Akillestendinopati
Bakgrund
- Inflammation/tendinos runt hälsenan och/eller dess senskida.
- Indelningen beror på den påverkade delen av akillessenan:
- Tendinopati i distala fästet
- Tendinopati i mittdelen
- Paratendinopati, senskida och närliggande strukturer
Epidemiologi
- Livstidsprevalens 2,35 per 100 000, högre hos idrottande personer, upp till 24 %.
- Tendinopati i mittdelen är vanligast.
- Vanligast hos personer mellan 30–55 år.
Etiologi och patogenes
- Akut tendinopati beror oftast på inflammation:
- Uppstår ofta efter förändringar i aktivitetsnivå, användning av dåliga skor eller träning på ogynnsamt underlag
- Kronisk tendinopati beror vanligen på degenerativa förändringar utan tecken på inflammation:
- Uppstår när kroppen inte förmår att läka små skador på hälsenan
- Behöver inte vara symtomatiskt
- Multifaktoriell genes:
- Överbelastning (otillräcklig uppvärmning, plötslig belastning hos otränad person)
- Felställningar i fotleden
- Kroniska sjukdomar, såsom diabetes, dyslipidemi, hypertoni och övervikt/fetma
- Läkemedel
ICD-10
- M76.6 Akillestendinit
Anamnes
- Symtom:
- Vid distal tendinopati framför allt stelhet, smärta och svullnad över senfästet, där senan fäster i calcaneusbenet
- Vid tendinopati i mittdelen uppstår stelhet, smärta och svullnad generellt eller mer lokaliserad 2–6 cm proximalt om calcaneusfästet
- Utlösande/lindrande faktorer:
- Typiskt börjar smärtan i samband med fysiska aktivitet (till exempel joggning) och den minskar i vila
- Ändrad träning? Byte av skor?
Kliniska fynd
- Inspektion:
- Erytem, ödem
- Felställningar i fotleden
- Palpation:
- Hälsenan kan palperas förtjockad och öm, särskilt runt senfästet vid calcaneus
- Vid långvariga problem kan det i vissa fall palperas knutor i senvävnad som representerar intratendinösa degenerativa förändringar (förkalkningar)
- Funktionsundersökningar:
- Positiv isometrisk test vid plantarflexion, eventuellt också smärta vid passiv dorsalflexion
- Tågång är smärtsamt
- Tåhävningar eller hopp på benen med hälarna lyfta från marken kan ge information om smärta/funktion
Utredning av akillestendinopati
- Vanligen ställs diagnosen med hjälp av anamnes och kliniska fynd. Ultraljud och MRT kan övervägas i oklara fall.
Differentialdiagnoser
- Akillesseneruptur
- Retrocalcaneal bursit
- Ytlig bursit
- Bakre impingement i fotleden
- Haglunds häl
- Apofysitis calcanei, Severs sjukdom
Behandling av akillestendinopati
- Excentrisk (muskelforlängande) träning och övningar är grundbehandlingen.
- Övriga behandlingsmetoder:
- Avlastning, NSAID, stretchning, stötvågsbehandling
- Korrigering av utlösande faktorer såsom överpronation och träningsfel hos idrottare
- Korrekta skor
- Operation
Egenbehandling
- Minskad aktivitet bestäms av omfattningen och varaktigheten av smärta
- Anpassning av skor:
- Säkerställ god stötdämpande häluppbyggnad i skon
- En innersula (klackförhöjning) kan prövas
Läkemedelsbehandling
- NSAID-preparat kan prövas.
- Lokal kortisoninjektion rekommenderas inte.
Annan behandling
- Excentrisk träning:
- Enkel utsträckande (muskelforlängande, excentrisk) träning ger bra effekt
- 3–6 månaders träningsprogram är ofta nödvändigt
- Har bäst effekt vid tendinopati i mittdelen
- Kan med fördel kombineras med koncentrisk träning
- Viss smärta kan uppstå vid träningen
- Annan icke-kirurgisk behandling:
- Det finns en viss evidens för stötvågsbehandling tillsammans med excentrisk träning
- Akupunkt och laser kan prövas (svag evidens)
- Ultraljud, plasmainjektion och tvärfriktionsmassage har otillräcklig evidens
- Kirurgi:
- Kirurgi kan övervägas från cirka 3 månaders duration
- Longitudinal tenotomi och débridement är vanliga metoder
- Har god effekt hos >70 %, men komplikationer till kirurgi är inte ovanliga
Komplikationer
- Kroniska besvär.
- Senruptur (ovanlig komplikation till tendinopati).
Prognos
- De flesta blir helt återställda inom 3 månader till år.
- Aktiva idrottare har en hög recidivfrekvens.
Källor
- Grävare Silbernagel K, Brorsson A, Karlsson J. Rehabiliteringsträning ger bäst effekt vid akillestendinopati. Läkartidningen 2014; 111: CXDZ.
- Singh A, Calafi A, Diefenbach C, Kreulen C, Giza E. Noninsertional Tendinopathy of the Achilles. Foot Ankle Clin. 2017;22(4):745–760.
- Chimenti RL, Cychosz CC, Hall MM, Phisitkul P. Current Concepts Review Update: Insertional Achilles Tendinopathy. Foot Ankle Int. 2017;38(10):1160–1169.
-
Svår långvarig smärta
En av fem människor verkar ha en långvarig smärta och det kan vara svårt att hitta en orsak till smärtan under utredningen. Beroende på vilken sorts smärta det är så väljer man behandlingsmetod.
-
Läkare: Fler bör vaccinera sig mot bältros
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindqvist vid Karolinska Institutet.
-
Unika data om långvarig smärta hos äldre
Att smärtpatienter utgör en stor del av professionens vardag kan utläsas av svaren i NetdoktorPro:s avslutade läkarutbildning om långvarig smärta hos äldre. Över 20 procent av deltagande läkare uppgav att de näst intill träffar en smärtpatient om dagen.
-
Fibromyalgi
Fibromyalgi drabbar mellan två och sex procent av befolkningen och sjukdomen har stor påverkan på såväl arbetsförmåga som privatliv och ofta även på personens humör och psykiska hälsa.
-
Många smärtpatienter lider i onödan
Omkring en fjärdedel av smärtpatienterna har smärtor som leder till sänkt livskvalitet med svårigheter att utföra sitt arbete eller sina studier, sjukskrivning, vårdsökande och social isolering. Många av de smärtdrabbade lider i onödan då de går obehandlade.
-
Komplext regionalt smärtsyndrom
-
Patellofemoral smärta
Ett smärttillstånd med smärta omkring eller bakom knäskålen som försämras vid vissa aktiviteter som belastar patellofemoralleden.
-
Osgood-Schlatters sjukdom
Sjukdomen utlöses av överaktivitet och upprepade mikrotrauman vid ossifikationscentret vid tuberositas tibiae. Smärtan uppstår ofta gradvis.