Nedstämdhet kan bero på inflammation i kroppen
Hjärnans egen immuncell, mikroglia, torde ligga bakom de processer som skapar nedstämdhet och obehagskänslor vid inflammation i kroppen. Det visar en studie vid Linköpings universitet. Fyndet öppnar upp för att på sikt kunna behandla depression via just den cellen.
David Engbloms forskargrupp vid Linköpings universitet har under flera år forskat om varför inflammation i kroppen, till exempel förkylning och influensa, orsakar obehagskänslor i oss och viljan att dra oss undan. Något som visar att immunsystemets aktivitet påverkar nervcellerna. Men de vanliga immuncellerna släpps inte in i den känsliga hjärnan, utan hjärnan har istället sin egen sorts immuncell – så kallad mikroglia.
Tidigare forskning pekar mot att mikrogliaceller är aktiverade vid flera olika neurologiska sjukdomar, såsom Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom och stroke. Samtliga av dess sjukdomar orsakar ofta nedstämdhet hos de drabbade. Det finns även forskning som visar att inflammatoriska processer kan spela en roll vid utveckling av depression.
Forskarna bakom den aktuella studien, som är publicerad i tidskriften Immunity, ville därför undersöka om mikrogliaceller är involverade i att reglera känslostämning i samband med inflammation i kroppen.
Det här överraskade forskarna
– I studien ser vi att när vi aktiverar mikroglia får djuren obehagskänslor och sänkt stämningsläge. Vi visar att det är två signalmolekyler, interleukin-6 och prostaglandin E2, som är särskilt viktiga i de här processerna. Att dessa signalämnen är centrala är inte förvånande, men det var lite överraskande att det just är mikroglia som skickar ut de här molekylerna som är viktiga för obehagskänslor, säger David Engblom, professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV, och Centrum för social och affektiv neurovetenskap, CSAN, vid Linköpings universitet.
Såg ett samband
Vid en inflammation startar många processer i flera sorters celler. För att ta reda på vilken roll en specifik cell har i kroppen handlar det om att isolera effekten av just den celltypen.
I den aktuella studien använde sig forskarna av så kallad kemogenetik, en teknik som gjorde att de kunde slå på aktiviteten i just mikroglia hos möss. Forskarna aktiverade mikrogliacellerna när mössen befann sig i en viss miljö. Därefter kunde forskarna se att mössen undvek just den miljön, vilket tolkades som att djuren inte gillade upplevelsen. Mössen blev också mindre intresserade av sockerlösning, som de i vanliga fall är förtjusta i.
För att vidare undersöka huruvida mikroglia är en viktig länk mellan immunsystemet och känslostämning, testade forskarna även att hämma mikrogliacellerna. När mikroglia inte kunde aktiveras, fick inte mössen heller obehagskänslor trots att de hade en inflammation i kroppen. Detta visar på ett samband.
Fortbildning: Hepatit C vid injektionsmissbruk »
En orsak till att patienterna mår dåligt och blir nedstämda
Forskarna menar att det skulle kunna fungera på samma sätt hos människor.
– Våra fynd visar att aktivering av mikroglia är tillräcklig för att skapa nedstämdhet och obehagskänslor hos möss. Det ligger nära till hands att tänka att det är på liknande sätt vid flera sjukdomar i människan. Det är inte osannolikt att aktiverade mikrogliaceller är en delorsak till att patienterna mår dåligt och blir nedstämda, säger David Engblom.
Om framtida forskning visar att den biologiska mekanismen som beskrivs i studien fungerar på samma sätt i människor, kan det på sikt bli möjligt att behandla depression via just den cellen.
- Linköpings universitet - https://liu.se/nyhet/hjarnans-immuncell-ligger-bakom-nedstamdhet-vid-inflammation-
Källor
-
ADHD hos vuxna
Tvärtemot vad som tidigare ansågs kvarstår symtomen i vuxen ålder i cirka två tredjedelar av fallen.
-
Så minskar du stressen under ledigheten
Semester och ledighet väntar runt knuten, men den efterlängtade ledigheten kan hos många störas av stress och press. Här ger Mats Halldin, läkare och medicinsk chef på Netdoktor, sina bästa tips för att hitta återhämtning.
-
Bättre uppföljning efter fetmakirurgi
”Det pratas inte mycket om resan efter operationen då det verkligen handlar om att vara stark”, säger Elin Johansson, 29 år, i en intervju.
-
Psykossjukdomar
Årligen drabbas cirka 23 personer per 100 000 innevånare i någon psykossjukdom, vilka omfattar schizofreni, den vanligaste psykossjukdomen, vanföreställningssyndrom, schizoaffektiv psykos och kort reaktiv psykos.
-
ADHD behandlas i större utsträckning idag
Vi ställer några frågor till vår expert Martin Jägervall, överläkare vid barn- och ungdomskliniken, Centrallasarettet i Växjö.
-
Alkoholberoende
Man räknar med att cirka 18 procent av männen och 12 procent av kvinnorna i Sverige har ett riskbruk av alkohol.
-
Somatoforma syndrom
Somatisering föreligger när psykologiskt eller emotionellt obehag manifesterar sig i form av fysiska symtom som inte kan förklaras medicinskt.
-
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, är ett tillstånd som kan uppstå efter allvarliga eller långvariga psykiska trauman som olyckor, krig, katastrofer och övergrepp.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu