Medicinsk översikt | Pediatrik

Scharlakansfeber

Scharlakansfeber är en följd av en streptkockinfektion och drabbar främst barn. Sjukdomen smittar lätt och sker framför allt genom droppsmitta men även genom direktkontakt.


Uppdaterad den: 2020-04-14
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Bakgrund

  • Scharlakansfeber kallas också för scarlatina.
  • Infektion med Streptococcus pyogenes (GAS) i den bakre delen av svalget eller tonsillerna med samtidiga utslag som orsakas av exotoxiner från streptokockbakterien.

Epidemiologi

  • Bärarskap med GAS (utan symtom) på huden eller i svalget är vanligt.
  • Infektioner med GAS är endemiska i Sverige och kan ge epidemiska utbrott, särskilt på vinter och vår. 
  • GAS är vanligast förekommande hos barn 2–6 år, men GAS-infektioner är ovanliga hos barn <3 år.
  • Scharlakansfeber förekommer främst hos barn <10 år (cirka 90 %, information från England).

Etiologi och patogenes

  • Sjukdomen orsakas av Streptococcus pyogenes som producerar exotoxiner:
    • Exotoxiner/erytrogena toxiner utlöser en lokal inflammatorisk hudreaktion som leder till typiska utslag utöver halsinflammationen
  • Smittvägar:
    • Hög smittsamhet, särskilt mellan barn
    • Obehandlade fall kan smitta andra i 3 veckor från debut
    • Framför allt genom droppsmitta men även genom direktkontakt
  • Inkubationstid:
    • Vanligtvis 2–4 dagar

ICD-10

  • A38 Scharlakansfeber

Anamnes

  • Feber på 38–40 °C.
  • Ont i halsen, sjukdomskänsla, huvudvärk. Efter en tid ofta kräkningar och illamående, magont. Ont i öronen kan också vara huvudbesvär.
  • Knottrigt utslag efter 0,5–2 dagar, som ofta börjar i ljumskar och sprider sig över bålen mot armhålor.
  • Utslaget sprider sig till extremiteter efter cirka 1 vecka, där man ser en fjällning, mest uttalad på händer och fötter (till skillnad från mässling och röda hund).
  • Alternativt förlopp med subfebrila temperaturer eller ingen feber alls, milda halsbesvär, utan tydliga tecken på tonsillit, otydligt exantem eller inget exantem alls med fjällning av huden som enda symtom förekommer.

Kliniska fynd

  • Feber och takykardi.
  • Generaliserat exantem med konfluerande erytem med papler som kan liknas vid "sandpapper" och som ibland är lättare att känna än att se.
  • Ofta rödflammig i ansiktet men blek runt munnen.
  • I övrigt är utslagen framträdande i nacken, armhålorna, skrevet och hudvecken.
  • Utslagen bleknar lätt.
  • Huden fjällar i den andra sjukdomsveckan, särskilt på händer och fötter.
  • Smultrontunga.
  • Tonsillit; ilsket röda tonsiller, ofta med gråvit varbeläggning.
  • Ofta först en vit beläggning på tungan.
  • Papillhypertrofi ("smultrontunga") med ilsken röd tunga kan uppstå därefter.
  • Punktformiga blödningar i gommen förekommer.
  • Förstorade och ömma främre cervikala lymfkörtlar förekommer.

Utredning av scharlakansfeber

  • Centorkriterier kan användas för att bedöma sannolikheten för GAS-infektion:
    • Minst tre av fyra uppfyllda diagnoskriterier:
      • (Centorkriterier) ger hög sannolikhet för GAS-infektion:
      • Feber över 38,5 °C
      • Beläggning på tonsillerna (hos barn 3–6 år räcker rodnade och svullna tonsiller)
      • Svullna, ömma lymfkörtlar i käkvinkeln
      • Frånvaro av hosta
    • Tre eller fyra av fyra uppfyllda Centorkriterier kombinerat med positivt snabbtest ger diagnosen GAS-tonsillit

Differentialdiagnoser

  • Olika utslag med feber
  • Virusexantem
  • Infektiös mononukleos
  • Exanthema subitum
  • Mässling
  • Rubella
  • Erythema infectiosum
  • Meningokocksepsis
  • Kawasakis sjukdom
  • Allergiska utslag

Behandling av scharlakansfeber

  • Antibiotikabehandling.
  • Symtomlindring. 

Egenbehandling

  • Egenbehandling består av vila, tillräckligt med intag av vätska och intag av smärtlindring (till exempel paracetamol och/eller ibuprofen).

Läkemedelsbehandling

Primärinfektion Recidiv

Penicillin V:

  • Vuxna: 1 g x 3, 10 dagar
  • Barn: Penicillin V 12,5 mg/kg kroppsvikt × 3, 10 dagar

Vid penicillinallergi:

  • Klindamycin (se recidiv till höger)

Klindamycin:

Annons
Annons
  • Vuxna: 300 mg x 3, 10 dagar
  • Barn: Klindamycin 5 mg/kg kroppsvikt × 3, 10 dagar

                                eller

Cefadroxil, om inte typ 1-allergi föreligger:

  • Vuxna: 500 mg × 2, 10 dagar
  • Barn: 15 mg per kg kroppsvikt × 2, 10 dagar

Annan behandling

  • Se medicinsk översikt om streptokockinfektion i halsen. 

Komplikationer

  • Komplikationer är ovanliga, och är desamma för GAS-tonsillit.
  • Lokala:
    • Otitis media
    • Peritonsillär abscess
    • Para- eller retrofaryngeal abscess
    • Meningit
  • Övriga:
    • Bakteremi
    • Pneumoni
    • Osteomyelit
    • Immunologiska komplikationer (sällsynta)
    • Reumatisk feber
    • Poststreptokockglomerulonefrit

Prognos

  • God prognos, med antibiotikabehandling försvinner symtomen inom några få dagar. Fjällningen kan kvarstå under en längre tid.
  • Terapisvikt eller recidiv inom två veckor efter avslutad penicillinbehandling ses hos cirka 10 % av patienterna med streptokockinfektion.
  • Vanligen kan man inte få scharlakansfeber igen, men det kan förekomma vid andra varianter av exotiner. Streptokocktonsillit kan man få upprepade gånger.

Källor

  • Managing scarlet fever. Drug Ther Bull. 2017;55(9):102.
  • Folkhälsomyndigheten. Sjukdomsinformation om scharlakansfeber. 2016-07-21 (Hämtad 2020-04-09).

Annons
Annons
Annons