Fakta | Smärta

Bursit, axelled, kronisk


Uppdaterad den: 2019-10-09
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Bakgrund

  • Det råder oenighet om avgränsningen mot tendinopati. Vissa anser att tendinopati och bursit är tillstånd som är svåra att skilja från varandra, medan andra anser motsatsen.
  • En kronisk subdeltoid bursit uppfattas inte som en fortsättning av den akuta bursiten, som har en spontan läkningstid på cirka sex veckor.

Epidemiologi

  • Tillståndet är inte ovanligt.
  • Kronisk bursit ses oftast hos unga vuxna och medelålders, mer sällan hos äldre.

Etiologi och patogenes

  • Tillståndet kan uppstå efter överbelastning med mycket arbete med armen över axelhöjd. Det kan också uppstå efter ett mindre trauma, eller spontant.
  • Subdeltoid/subacromial bursit kan uppstå till följd av näraliggande inflammation i supraspinatussenan, men kan också bero på rifter i rotatorkuffen, vid impingementsyndrom eller vid ett systemiskt tillstånd som polymyalgia rheumatica (då det ofta föreligger bilateral påverkan).

ICD-10

  • M75 Sjukdomstillstånd i skulderled:
    • M75.5 Bursit i skulderled
    • M75.8 Andra specificerade sjukdomstillstånd i skulderled
    • M75.9 Sjukdomstillstånd i skulderled, ospecificerad

Anamnes

  • Smärtorna är lokaliserade lateralt i axelleden med utstrålning ned över C5-dermatomet.
  • De märks vanligtvis bara vid aktivitet, och de har ofta varat under lång tid.
  • Smärtorna är långt mindre intensiva än vid akut bursit.
  • Vilo- och nattsmärtor kan förekomma efter arbete och belastning som har lett till att inflammationen blossat upp.

Kliniska fynd

  • Systematisk axelledsundersökning bör utföras.
  • Ofta får man utslag på flera av testerna och fynden kan vara svåra att tolka.
  • De allra flesta patienter har:
    • Markant positiv smärtbåge, huvudkriteriet för diagnosen
    • Ingen nedsatt rörlighet vid elevation och rotation och full rörlighet i axelleden, men både passiv inåt- och utåtrotation kan vara smärtsam i slutet av rörelseutslaget
    • Osäkra isometriska tester – flera tester (abduktion och utåtrotation) kan vara smärtsamma

Utredning av bursit

  • Klinisk undersökning av axelleden är den viktigaste delen.

Differentialdiagnoser

  • Bildgivande diagnostik av axeln har sällan en tydlig plats inom primärvården.

Behandling av kronisk bursit i axelleden

  • Dokumentationen av effekten av olika behandlingar är mycket osäker, eftersom det inte råder konsensus om diagnostiken av skulderledsbesvär, något som leder till en heterogenitet i de olika forskningsmaterialen.

Egenbehandling

  • Patienten kan använda armen fritt inom smärtgränsen och läkaren bör förklara att bursan kläms ihop när armen lyfts över axelhöjd och att det är därför det gör ont och att det underhåller inflammationen.
  • Egenövningar rekommenderas vid långvariga (>3 månader) subacromiala smärtor.

Läkemedelsbehandling

  • NSAID kan provas, men ger sällan mer än tillfällig lindring.

Annan behandling

  • Trots begränsat vetenskapligt underlag rekommenders kortisoninjektioner som behandling.
  • Injektioner med enbart lokalanestesi har diagnostiskt värde.

Referenser

  1. Wu T, Song HX, Dong Y, Li JH. Ultrasound-guided versus blind subacromial-subdeltoid bursa injection in adults with shoulder pain: A systematic review and meta-analysis. Semin Arthritis Rheum. 2015 Dec;45(3):374-8. doi: 10.1016/j.semarthrit.2015.05.011 DOI
  2. Kumar Sahu A, Rath P, Aggarwal B. Ultrasound-guided injections in musculo-skeletal system - An overview.
  3. Bloom JE, Rischin A, Johnston RV, Buchbinder R. Image‐guided versus blind glucocorticoid injection for shoulder pain. Cochrane Database of Systematic Reviews 2012, Issue 8. Art. No.: CD009147. DOI: 10.1002/14651858.CD009147.pub2. DOI

Annons
Annons
Annons