Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Socialstyrelsen har tagit fram åtgärder vid sjukdomar i rörelseorganen. Riktlinjerna omfattar följande diagnosområden: osteoporos, artros i knä och höft, inflammatorisk ryggsjukdom och ankyloserande spondylit, psoriasisartrit och reumatoid artrit.
Läs de nationella riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar här.
Konsekvenserna av sjukdomar i rörelseorganen är omfattande. För den enskilda personen innebär de försämrad livskvalitet i form av smärta, minskad rörlighet, förlust av oberoende och minskat välmående i allmänhet. Dessa sjukdomar svarar även för en stor andel av vårdkonsumtionen. Exempelvis orsakar besvär i skelett, leder och muskler uppskattningsvis 20–30 procent av det totala antalet läkarbesök inom primärvården. Sjukdomarna är också en av de vanligaste orsakerna till nedsättning av arbetsförmågan och till långtidssjukskrivningar.
Flertalet rekommendationer i riktlinjerna riktas till primärvården, där åtgärderna i första hand utförs eller förväntas utföras. Primärvården har en betydelsefull roll i arbetet med att tidigt identifiera personer med artrit, osteoporos och artros. Primärvården utför också en omfattande del av rehabiliteringen av dessa personer. Så inleder Socialstyrelsen riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar, vilka omfattar osteoporos, artros i knä och höft, inflammatorisk ryggsjukdom och ankyloserande spondylit, psoriasisartrit och reumatoid artrit.
Under hösten 2017 påbörjade Socialstyrelsen arbetet med att revidera riktlinjerna och en remissversion beräknas vara klar sommaren 2019.
-
Psoriasisartrit (PsA)
Psoriasisartrit är en inflammatorisk sjukdom som i varierande utsträckning drabbar hud och leder. Den tillhör de inflammatoriska ledsjukdomarna och per definition gruppen spondylartrit, men det föreligger i vissa fall även likheter med reumatoid artrit.
-
Patient med diagnostiserad psoriasis har fått ledbesvär
På din mottagning möter du 53-åriga Kerstin, som undrar om hon har fått psoriasisartrit. Kerstin har sedan fem år en mild form av plackpsoriasis och står på perorala glukokortikoider. Hur stor andel av de som får PsA har redan hudsymtom?
-
En av tre reumatiker svarar inte på sin behandling
Detta är något som forskarna brottas med och visst har de kommit en bit på vägen, berättar reumatologen Tomas Husmark som var på plats under kongressen American College of Rheumatology 2018.
-
Nu avslöjas läkarnas kunskap om inflammatorisk ryggsjukdom
Hittills har totalt 298 läkare och annan sjukvårdspersonal genomfört NetdoktorPros läkarutbildning om inflammatorisk ryggsjukdom. Svaren visar på god kännedom om sjukdomen och hur den ska följas upp. Den stora utmaningen är att ställa diagnos i ett tidigt skede. Det torde även finnas vissa oklarheter kring val av behandling.
-
Webbinarium – Inflammatorisk ryggsjukdom
I ett webbinarium besvarar Gerd-Marie Alenius, överläkare i reumatologi vid Umeå universitet, professionens frågor om inflammatorisk ryggsjukdom. Se hela webbinariet här.
-
Reaktiva artriter
En reaktiv artrit, ReA, är en steril ledinflammation till följd av en infektion som inte finns i själva leden men på ett annat ställe i kroppen, vanligen i i urinvägar/genitalier eller mag-tarmkanalen.
-
Vanligt med opiatläkemedel hos patienter med ledsmärtor
Personer med ledsjukdomen psoriasisartrit får vänta mycket länge, i genomsnitt 3,5 år, på att få sin diagnos. Samtidigt är användningen av smärtstillande opiatläkemedel oroväckande hög hos personer med psoriasis och ledsmärtor utan diagnos. Det visar en omfattande patientundersökning.
-
Den livsviktiga egenvården vid PsA
Psoriasisartrit (PsA) drabbar närmare 30 procent av alla med psoriasis. Patienterna behöver tidigt informeras om behovet av fysisk aktivitet. Något som sällan sker då majoriteten av läkarna anser att patienter med psoriasisartrit är svåra att identifiera. Det visat svaren från läkarutbildningen Vad vet du om psoriasisartrit?
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu