Nedstämdhet kan bero på inflammation i kroppen
Hjärnans egen immuncell, mikroglia, torde ligga bakom de processer som skapar nedstämdhet och obehagskänslor vid inflammation i kroppen. Det visar en studie vid Linköpings universitet. Fyndet öppnar upp för att på sikt kunna behandla depression via just den cellen.
David Engbloms forskargrupp vid Linköpings universitet har under flera år forskat om varför inflammation i kroppen, till exempel förkylning och influensa, orsakar obehagskänslor i oss och viljan att dra oss undan. Något som visar att immunsystemets aktivitet påverkar nervcellerna. Men de vanliga immuncellerna släpps inte in i den känsliga hjärnan, utan hjärnan har istället sin egen sorts immuncell – så kallad mikroglia.
Tidigare forskning pekar mot att mikrogliaceller är aktiverade vid flera olika neurologiska sjukdomar, såsom Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom och stroke. Samtliga av dess sjukdomar orsakar ofta nedstämdhet hos de drabbade. Det finns även forskning som visar att inflammatoriska processer kan spela en roll vid utveckling av depression.
Forskarna bakom den aktuella studien, som är publicerad i tidskriften Immunity, ville därför undersöka om mikrogliaceller är involverade i att reglera känslostämning i samband med inflammation i kroppen.
Det här överraskade forskarna
– I studien ser vi att när vi aktiverar mikroglia får djuren obehagskänslor och sänkt stämningsläge. Vi visar att det är två signalmolekyler, interleukin-6 och prostaglandin E2, som är särskilt viktiga i de här processerna. Att dessa signalämnen är centrala är inte förvånande, men det var lite överraskande att det just är mikroglia som skickar ut de här molekylerna som är viktiga för obehagskänslor, säger David Engblom, professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV, och Centrum för social och affektiv neurovetenskap, CSAN, vid Linköpings universitet.
Såg ett samband
Vid en inflammation startar många processer i flera sorters celler. För att ta reda på vilken roll en specifik cell har i kroppen handlar det om att isolera effekten av just den celltypen.
Öka din kunskap om migrän
Migrän är en typ av neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Sjukdomen leder till nedsättning av både fysisk och psykisk funktionsförmåga, och har därför en stor negativ inverkan på livskvaliteten och medför dessutom stora samhällskostnader.
I den aktuella studien använde sig forskarna av så kallad kemogenetik, en teknik som gjorde att de kunde slå på aktiviteten i just mikroglia hos möss. Forskarna aktiverade mikrogliacellerna när mössen befann sig i en viss miljö. Därefter kunde forskarna se att mössen undvek just den miljön, vilket tolkades som att djuren inte gillade upplevelsen. Mössen blev också mindre intresserade av sockerlösning, som de i vanliga fall är förtjusta i.
För att vidare undersöka huruvida mikroglia är en viktig länk mellan immunsystemet och känslostämning, testade forskarna även att hämma mikrogliacellerna. När mikroglia inte kunde aktiveras, fick inte mössen heller obehagskänslor trots att de hade en inflammation i kroppen. Detta visar på ett samband.
En orsak till att patienterna mår dåligt och blir nedstämda
Forskarna menar att det skulle kunna fungera på samma sätt hos människor.
– Våra fynd visar att aktivering av mikroglia är tillräcklig för att skapa nedstämdhet och obehagskänslor hos möss. Det ligger nära till hands att tänka att det är på liknande sätt vid flera sjukdomar i människan. Det är inte osannolikt att aktiverade mikrogliaceller är en delorsak till att patienterna mår dåligt och blir nedstämda, säger David Engblom.
Om framtida forskning visar att den biologiska mekanismen som beskrivs i studien fungerar på samma sätt i människor, kan det på sikt bli möjligt att behandla depression via just den cellen.
- Linköpings universitet - https://liu.se/nyhet/hjarnans-immuncell-ligger-bakom-nedstamdhet-vid-inflammation-
Källor
-
Depression
Det mest typiska symtomet för depression är sänkt grundstämning och glädjelöshet. Siffror på hur vanlig depression är uppskattas till 15–20 procent av befolkningen när det gäller livstidsrisk.
-
Lär dig känna igen patienter med riskbeteende för hepatit C-smitta
Kunskapen om risktagande och möjlighet till behandling för hepatit C är otillräcklig på flera håll inom vården.
-
Drogfri och frisk från hepatit C – nu hjälper han andra
Tommy, 53 år, har mångårig narkotikabruk och hemlöshet bakom sig. Han fick hepatit C innan behandling fanns tillgänglig. Idag är han drogfri, frisk från sin hepatit och arbetar som uppsök på Stockholms Brukarförening.
-
Nytt arbetssätt når majoriteten hepatit C-smittade
Med ett mer flexibelt arbetssätt och en kunskap om patientgruppen har de lyckats få in cirka 300 patienter i behandling sedan projektet Linkage C startade för två år sedan. Något som har bidragit till att Sverige är ett av de 13 länder i världen som ser ut att uppnå WHO...
-
Läkare: Otillräcklig vård av hepatit C vid injektionsmissbruk
För att lyckas fånga upp fler med hepatit C krävs gemensamma satsningar mellan samtliga enheter som kommer i kontakt med målgruppen, menar specialistläkaren Marianne Alanko Blomé.
-
Alkoholberoende
Man räknar med att cirka 18 procent av männen och 12 procent av kvinnorna i Sverige har ett riskbruk av alkohol.
-
Föräldraledighet bra skydd mot psykisk ohälsa
Att vara föräldraledig har visat sig vara ett bra skydd mot försämrad mental hälsa. Effekten verkar dessutom finnas kvar längre fram i livet – främst bland mammor. Det hävdar tre forskare som har sammanställt 45 internationella studier i ämnet.
-
Adhd-läkemedel hjälpte vid amfetaminberoende
En viss typ av adhd-medicin tycks ge positiv effekt vid amfetaminberoende. Det visar ny svensk forskning.