vita (icke-spansktalande) 13%
- I en rapport från New York var förekomsten av SARS-CoV-2-infektion i åldersgruppen under 21 år 322 per 100 000 och MIS-C 2 per 100 0007
- I USA registrerades 570 fall under perioden mars-juli 2020:
- Frankrike:
- Rapporterade 35 barn med akut hjärtsvikt i efterförloppet till covid-19
Etiologi och patogenes
- Immunmedierad senreaktion efter infektion med SARS-CoV-2:
- Mekanismerna är okända
- Antikropps- och immunkomplexmedierad inflammation är en teori10
- Syndromet tros bero på ett onormalt immunsvar mot virusinfektionen, men mekanismen är fortfarande okänd.
- Sjukdomen utvecklas vanligtvis 2–4 veckor efter covid-19.
- Ålder:11
- Enligt en studie med 1 733 barn i USA var medianåldern 9
- Kön:11
- Hos de yngsta verkar det vara jämnt mellan könen, men ju äldre barnen blir ju vanligare hos pojkar
- Risken för MIS-C minskade under omikronvågen av covid-19 pandemin jämfört med andra varianter.12
Predisponerande faktorer
- Enligt en stor svensk studie:13
- Manligt kön
- Ålder mellan 5 och 11
- Utlandsfödda föräldrar
- Astma
- Fetma
ICD-10
- Finns ingen specifik kod för MIS-C än.
ICD-10 Primärvård
Diagnos
Diagnoskriterier
- Finns flera olika förslag på diagnostiska kriterier.
WHO: s diagnostiska kriterier
- Alla 6 kriterier måste vara uppfyllda (enligt versionen från augusti 2020).
- Ålder 0-19 år
- Feber i ≥3 dagar
- Kliniska tecken på exponering för flera gånger (minst 2 av följande):
- Utslag, bilateral icke-purulent konjunktivit, tecken på mukokutan inflammation (munhålan, händer, fötter)
- Hypotension eller chock
- Sviktande hjärtfunktion, perikardit, valvulit eller upptäckt koronarpatologi (inkluderar EKG-fynd eller förhöjda troponiner eller NT-proBNP)
- Fynd kompatibla med koagulopati (förhöjd INR, förhöjd D-dimer)
- Akuta gastrointestinala symtom (buksmärta, illamående, kräkningar)
- Förhöjda inflammationsmarkörer (SR, CRP eller procalcitonin)
- Ingen annan uppenbar mikrobiell orsak till inflammation, inklusive bakteriell sepsis och strepto- / stafylokocktoxisk chocksyndrom
- SARS-CoV-2-infektion:
- Åtminstone ett av följande:
- Positiv SARS-CoV-2 RT-PCR
- Positiv serologi
- Positivt antigentest
- Kontakt med person med covid-19
- Åtminstone ett av följande:
Differentialdiagnoser
- Kawasakis sjukdom:
- En sammanställande studie visade att 14,7 % med MIS-C uppfyller kriterierna för fullständig Kawasaki-sjukdom14
- MIS-C är vanligare hos äldre barn och ungdomar, buksmärta är vanligare i MIS-C, svag hjärtfunktion och chock är också vanligare i MIS-C
- Egentligen sker främst differentieringen baserad på SARS-CoV-2-test
- Akut covid-19:
- Svårt förlopp med akut sjukdom kan misstolkas som MIS-C
- Sepsis:
- Feber, chock och förhöjda inflammatoriska parametrar är också symtom på sepsis
- Patienterna bör behandlas med antibiotika tills svaret på blododlingar framkommit
- Toxiskt chocksyndrom:
- Differentieras genom att testa för SARS-CoV-2 och genom att odla för stafylokocker och streptokocker
- Appendicit:
- Feber, magsmärtor och kräkningar
- Obs! Klinisk undersökning differentieras och eventuellt ultraljud av buken
- Akut systemisk lupus eytematosus:
- Vanligtvis långvarigt sjukdomsförlopp före den fulminanta fasen
- Oftast signifikant nedsatt njurfunktion och uttalade symtom från centrala nervsystemet
Anamnes
- Feber i mer än 3 dagar (hos alla) och gastrointestinala symtom (buksmärta, illamående, kräkningar) hos cirka 60 till 100 % % enligt en sammanställningar.2,15
- Tungandning eller takypné hos cirka 40% - kan bli allvarligt tidigt i processen.
- Utslag, konjunktivit och slemhinnepåverkan hos cirka 50%.
- Neurokognitiva symtom (huvudvärk, slöhet, förvirring) hos cirka 40%.
- En liten andel har allvarligare symtom som encefalopati, kramper, förlamning eller koma.
- Halsont eller myalgier i cirka 10%.
Kliniska fynd
- Chockutveckling (hypotension, takykardi, nedsatt medvetande).
- Tecken på onormal hjärtfunktion hos (eko, troponin, NT-pro-BNP).
- Arytmi ses hos en liten andel.
- Akut andningsfel med behov av assisterad ventilation.
- Akut, men oftast mild njurskad.
- Serosit (pleura, perikardium, ascites).
- Hepatit eller hepatomegali.
- Encefalopati, kramper, koma eller meningoencefalit.
- Svullnad i händer och/eller fötter eller lymfadenopati ses ibland.
Kompletterande undersökningar
- Remiss till sjukhus vid misstanke om diagnosen.
Andra undersökningar
- Om man misstänker sjukdomen bör barnen läggas in på specialiserad avdelning.
