Skolios
Bakgrund
-
Funktionell skolios:
- Ingen egentlig krökning i ryggraden, beror oftast på benlängdsskillnad
-
Strukturell skolios:
- Idiopatisk skolios:
- Ingen känd orsak
- Den vanligaste formen av skolios (cirka 85 %)
- Icke-idiopatisk skolios:
- Beror på en bakomliggande orsak, såsom neuromuskulär sjukdom eller medfödd missbildning
- Idiopatisk skolios:
- Adolescent idiopatisk skolios (AIS):
- Skolios som uppstår hos barn 10–18 år, vanligast
Epidemiologi
- 2–4 % av ungdomar 10–18 år har skolios.
- Större sidodeviationer är vanligare hos flickor.
Etiologi och patogenes
- Funktionell skolios beror på ett tillstånd utanför ryggraden, till exempel benlängdsskillnad.
- Den exakta patofysiologiska mekanismen vid idiopatisk skolios är okänd men arv spelar en roll.
- Icke-idiopatisk skolios kan bero på en rad olika tillstånd, såsom cerebral pares eller medfödda förändringar.
ICD-10
- M41 Skolios
Anamnes
- Idiopatisk skolios hos barn ger vanligen inga symtom.
- Symtom uppstår så tidigt som vid 20 års ålder och främst vid krökar >30 grader.
- Ryggsmärta förekommer hos 60 % av personer med skolios
- Andningspåverkan förekommer endast vid allvarlig skolios (krök ≥80 grader)
- Arbetsförmåga och psykiskt välmående är ungefär densamma för övrigt hos personer med skolios:
- Psykosociala problem kopplade till skolios förekommer dock (dålig självbild, depression, alkoholöverkonsumtion)
Kliniska fynd
- Adams test, forward bending test:
- Hela överkroppen och benen ska vara avklädda – fråga om patienten önskar vara själv i rummet utan föräldrar
- Personen som undersöks står och böjs framåt med flexion i höften medan undersökaren tittar bakifrån och från sidan:
- Skoliosen leder till en utstående del av revbenen vid strukturell skolios och ryggen ser därmed sned ut bakifrån
- Mindre barn som inte kan gå måste undersökas i bukläge, ryggläge och i sittande ställning.
- Skoliometer:
- Vid misstänkt strukturell skolios rekommenderas mätning med hjälp av en skoliometer
- Vid en skoliometervinkel ≥7 grader remitteras barn till hälso- och sjukvården (från elevhälsan)
- Bedöm rörlighet och eventuellt smärtprovokation.
- Bedömning av skulderasymmetri, hudveck i flanker och asymmetri i bäckenet.
- Överväg neurologisk undersökning:
- Kraft
- Sensorik
- Reflexer
Utredning av skolios
- Idiopatisk skolios är en uteslutningsdiagnos. Andra orsaker ska uteslutas först.
- Vid en skoliometervinkel ≥7 grader rekommenderas röntgen för att bedöma graden av krökningen (med hjälp av den så kallade Cobbs-vinkeln):
- Skolios föreligger vid Cobbs vinkel >10 grader
- Röntgen kan även bedöma tillväxtpotentialen (hand, crista iliaca)
Differentialdiagnoser
- Medfödda tillstånd:
- Icke-strukturell skolios:
- Anisomeli, medfödd
- Kongenital höftledsdysplasi/luxation
- Bäckenrotation
- Icke-strukturell skolios:
- Förvärvade tillstånd:
- Tumor cerebri och spinal tumör
- Reumatiska tillstånd/bindvävssjukdoma
- Skolios ses ofta vid neurofibromatos och Marfans syndrom
Behandling av skolios
- Behandlingen av skolios hos barn görs på en ortopedklinik.
- Hos barn med Cobbs vinkel <10 grader rekommenderas ingen behandling.
- Hos barn med högre Cobbs vinklar finns ett antal behandlingsalternativ som beror bland annat på grad av skolios, tillväxtpotential och ålder:
- Regelbunden observation
- Fysioterapi
- Korsett
- Kirurgi
Komplikationer
- Dålig självkänsla/mobbning.
- Nedsatt lungfunktion.
- Artros.
- Långvarig smärta.
Prognos
- Prognosen beror på vilken Cobbs vinkel patienten har och därmed risk för progression.
Källor
- Negrini S, Donzelli S, Aulisa AG, et al. 2016 SOSORT guidelines: orthopaedic and rehabilitation treatment of idiopathic scoliosis during growth. Scoliosis Spinal Disord. 2018;13:3.
- Horne JP, Flannery R, Usman S. Adolescent idiopathic scoliosis: diagnosis and management. Am Fam Physician. 2014 Feb 1;89(3):193-198.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Checklista – att tänka på vid hosta hos barn
Titt som tätt besöker barn vårdcentralen på grund av hosta och liknande förkylningssymtom. Många gånger beror hostan på ofarliga tillstånd, men vissa tecken och symtom bör du som sjukvårdspersonal och allmänläkare vara extra uppmärksam på.
-
Mässling (morbilli)
Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomar vi känner till. Att vaccinera är viktigt för att undvika allvarliga komplikationer, som exempelvis encefalit som drabbar 1 av 1000 sjuka.
-
Skärmtid oroar småbarnsföräldrar – vad är lagom?
Hur digitala medier påverkar småbarn råder det delade meningar om. Viss forskning talar för att det skulle vara skadligt medan annan forskning hävdar det motsatta. I en svensk studie kartlägger forskarna spädbarns skärmtid och hur den påverkar barns språkutveckling.
-
Så bemöter du kunskapsmotstånd om vaccin
I takt med att fler vaccin gör entré i vården växter oron hos allmänheten, i synnerlighet bland föräldrar som ska ta beslut om att vaccinera sina barn. Hur bemöter du som läkare denna typ av kunskapsmotstånd? Den frågan lockade över 200 läkare, sjuksköterskor och andra berörda till årets Vaccindag.
-
Gastroesofageal reflux hos barn
Under det första levnadsåret är kräkningar mycket vanligt. Enstaka gånger kan det dock handla om gastroesofagal refluxsjukdom.
-
Höftledsdysplasi/höftinstabilitet hos nyfödda
Ett sjukdomsspektrum som innefattar medfödd luxation och instabilitet av höftleden men även senare anatomisk omognad av höftleden med dålig täckning av höftkulan via ett acetabulum som är grunt och lutar för brant.
-
Scharlakansfeber
Scharlakansfeber är en följd av en streptkockinfektion och drabbar främst barn. Sjukdomen smittar lätt och sker framför allt genom droppsmitta men även genom direktkontakt.