Artikel | Reumatologi

ACR 2021: Läkemedel med många användningsområden inom reumatologin

Med framför allt axial spondylartrit i fokus, men även psoriasisartrit, bevakade Tomas Husmark, överläkare vid Reumatologkliniken, Falu lasarett, kongressen American College of Rheumatology (ACR) 2021. För NetdoktorPro delar han med sig av sin upplevelse.


Carro webb ljusare
Publicerad den: 2021-11-25
Författare: Caroline Holmqvist, Redaktör, Netdoktor, NetdoktorPro

Annons

Den 3-5 november 2021 arrangerades den årliga ACR-kongressen, som i år var ett virtuellt möte. I sällskap av några kollegor från Svensk Reumatologisk Förening (SRF) bevakade Tomas Husmark, överläkare vid Reumatologkliniken, Falu lasarett, de senaste nyheterna inom reumatologi med fokus på axial spondylartrit och psoriasisartrit.

– Både inom axial spondylartrit och psoriasisartrit har vi många läkemedel som kommit senaste åren, men det är inte lika mycket i år. Under årets kongress var det mest subanalyser och post hoc-analyser som presenteras, där man tittat på olika undergrupper, säger Tomas Husmark.

Men det var flera intressanta resultat som lyftes, som du kan ta del av här nedan.

Annons
Annons

Förekomsten av axialt engagemang vid psoriasisartrit

I en ny studie från Toronto, där över 1 500 patienter med psoriasisartrit deltog, undersökte man hur ofta sjukdomen gav axial påverkan. Det visade sig att 31,4 procent hade röntgenverifierat axialt engagemang, vilket stämmer ganska väl med vad man tidigare trott. Vid psoriasisartrit kan man även ha ryggsmärtor utan att det visas på röntgen.

Tomas Husmark Reumatolog

Tomas Husmark, överläkare

– Något som var ganska hett i år handlar om axialt engagemang vid psoriasisartrit. Där har man gjort post hoc-analyser på nyare studier med IL-23 hämmare som visat effekt på leder, där man nu försöker visa en tydlig effekt på ryggsymtom., säger Tomas Husmark.

Effekten av behandlingen har mätts utifrån subjektiva patientbeskrivningar som stelhet, allmänt mående och smärta i både leder och rygg. Det man frågar sig nu är om IL-23 verkligen hämmar just axialt engagemang eller om det snarare är en effekt av att läkemedlet behandlar hela kroppen, tillägger Tomas Husmark. Liknande data presenterades även för jak-hämmaren upadacitinib.

Annons
Annons

Nytt på läkemedelsfronten vid psoriasisartrit är även en IL-23 hämmare (risankizumab) som tidigare har använts för behandling av psoriasis i huden, men som nu även visat på goda effekter hos patienter med ledbesvär. Läkemedlet blir troligen godkänt för psoriasisartrit i Sverige efter årsskiftet, vilket gör att det nu finns ytterligare en variant att välja bland, meddelades under ACR.

Preparat för hudpsoriasis även effektivt vid psoriasisartrit och axial spondylartrit

Ännu en läkemedelsstudie vars resultat presenterades under kongressen, visar att en IL-17F och IL17A hämmare (bimekizumab) kan vara till nytta vid axial spondylartrit.

– Treårsdata visar på ihållande god nytta. Redan efter 12 veckor hade runt 50 procent av patienterna nått en 40 procentig förbättring och effekten höll i sig över tid. Det här läkemedlet finns redan i Sverige för behandling av psoriasis och vid psoriasisartrit är den på väg. IL17-hämning kan användas hos patienter med psoriasis, psoriasisartrit eller axial spondylartrit. Bimekizumab blir alltså ytterligare ett preparat i arsenalen, säger Tomas Husmark.

Helt ny behandlingsmetod testas i studie

Data från en tidig studie gav stor uppmärksamhet under ACR eftersom det handlade om en helt ny behandlingsmetod, nämligen en MK2-hämmare tänkt för behandling av ankyloserande spondylit, psoriasis och psoriasisartrit.