- Blodprover:
- Förhöjda inflammationsmarkörer (diagnostiskt kriterium):
- Förhöjt CRP med 90-100 %
- Eventuellt förhöjt SR, procalcitonin, d-dimer, fibrinogen, ferritin, interleukin-6
- Hematologi:
- Vanligt utfall är mild anemi, lymfocytopeni, trombocytopeni och ökade neutrofiltal
- Förhöjda markörer för hjärtsjukdomar:
- Ökat troponin och/eller ökade NT-pro-BNP med 50–90%
- Måttlig ökning av ASAT/ALAT och hypoalbuminemi ses ofta.
- LD är ofta förhöjt.
- Förhöjda inflammationsmarkörer (diagnostiskt kriterium):
- SARS-CoV-2 test (diagnostiskt kriterium):
- RT-PCR-test för Sars-CoV-2
- Serologisk testning
- Eventuellt fastslå epidemiologisk samband/kontakt med person med bevisad infektion
- Provtagningar för att verifiera/utesluta andra möjliga patogener:
- Blododling
- Urinodling
- Odling från hals
- Viruspanel
- Epstein-Barr, PCR och serologi
- PCR för cytomegalovirus, enterovirus, adenovirus
- Ekokardiografi och EKG:
- För att avläsa ejektionsfraktionen, upptäcka eventuell patologi i koronarartärerna, klaffdefekter eller perikardiell effusion
- Lungröntgen eller DT thorax:
- Ultraljud av buken
- Detektion av serosit/ascites, förstorad lever, inflammation i tarmen
När remittera?
- Vid misstanke om sjukdomen ska barnet omedelbart remitteras till sjukhus.
Behandling
Behandlingsmål
- Minska inflammation och förebygga komplikationer.
- Isolering och förebyggande av spridning av infektion tills bekräftat negativ PCR.
Behandlingen i korthet
- Graden av påverkat allmäntillstånd varierar avsevärt.
- Intensiv behandling med vätsketerapi, vasopressorer, eventuellt ventilationsstöd vid behov.
- Initial empirisk antibiotikabehandling, intravenöst immunglobulin (IVIG) och antitrombotisk behandling är aktuellt för de flesta.
Läkemedelsbehandling
- Den som uppfyller kriterierna för fullständig eller ofullständig Kawasaki-sjukdom behandlas med IVIG + acetylsalicylsyra.
- Specifik antiviral terapi (remdesivir) och steroider (dexametason) kan vara relevant för fortsatt covid-19.
- Läs mer i covid-19-texten samt Kawasakis sjukdom.
Förlopp, komplikationer och prognos
Förlopp
- Sjukdomen är ny, beskrivs först i en rapport från Storbritannien 2020.
- Symtomen uppträder vanligtvis 2–4 veckor efter diagnosen SARS-CoV-2-infektion.
- Med adekvat behandling överlever mer än 98% den akuta fasen.
Komplikationer
- Obehandlade, koronara aneurysmer och skador på hjärtklaffar kan uppstå.
Prognos
- Dödligheten i ett stort material från USA var 1,8 %.4
- En retrospektiv studie från England visar att de flesta fysiska förändringar gått i regress men att kapaciteten var påverkad vid kontroll efter 6 månader:16
- Den fysiska kapaciteten, mätt med ett 6-minuters gångtest, minskades med 45 % och cirka 20 % hade fortfarande emotionell påverkan
- 2 % av barnen kunde inte gå heltid i skolan
- En kort duration av symtom innan inläggning verkar vara negativt för prognosen:2
- Detta enligt en sammanställande studie på 183 barn
Patientinformation
Vad du bör informera patienten om
- MIS-C är ett troligtvis ett immunsvar mot covid-19, med eller utan symtom.
- Kräver intensivvård, men prognosen är god.
Skriftlig patientinformation
Sakkunniga
- Athena Adeli, ST-läkare internmedicin, Karolinska institutet
Nytt resevaccin ska förebygga denguefeber
Qdenga är det nya resevaccinet som numera är godkänt i Sverige för att förebygga denguefeber.
C-APROM/SE/QDE/0013
Källor
-
Övre luftvägsinfektion (ÖLI)
En mycket vanlig och oftast virusorsakad infektion som också benämns vanlig förkylning. Symtomen typiskt spridda från flera organ i övre luftvägar som exempelvis halsont, lockkänsla för öronen, rinnsnuva, irritation och svullnadskänsla i näsan.
-
Många söker inte hjälp för barns sängvätning
Många barn har problem med sängvätning upp i skolåldern. Netdoktors undersökning bland över 800 föräldrar till barn som kissar i sängen visar att endast sex av tio familjer hade sökt hjälp av vården.
-
Impetigo (svinkoppor)
En bakteriell hudinfektionen som yttrar sig som vätskefyllda blåsor, vanligtvis lokaliserade i ansiktet men även på händer, handleder och bål. Svinkoppor drabbar omkring tre procent av alla barn någon gång.
-
Mässling (morbilli)
Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomar vi känner till. Att vaccinera är viktigt för att undvika allvarliga komplikationer, som exempelvis encefalit som drabbar 1 av 1000 sjuka.
-
Ny teknik kartlägger varför skärmtid för småbarn är skadligt
Hjärnforskaren Patricia Kuhls studie visar att en timmes skärmtid per vecka minskar småbarns ordförråd med fem till sex ord jämfört med barn som inte ser på skärm alls.