Adhesiv kapsulit, frusen skuldra
Bakgrund
- Benämns vanligen som adhesiv kapsulit. Kallas också för frusen axel/skuldra, en lite luddig men beskrivande beteckning.
- Tillstånd med smärta och nedsatt passiv och aktiv rörelseförmåga i axel/skuldra till följd av inflammation/fibrotisering av ledkapseln.
Epidemiologi
- Livstidsprevalensen av adhesiv kapsulit är 2–5 %.
- Oftast kvinnor mellan 40–60 år. Ovanligt hos personer <40 år.
Etiologi och patogenes
- Primär, idiopatisk, kapsulit:
- Okänd orsak. Immunologiska faktorer har sannolikt en betydelse på grund av ökad förekomst hos personer med diabetes och hypotyreos
- Sekundär kapsulit:
- Efter ett trauma eller sekundärt till långvarig inaktivitet hos äldre, till exempel fraktur, apoplexi, reumatoid artrit eller andra reumatiska sjukdomar
- Forskare tror att det i det första skedet uppstår en inflammation som åtföljs av adhesioner och fibros av ledkapseln.
ICD-10
- M75.0 Adhesiv kapsulit i skulderled
Anamnes
- Smärta uppstår gradvis och vanligen först, innan stelheten uppstår. Smärtan kan vara svår och är oftast mest uttalad på natten
- I ett senare skede gör det framför allt ont i ändlägen.
- Stelhet kommer vanligen efter smärtans debut och ökar snabbt. Kan leda till betydande funktionsnedsättning.
- Tidigare trauma, kirurgi, inaktivitet?
- Påverkan på andra aktiviteter (socialt liv, relationer, fritid, yrke, sömn, sexuella funktioner).
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
Kliniska fynd
- Fynd av kapsulärt mönster:
- Den passiva utåtrotationen är mest smärtsam och mest påverkad, därefter abduktion. Inåtrotationen påverkas minst
- Graden av nedsatt mobilitet beror på vilken kapsulit det rör sig om och i vilket stadium den befinner sig. Den kan vara måttlig till väsentlig där patienten nästan inte kan använda armen.
- Isometriska tester kan vara positiva men är ofta mindre smärtsamma än passiva/aktiva rörelser.
Utredning av adhesiv kapsulit
- Diagnosen baseras vanligen på anamnes och kliniska fynd.
- Röntgen/MRT är inte rutinmässigt indicerade.
- Blodprover kan övervägas för att bedöma differentialdiagnoser (till exempel SR vid polymyalgia rheumatica) eller riskfaktorer (diabetes, hypotyreos).
Differentialdiagnoser
- Cervikalt diskbråck
- Axelartros
- Reumatisk polymyalgi
- Monoartrit (RA)
- Anginösa besvär
- Cancersjukdomar (till exempel tumör i lunga)
Behandling av adhesiv kapsulit
- I vanliga fall rekommenderas en icke-kirurgisk behandling:
- Fysioterapi
- Glukokortikoider intraartikulärt
- NSAID
- Kirurgi:
- Behövs vanligen inte
- Kan bestå av mobilisering (under narkos) eller kapsellösning
Öka din kunskap om migrän
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om migrän, en neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Trots den höga förekomsten antas migrän vara ett underdiagnostiserat tillstånd.
Egenbehandling
- Patienten bör hålla armen i rörelse.
- Egenbehandling med receptfria smärtstillande kan övervägas (NSAID, paracetamol).
Läkemedelsbehandling
- Behandling med NSAID kan prövas, särskilt i smärtfasen där man misstänker en aktiv inflammatorisk komponent:
- Till exempel naproxen 500 mg 1x2
- Kortisoninjektioner:
- Kan övervägas (upp till 3 injektioner) och har visat sig ha effekt på kort sikt men inte på lång sikt
- Bör kombineras med fysioterapi
- Till exempel triamcinolon 20 mg intraartikulärt, men det har även god effekt om det ges subakromiellt
- Perorala steroider i undantagsfall.
Annan behandling
- Fysioterapi:
- Rekommenderas hos alla
- Har framför allt evidens i stelhet- och läkningsfasen
- Består av mobilisering och terapeutiska övningar
- Kirurgi:
- Vanligen kapsellösning
- Kan övervägas efter cirka ett år, om andra behandlingsmetoder inte har någon effekt
Komplikationer
- Utveckling av sympatisk reflexdystrofi, kroniska smärtor eller kvarstående funktionsnedsättning.
Prognos
- Prognosen är god med spontan läkning inom 12–24(36) månader.
- Hos en liten del av patienter finns kvarstående smärtor efter ett flertal år som leder till funktionsnedsättning.
Källor
- Ramirez J. Adhesive Capsulitis: Diagnosis and Management. Am Fam Physician. 2019;99(5):297–300.
- Redler LH, Dennis ER. Treatment of Adhesive Capsulitis of the Shoulder. J Am Acad Orthop Surg. 2019;27(12):e544–e554.
- Page MJ, Green S, Kramer S, Johnston RV, McBain B, Chau M,Buchbinder R. Manual therapy and exercise for adhesive capsulitis (frozen shoulder). Cochrane Database Syst Rev. 2014 Aug 26;8:CD011275.
-
Svår långvarig smärta
En av fem människor verkar ha en långvarig smärta och det kan vara svårt att hitta en orsak till smärtan under utredningen. Beroende på vilken sorts smärta det är så väljer man behandlingsmetod.
-
Migrän
Migrän är en kronisk, och delvis ärftlig, neurologisk sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder med svår pulserande huvudvärk kombinerad med illamående, ljus- och ljudkänslighet men med så gott som symtomfrihet mellan attackerna.
-
Eva, 77, lever med smärta efter bältrosinfektion
Kommer jag få uppleva en smärtfri dag innan jag dör? Den frågan ställde sig Evas mamma som under drygt 40 år levde i sviterna av sin bältrosdiagnos. En sådan dag kom aldrig – och i samband med moderns bortgång drabbades även Eva själv.
-
Unika data om långvarig smärta hos äldre
Att smärtpatienter utgör en stor del av professionens vardag kan utläsas av svaren i NetdoktorPro:s avslutade läkarutbildning om långvarig smärta hos äldre. Över 20 procent av deltagande läkare uppgav att de näst intill träffar en smärtpatient om dagen.
-
Nyttan av att skatta smärtgraden
Skattningsskalor är något som överläkaren Karsten Ahlbeck menar är en viktig kompass inom smärtvården. Men 20 procent av läkarna svarade att de nästan aldrig använder skattningsskalor för att analysera svår långvarig smärta hos sina patienter, enligt vår läkarutbildning om smärta.