Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Socialstyrelsen har tagit fram åtgärder vid sjukdomar i rörelseorganen. Riktlinjerna omfattar följande diagnosområden: osteoporos, artros i knä och höft, inflammatorisk ryggsjukdom och ankyloserande spondylit, psoriasisartrit och reumatoid artrit.
Läs de nationella riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar här.
Konsekvenserna av sjukdomar i rörelseorganen är omfattande. För den enskilda personen innebär de försämrad livskvalitet i form av smärta, minskad rörlighet, förlust av oberoende och minskat välmående i allmänhet. Dessa sjukdomar svarar även för en stor andel av vårdkonsumtionen. Exempelvis orsakar besvär i skelett, leder och muskler uppskattningsvis 20–30 procent av det totala antalet läkarbesök inom primärvården. Sjukdomarna är också en av de vanligaste orsakerna till nedsättning av arbetsförmågan och till långtidssjukskrivningar.
Flertalet rekommendationer i riktlinjerna riktas till primärvården, där åtgärderna i första hand utförs eller förväntas utföras. Primärvården har en betydelsefull roll i arbetet med att tidigt identifiera personer med artrit, osteoporos och artros. Primärvården utför också en omfattande del av rehabiliteringen av dessa personer. Så inleder Socialstyrelsen riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar, vilka omfattar osteoporos, artros i knä och höft, inflammatorisk ryggsjukdom och ankyloserande spondylit, psoriasisartrit och reumatoid artrit.
Under hösten 2017 påbörjade Socialstyrelsen arbetet med att revidera riktlinjerna och en remissversion beräknas vara klar sommaren 2019.
-
27-åriga Andreas söker vård för AS
På din husläkarmottagning möter du 27-åriga Andreas, vars far har ankyloserande spondylit. Andreas, som haft ont i ryggen tidigare, har hört talas om att genen HLA-B27 är en riskfaktor för AS och önskar "testa sig för denna". Vad säger du till honom?
-
Patient med diagnostiserad psoriasis har fått ledbesvär
På din mottagning möter du 53-åriga Kerstin, som undrar om hon har fått psoriasisartrit. Kerstin har sedan fem år en mild form av plackpsoriasis och står på perorala glukokortikoider. Hur stor andel av de som får PsA har redan hudsymtom?
-
Artros
Artros är vår vanligaste ledsjukdom och är enligt WHO bland de elva sjukdomar som orsakar störst global sjukdomsbörda. Vid artros föreligger smärta, funktionsnedsättning och strukturella ledförändringar.
-
Nu avslöjas läkarnas kunskap om inflammatorisk ryggsjukdom
Hittills har totalt 298 läkare och annan sjukvårdspersonal genomfört NetdoktorPros läkarutbildning om inflammatorisk ryggsjukdom. Svaren visar på god kännedom om sjukdomen och hur den ska följas upp. Den stora utmaningen är att ställa diagnos i ett tidigt skede. Det torde även finnas vissa oklarheter kring val av behandling.
-
Webbinarium – Inflammatorisk ryggsjukdom
I ett webbinarium besvarar Gerd-Marie Alenius, överläkare i reumatologi vid Umeå universitet, professionens frågor om inflammatorisk ryggsjukdom. Se hela webbinariet här.
-
Psoriasisartrit – en komplex sjukdom
Almedalen: För kroniskt sjuka, med en komplex sjukdomsbild är det vardag att kämpa för att få rätt diagnos och vård. Patienter med psoriasisartrit är en sådan patientgrupp. I genomsnitt får de vänta 3,5 år på att få diagnos.
-
Den livsviktiga egenvården vid PsA
Psoriasisartrit (PsA) drabbar närmare 30 procent av alla med psoriasis. Patienterna behöver tidigt informeras om behovet av fysisk aktivitet. Något som sällan sker då majoriteten av läkarna anser att patienter med psoriasisartrit är svåra att identifiera. Det visat svaren från läkarutbildningen Vad vet du om psoriasisartrit?
-
Så kan AS upptäckas redan i tidigt sjukdomsstadium
Det tar flera år för erosioner eller skleros att utvecklas i sakroiliakalederna hos personer med inflammatorisk ryggsjukdom. Men med hjälp av modern bilddiagnostik kan inflammatoriska förändringar i skelettet upptäckas i ett tidigare skede än vad som tidigare var möjligt.
På din mottagning möter du 53-åriga Kerstin, som undrar om hon har fått psoriasisartrit. Kerstin har sedan fem år en mild form av plackpsoriasis och står på perorala glukokortikoider. Hur stor andel av de som får PsA har redan hudsymtom?
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu