Medicinsk översikt | Smärta

Adhesiv kapsulit, frusen skuldra


Uppdaterad den: 2019-12-14
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Bakgrund

  • Benämns vanligen som adhesiv kapsulit. Kallas också för frusen axel/skuldra, en lite luddig men beskrivande beteckning.
  • Tillstånd med smärta och nedsatt passiv och aktiv rörelseförmåga i axel/skuldra till följd av inflammation/fibrotisering av ledkapseln.

Epidemiologi

  • Livstidsprevalensen av adhesiv kapsulit är 2–5 %.
  • Oftast kvinnor mellan 40–60 år. Ovanligt hos personer <40 år.

Etiologi och patogenes

  • Primär, idiopatisk, kapsulit:
    • Okänd orsak. Immunologiska faktorer har sannolikt en betydelse på grund av ökad förekomst hos personer med diabetes och hypotyreos
  • Sekundär kapsulit:
    • Efter ett trauma eller sekundärt till långvarig inaktivitet hos äldre, till exempel fraktur, apoplexi, reumatoid artrit eller andra reumatiska sjukdomar
  • Forskare tror att det i det första skedet uppstår en inflammation som åtföljs av adhesioner och fibros av ledkapseln.

ICD-10

  • M75.0 Adhesiv kapsulit i skulderled

Anamnes

  • Smärta uppstår gradvis och vanligen först, innan stelheten uppstår. Smärtan kan vara svår och är oftast mest uttalad på natten
  • I ett senare skede gör det framför allt ont i ändlägen.
  • Stelhet kommer vanligen efter smärtans debut och ökar snabbt. Kan leda till betydande funktionsnedsättning.
  • Tidigare trauma, kirurgi, inaktivitet?
  • Påverkan på andra aktiviteter (socialt liv, relationer, fritid, yrke, sömn, sexuella funktioner).

Kliniska fynd

  • Fynd av kapsulärt mönster:
    • Den passiva utåtrotationen är mest smärtsam och mest påverkad, därefter abduktion. Inåtrotationen påverkas minst
  • Graden av nedsatt mobilitet beror på vilken kapsulit det rör sig om och i vilket stadium den befinner sig. Den kan vara måttlig till väsentlig där patienten nästan inte kan använda armen.
  • Isometriska tester kan vara positiva men är ofta mindre smärtsamma än passiva/aktiva rörelser. 

Utredning av adhesiv kapsulit

  • Diagnosen baseras vanligen på anamnes och kliniska fynd.
  • Röntgen/MRT är inte rutinmässigt indicerade.
  • Blodprover kan övervägas för att bedöma differentialdiagnoser (till exempel SR vid polymyalgia rheumatica) eller riskfaktorer (diabetes, hypotyreos).

Differentialdiagnoser

  • Cervikalt diskbråck
  • Axelartros
  • Reumatisk polymyalgi
  • Monoartrit (RA)
  • Anginösa besvär
  • Cancersjukdomar (till exempel tumör i lunga)

Behandling av adhesiv kapsulit

  • I vanliga fall rekommenderas en icke-kirurgisk behandling:
    • Fysioterapi
    • Glukokortikoider intraartikulärt
    • NSAID
  • Kirurgi:
    • Behövs vanligen inte
    • Kan bestå av mobilisering (under narkos) eller kapsellösning

Egenbehandling

  • Patienten bör hålla armen i rörelse.
  • Egenbehandling med receptfria smärtstillande kan övervägas (NSAID, paracetamol).

Läkemedelsbehandling

  • Behandling med NSAID kan prövas, särskilt i smärtfasen där man misstänker en aktiv inflammatorisk komponent:
    • Till exempel naproxen 500 mg 1x2
  • Kortisoninjektioner:
    • Kan övervägas (upp till 3 injektioner) och har visat sig ha effekt på kort sikt men inte på lång sikt
    • Bör kombineras med fysioterapi
    • Till exempel triamcinolon 20 mg intraartikulärt, men det har även god effekt om det ges subakromiellt
  • Perorala steroider i undantagsfall. 

Annan behandling

  • Fysioterapi:
    • Rekommenderas hos alla
    • Har framför allt evidens i stelhet- och läkningsfasen
    • Består av mobilisering och terapeutiska övningar
  • Kirurgi:
    • Vanligen kapsellösning
    • Kan övervägas efter cirka ett år, om andra behandlingsmetoder inte har någon effekt

Komplikationer

  • Utveckling av sympatisk reflexdystrofi, kroniska smärtor eller kvarstående funktionsnedsättning.

Prognos

  • Prognosen är god med spontan läkning inom 12–24(36) månader.
  • Hos en liten del av patienter finns kvarstående smärtor efter ett flertal år som leder till funktionsnedsättning. 

Källor

  • Ramirez J. Adhesive Capsulitis: Diagnosis and Management. Am Fam Physician. 2019;99(5):297–300.
  • Redler LH, Dennis ER. Treatment of Adhesive Capsulitis of the Shoulder. J Am Acad Orthop Surg. 2019;27(12):e544–e554.
  • Page MJ, Green S, Kramer S, Johnston RV, McBain B, Chau M,Buchbinder R. Manual therapy and exercise for adhesive capsulitis (frozen shoulder). Cochrane Database Syst Rev. 2014 Aug 26;8:CD011275.

Annons
Annons
Annons