Medicinsk översikt | Reumatologi

Reaktiva artriter


Uppdaterad den: 2020-04-22
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Bakgrund

  • En reaktiv artrit (ReA) är en steril ledinflammation till följd av en infektion som inte finns i själva leden men på ett annat ställe i kroppen, vanligen i i urinvägar/genitalier eller mag-tarmkanalen.
  • Reaktiva artriter tillhör tillsammans med psoriasisartrit, ankyloserande spondylit och artriter vid kroniska tarmsjukdomar till gruppen spondylartriter.
  • Tillståndet kallades också för Reiters syndrom tidigare.

Epidemiologi

  • Prevalensen uppskattas till cirka 40 per 100 000 vuxna.
  • Efter en tarminfektion utvecklar cirka 1–2 % utvecklar ReA, medan risken för ReA efter en genital klamydiainfektion är cirka 4–8 %.

Etiologi och patogenes

  • Ett flertal patogener associeras med reaktiv artrit, se tabellen nedan (exempel).
Mag-tarmpatogener Urogenitala patogener Övriga
Salmonella C. trachomatis GAS
Shigella U. realyticum C. pneumoniae
Yersinia M. genitalium  Hiv
Campylobacter N. gonorrhoeae B-19 parvovirus
C. difficile   Borrelia
Vissa grupper av E. coli    
Cryptosporidium    
Giardia lamblia    
H. pylori    

ICD-10

  • M02 Reaktiva artriter
  • M03 Postinfektiösa och reaktiva artriter vid sjukdomar som
    klassificeras på annan plats

Anamnes

  • Sjukdomsbilden är varierad och kan yttra sig som en asymtomatisk artrit, en akut mono- eller asymmetrisk oligoartit eller en systemsjukdom med dessutom extraartikulära manifestationer av ReA.
  • Omkring hälften av patienterna kan berätta om en sannolikt utlösande infektion 1–4 veckor innan artriten bröt ut.
  • Symtom på utlösande infektion:
    • Till exempel symtom på cervicit eller bäckeninflammation vid klamydiainfektion hos kvinnor, uretrit eller epididymit hos män
    • Gastrointestinala infektioner kan ge buksmärtor, (blodig) diarré och feber
  • Symtom från rörelseorganen
    • Ofta ses en perifer monoartrit eller en asymmetrisk oligoartrit (oftare i nedre extremiteter)
    • Entesit (oftare i akillessena eller fot än mer proximalt) eller daktylit (finger-/tåinflammation) förekommer
    • Axiala manifestationer är ovanligare, oftare lumbalt än cervikalt eller thorakalt. SI-leder kan vara påverkade
  • Extraartikulära symtom:
    • Okulära symtom:
      • Konjunktivit
      • Uveit
      • Irit
    • Kardiella symtom:
      • Aortainsufficiens
      • Hjärtblock
      • Perikardit
    • Symtom från hud/slemhinnor:
      • Erythema nodosum
      • Balanit
      • Uretrit
      • Cervicit
      • Cystit
      • Prostatit
      • Aftösa förändringar

Kliniska fynd

  • Ledstatus
    • Ofta förekommer en eller flera mycket svullna, ömma perifera leder, i regel med uttalad rörelseinskränkning
    • Ledstatus bör också omfatta ryggen med tanke på sakroiliit
    • Daktyliter kan påvisas hos en del, korvformad svullnad i fingrar och tår på grund av tenosynovit, entesopati, periostit och småledsinflammation
  • Hud och slemhinnor:
    • Orala sår är vanliga och kan vara smärtfria
    • Circinat balanit, en smärtfri erytematös lesion på ollonet förekommer hos ungefär 20 % av alla män med reaktiv artrit
    • Hos kvinnor kan en cervicit vara uttalad med vaginala flytningar
    • Keratoderma blennorrhagica:
      • Ett typiskt, men sällsynt fynd, är ett kraftigt flagande utslag på fotsulorna med inslag av sterila pustler som är svårt att skilja från pustulosis palmoplantaris
  • Ögonfynd är inte sällsynta och kan omfatta allt från asymtomatisk konjunktivit till aggressiv främre uveit.
  • Andra mer sällsynta organfynd kan vara från hjärtat, lungorna, nervsystemet.

