Intervju | Reumatologi

Kopior utmanar biologiska läkemedel

Biosimilar gör sitt intåg inom allt fler terapiområden. Något som leder till nya möjligheter men samtidigt ställs sjukvårdpersonalens kunskaper om läkemedel på prov.” Det är otroligt viktigt att förstå skillnaden mellan komparabilitet och terapeutisk ekvivalens”, säger professor Håkan Mellstedt vid Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset.


Publicerad den: 2015-02-02
Författare: Maria Gustavsson, Redaktör, NetdoktorPro

Annons

Gemensamt för biologiska läkemedel är att den aktiva substansen är producerad av en levande organism. Biosimilar (Biosimilar biological medicinal product) är icke innovativa läkemedelspreparat som liknar ett redan godkänt biologiskt läkemedel. Men produkterna är inte identiska.

En biosimilar består visserligen av samma aminosyrasekvens som sitt referenslProfessor Håkan Mellstedtäkemedel.
Men produkterna kan skilja sig åt gällande posttranslationella modifieringar, exempelvis glykosyleringar. Det innebär att proteinstrukturen inte behöver vara helt lik mellan en biosimilarprodukt och referensläkemedlet.

Annons
Annons

– Den biologiska aktiviteten är jämförbar mellan preparaten, men
inte identisk. Läkemedelsverket har därför bedömt att biosimilar-
produkter inte är automatisk utbytbart mot ett annat biologiskt läkemedel, säger Håkan Mellstedt som är professor i onkologisk bioterapi vid
Karolinska institutet och specialist inom internmedicin, hematologi och onkologi.

En alternativ version av originalläkemedlet

Det hela bottnar i den biologiska tillverkningsprocessen som är komplex och mycket svår att duplicera. Biosimilar är därför en unik produkt, till skillnad från generiska produkter som är framställda genom kemisk syntes med en identisk aktiv substans och därmed en likvärdig terapeutisk effekt.

– En biosimilarprodukt får emellertid inte skilja sig från referensläkemedlet när det gäller säkerhet och effekt vid behandling. Den måste vara jämförbar inom samtliga testade områden, vilket inkluderar biokemisk karaktärisering, funktionella prekliniska tester och kliniska effekter.

Håkan Mellstedt påpekar att biosimilarprodukter öppnar nya dörrar inom flera terapiområden, däribland onkologi och autoimmuna sjukdomar. Men samtidigt ställs läkarkårens kunskaper på prov. Det är viktigt att förstå skillnaden mellan terapeutisk ekvivalens och komparabilitet hos läkemedel.

– Ett generikum är identisk med referensprodukten i sin kemiska komposition. De är dessutom bioekvivalenta, vilket betyder att den farmakokinetiska profilen är likartad. En biosimilarprodukt är inte identisk med sitt originalläkemedel, här handlar det istället om komparabilitet. Effektiviteten och säkerheten är jämförbar.

För att sjukvårdpersonal ska ges möjlighet att förstå läkemedelsbegreppen och fatta korrekta beslut vid behandling krävs utbildning, påpekar Håkan Mellstedt.
– Men svensk sjukvård har varit dålig på informationsinsatser. Deras intresse av att öka kunskapen om biosimilarprodukter borde vara betydligt större.

Annons
Annons

Specifika riktlinjer ur kvalitetssynpunkt

Eftersom biosimilar inte är generiska kopior av originalläkemedlen måste produkterna godkännas först efter att kliniska prövningar har genomförts. Det räcker inte enbart med biokemisk, kemisk eller farmaceutisk dokumentation, vilket är fallet för generika.

European medicine agency, EMEA, har därför tagit fram specifika riktlinjer för att dokumentera kvalitetsaspekter. Där anges även vilka kliniska studier som krävs för att utvalda substansgrupper ska bli godkända som biosimilarprodukter.

Tillverkningen av biosimilarpreparat sker enligt samma kvalitetskrav som för övriga läkemedel. Men Håkan Mellstedt påpekar att uppföljningstiden på kliniska prövningar är kortare för biosimilarprodukter, samt att patientgruppen vanligtvis är mer begränsad. Dessutom kan en biosimilarprodukt godkännas för fler indikationer än det prövats för, eftersom originalläkemedlet fungerar som referens. En princip som kallas extrapolering.

– Både immunitet och säkerhet har ifrågasatts för biosimilarprodukter. Eftersom biologiska läkemedel består av stora och komplexa molekyler ökar risken för immunologiska reaktioner, och små avvikelser kan räcka för att förändra det kliniska utfallet. Därför är det viktig med kontinuerliga sammanställningar av säkerhetsdata även efter en godkännandeprocess.

Biosimilar öppnar nya dörrar

Biosimilarprodukter godkänns inom EU sedan 2006. Hittills har flera biologiska läkemedel fått biosimilarpreparat, bland annat G-CSF inom onkologi samt epoetiner inom nefrologi. Håkan Mellstedt ser positivt på förändringen som de biologiska kopiorna medför, exempelvis i form av kostnadsbesparingar som kan öka tillgången på läkemedel och även främja dess utveckling.

– Men patientens hälsa får inte äventyras i strävan efter låga priser.

Vad är dina tankar om biosimilarprodukter? Kommentera gärna direkt under artikeln.

Kommentarer

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons