Bursit, axelled, akut

Bakgrund

• I axelleden finns flera bursor. De viktigaste är bursa subdeltoideus och bursa subscapularis
• Akut bursit i axelled omfattar som regel hela bursa subdeltoideus.
• Tillståndet är kanske det mest smärtsamma kring axelleden, med betydande funktionssvikt.

Epidemiologi

• Det kliniska intrycket är att akut bursit är mer sällsynt än tendinopatier och kapsuliter.

Etiologi och patogenes

• Bursit i axelleden uppträder oftast utan någon känd orsak, men vissa hävdar att tillståndet kan orsakas av överbelastning.

ICD-10

• M75 Sjukdomstillstånd i skulderled
  • M75.5 Bursit i skulderled

Anamnes

• Smärtan debuterar subakut och når max efter 2–3 dagar med mycket kraftiga smärtor lateralt i överarmen och i stora delar av C5-dermatomet samt kraftigt nedsatt funktion i axelleden.
• I början smärtar det vid rörelse med smärtområde proximalt i C5-dermatomet, det vill säga lateralt i övre överarmen. Detta förvärras snabbt och patienten upplever smärtor både natt och dag.
• Funktioner som att klä på sig, sova med mera är störda på grund av smärtan.

Kliniska fynd

• En systematisk undersökning bör genomföras.
• Passiv elevation/abduktion:
  • Är något mindre nedsatt, 60–70 grader kan vara möjligt
  • Eftersom testet medför kompression av den inflammerade bursan under acromion får patienten betydande smärtor så att armen inte kan lyftas högre
• Passiv inåt- och utåtrotation (medial och lateral rotation):
  • Är smärtsam men klart mindre nedsatt än elevation/passiv abduktion
  • Något som gör tillståndet lätt att skilja från kapsulit där passiv utåtrotation är klart mer nedsatt
• Isometriska tester:
  • Isometrisk abduktion och utåtrotation är ofta falskt positiv på grund av kompression av bursa vid isometrisk kontraktion
• Palpation:
  • Vid palpation finns ofta stark ömhet i den subdeltoida delen av bursa
  • Lokal svullnad över bursan kan förekomma
• Diagnostiserande injektion:
  • Man kan egentligen testa om bursan är strukturen som ger smärtor genom att ge en lokalanestetisk injektion i denna

Utredning av bursit

• Klinisk undersökning är det viktigaste.
• Vätskeansamling kan ses på ultraljud.
• Undersökning med MRT för att påvisa vätska i bursan och partiell eller totalrotatorkuffsruptur.

Differentialdiagnoser

• Kapsulit i skulderled.
• Fraktur/dislokation.
• Cervikala orsaker, påverkan av C4-C5.
• Neurologisk amyotrofi i skulderled.

Behandling av bursit

• Det råder viss oenighet om behandlingen.
• Erfarenhetsbaserad kunskap visar att tillståndet har en spontan läkning efter cirka sex veckor.
• Injektionsterapi med steroider kan vara ett behandlingsval och ger i många fall ett mycket bra resultat.

Läkemedelsbehandling

• Paracetamol.
• NSAID vid behov. Kortast möjliga ti med lägsta mäjliga dos bör rekommenderas.

Annan behandling

• Fysioterapi är inte aktuellt vid akut bursit.

Prognos

• Obehandlad akut bursit blir bättre efter cirka två veckor, och förväntas läka helt efter cirka sex veckor.
• Vid kortisoninjektion blir patienten oftast omedelbart mycket bättre och tillståndet går över på några få dagar.