Utredning av reaktiva artriter

  • Det finns inga specifika tester som kan påvisa/utesluta ReA.
  • Blodprover:
    • Aktuella prover är Hb, SR, CRP, blodstatus, B-celler:
      • SR kan vara tresiffrig
      • Sekundär anemi kan utvecklas i tillståndets förlopp
    • Reumaprover:
      • Kan övervägas vid polyartrit
      • Anti-CCP, RF, ANA, HLA-B27
    • Serologi:
      • Har ofta begränsat värde
  • Urinprover:
    • U-sticka
    • Eventuellt test för STI, särskilt klamydia
  • Mikrobiologi:
    • Det kan vara aktuellt att ta prover från tonsiller (streptokocker), tarm (patogena tarmbakterier) och uretra/cervix (klamydia, gonokocker)
    • Odlingar är ofta negativa när artriten uppstår
  • Andra undersökningar:
    • Ledpunktion för att utesluta bakteriell artrit:
      • Grumligt/opalescent ledexsudat kan tala för bakteriell artrit
      • Ledvätskan skickas för odling, bedömning av leukocyter och kristaller
    • Bilddiagnostik:
      • Tidigt i sjukdomsförloppet visar bilder (röntgen/MRT) av drabbade leder normala fynd, bortsett från mjukdelssvullnad och hydrops.
      • Patologiska fynd kan vara entesit med periosteal reaktion, asymmetrisk sakroiliit och fläckvis spondylit med ojämna, icke-marginella syndesmofyter.
    • Eventuellt DT, ultraljud eller scintigrafi.

Differentialdiagnoser

  • Septisk artit
  • Reumatoid artrit
  • Psoriasisartrit
  • Ankyloserande spondylit
  • Giktartrit
  • Artrit vid inflammatorisk tarmsjukdom
  • Behçets sjukdom
  • Borreliainfektion

Behandling av reaktiva artriter

  • Symtomatisk behandling.
  • Antibiotikabehandling vid konstaterad STI. 

Egenbehandling

  • Avlastning vid behov men ingen total inaktivitet.

Läkemedelsbehandling

  • NSAID rekommenderas i första hand:
    • Till exempel naproxen tablett 250 mg: 1–2 tabletter morgon och kväll
  • Kortikosteroider:
    • Intraartikulära injektioner med kortikosteroider kan ge effektiv kontroll över sjukdomen i enskilda leder
    • Vid utbredd sjukdom kan 20–40 mg prednison/dag peroralt användas
    • Lokal behandling med kortikosteroider kan behövas vid extraartikulära manifestationer
  • Andra antiinflammatoriska läkemedel och DMARS:
    • Om andra behandlingsalternativ inte har bestående effekt kan läkemedel såsom salazopyrin, metotrexat och monoklonala antikroppar
  • Biologiska läkemedel:
    • Kan användas om all annan terapi har misslyckats
  • Antibiotika:
    • Kan minska risken för ReA vid klamydiainfektion, men för övriga infektioner saknas en tydlig indikation

Annan behandling

  • Reumakirurgi.
  • Kontrakturprofylax och träning hos fysioterapeut.

Komplikationer

  • Kronisk artrit (>1 år)
  • Främre uveit
  • Hjärtledningsrubbning, aortainsufficiens
  • Pleuropulmonella infiltrat
  • Lesioner i perifera och centrala nervsystemet
  • Besvärande hudmanifestationer

Prognos

  • Reaktiva artriter går i regel över av sig själva inom 6–12 månader.
  • 25–50 % har recidiverande episoder av artrit.
  • 25 % utvecklar kronisk ReA.

Källor

  • García-Kutzbach A, Chacón-Súchite J, García-Ferrer H, Iraheta I. Reactive arthritis: update 2018. Clin Rheumatol. 2018;37(4):869–874. 
  • Schmitt SK. Reactive Arthritis. Infect Dis Clin North Am. 2017;31(2):265–277. 
  • Rihl M. Update zur reaktiven Arthritis Update on reactive arthritis. Z Rheumatol. 2016;75(9):869–877.

Annons
Annons
Annons