MK2 står för MAPK-aktiverat proteinkinas 2 som är involverad i många cellulära processer såsom stress och inflammation.

– I djurstudier har man nu sett att råttorna mådde bättre när de behandlades med MK2-hämmare och nivåerna av TNF och IL-17 sjönk. Man kunde nu i en tidig studie på människa visa sänkning av nivåer både för IL-17, IL-6 och TNF. Det här är helt nytt och nästa steg är att testa på patienter med bland annat ankyloserande spondylit. Man måste dock komma ihåg att det är i ett väldigt tidigt forskningsstadie och en helt ny substans. Effekten är dessutom kraftfull så det får man ha respekt för, säger Tomas Husmark.

Fler jak-hämmare på gång

Jak-hämmare har länge varit aktuella för behandling av reumatoid artrit (RA) men det är först på senare år som den har kommit in som en stark kandidat vid behandling av andra reumatiska sjukdomar.

– De studeras brett och det kommer hela tiden nya läkemedel som hämmar jak. I Sverige har vi fyra godkända läkemedel och det är flera på gång nu. De har funnits som RA-behandling sedan tidigare men senaste åren är vi glada att vi fått tillgång till de även via axial spondylartrit och psoriasisartrit, säger Tomas Husmark.

Utmaning att behandla de här patienterna

På tal om behandling menar Tomas Husmark att det till skillnad från till exempel reumatoid artrit kan vara en utmaning att behandla patienter med axial spondylartrit och psoriasisartrit.

– Det är stor skillnad mot RA när man förutom labb och patientens symtom kan känna på leder och utvärdera behandlingen kliniskt. Men när det kommer till axial sjukdom så är det framför allt patientens symtom som man går efter i den kliniska vardagen. Det är också vanligt vid axial spondylartrit att sjukdomen går i skov upp och ner av sig själv, säger han och fortsätter:

– Till exempel fyra månader efter insatt behandling kan symtomen vara bättre och man tror då givetvis att det är på grund av medicinen, men så behöver det inte alltid vara.

Han menar att det därför kan vara svårt att veta vad som är effekt av behandlingen och inte.

– Vid RA är det ofta mycket enklare, även om den sjukdomen också går i skov.

Därför att det viktigt att patienter med axial spondylartrit och psoriasisartrit följs upp regelbundet och under en längre tid.

Utmaningen ligger även i att diagnostisera de här patienterna.

– Primärvården är nog duktiga på att diagnostisera och upptäcka RA men inflammatorisk ryggsjukdom och psoriasisartrit är svårare, säger Tomas Husmark.

LÄS ÄVEN: Därför är psoriasisartrit en svårdiagnostiserad sjukdom

“Väntat länge på att bättre kunna skräddarsy behandling”

Förhoppningarna är att i framtiden hitta metoder för att ta reda på vilken behandling en patient kommer svara på, menar Tomas Husmark.

– Vi har väntat länge på att bättre kunna skräddarsy behandling och se vilka patienter som kommer svar på olika behandlingar. Sen är det tyvärr enstaka patienter där läkemedlen fungerar sämre oavsett vad vi prövar, man vet inte varför.

Vad gäller att förbättra diagnostiken har man kommit en bit på vägen men det återstår flera hinder.

– Det finns ju tekniker, såsom PET-scan och MRI för diagnostik. Man hittar då olika fynd men frågan är hur man ska tolka det man ser. I studier har det visat sig att man även fått utslag på friska individer, säger Tomas Husmark.

De diagnostiska metoder som testats leder ofta till överdiagnostik, framför allt vid inflammatorisk ryggsjukdom.

– Så det gäller att bättre förstå sig på vad som är sjukdom och inte. Även labbmarkörer är ett brett forskningsområde, säger han avslutningsvis.


Annons
Annons
Annons