Bursit, olekranon
Bakgrund
- Olekranonbursit är en inflammation och efterföljande svullnad av bursan över olekranon.
Epidemiologi
- Den aseptiska formen är förhållandevis vanlig.
- Män drabbas oftare än kvinnor.
- Manuellt arbete som bilmekaniker, mattläggare, rörmokare med flera som arbetar stödd på armbågarna drabbas i högre grad.
Etiologi och patogenes
- Bursan över olekranon kan svullna upp på grund av trauma eller vid kronisk irritation som när man ständigt stödjer sig på armbågen under arbetet (mattläggare) eller vid läsning ("studentarmbåge").
- Bakteriell bursit förekommer också, och kommer oftast efter infektion i skrubbsår eller eksem/psoriasis i armbåge/underarm eller efter punktion. Även vissa yrken som rörmokare har större risk för bakteriell olekranonbursit.
ICD-10
- M70 Sjukdomar i mjukvävnader som har samband med användning, överansträngning och tryck
- M70.2 Olekranonbursit
- M70.3 Annan bursit i armbågen
Anamnes
- Svullnad uppkommer ofta akut eller subakut, ger tryck och värk som förvärras vid flexion i armbågen.
- Det kan föreligga anamnes om trauma, repetitiva yrkesmässiga rörelser, autoimmun sjukdom eller komplikationer till gikt.
- Smärta är oftast inget dominerande fynd i anamnesen vid aseptisk variant, utan oftare är detta vid traumatisk eller septisk bursit.
Kliniska fynd
- Diagnosen brukar vara tydlig med en synlig svullnad och rodnad över olekranon.
- Bursan kan vara distinkt trycköm över själva olekranon.
Vid bakteriell bursit får patienten mer smärtor, eventuellt varigt sekret, bursan blir varm och röd och vid enstaka mer allvarliga fall får patienten allmänsymtom och feber.
Utredning av olekranonbursit
- Klinisk undersökning brukar räcka såvida det inte finns en bakomliggande misstanke om annan eventuell orsak.
- Aspiration för att underöska innehåller kan vara aktuellt, särskilt vid bakteriell misstanke. Är också behandlande.
Differentialdiagnoser
- Atrit
Behandling av olekranonbursit
- Vanligtvis ett självbegränsande tillstånd, men aspiration kan lätta på symtomen vid behov.
- Vid lättare fall med lite obehag kan patienten bli nöjd med endast information om det benigna tillstånd.
- I tillämpbara fall kan aktiviteter modifieras för att begränsa den mekaniska upprepningen mot den inflammerade bursan.
- Vid bakteriell infektion:
- Kirurgisk incision och dränage
- Antibiotika om det finns tecken på spridning
- En studie fann ingen skillnad mellan NSAID och kompressionsbandage, aspiration eller aspiration och kortisoninjektion vid icke-bakteriell bursit.
Egenbehandling
- Rekommendera patienten att undvika tryck och irritation, byta arbetsställning eller använda armbågskuddar.
- Nedkylning med is i en tunn handske kan användas intermittent, 10 minuter om gången, de första 24 timmar för att begränsa svullnaden.
- Vid infektion bör patienten hålla armen i stillhet och vid behov ta analgetika, utöver annan behandling.
Läkemedelsbehandling
- NSAID-kur kan testas men ingen egentligen övertygande evidens för detta.
- Vid bakteriell bursit ska antibiotikabehandling inledas:
- Staphylococcus aureus är vanligaste agens och därför bör ett antibiotikum verksamt mot detta väljas
Förslag är flukloxacillin 1g x 3 i 10–14 dagar (det finns ingen konsensus kring optimalt val, dosering och längd
- Staphylococcus aureus är vanligaste agens och därför bör ett antibiotikum verksamt mot detta väljas
- I sällsynta fall kan man prova med steroidinjektion som kan minska produktionen av vätska i bursan, men recidiv är väldigt vanligt.
Annan behandling
- Tappning av bursan:
- Aseptisk teknik, 0,7–1 mm nål och 10 ml spruta.
- Stick in med så kallad sick-sack-teknik för att inte skapa en rak stickkanal.
- Om det inte går att aspirera vätska, kan nålspetsen ligga i en ficka. Flytta spetsen systematisk inne i bursan under aspireringen. Komprimera så att tömningen blir fullständig.
- Ofta får man ut 10–20 ml gulbrun vätska, vid trauma är den blodtillblandad och vid bakteriell bursit purulent.
- Bursan kan tappas upprepade gånger, då minskar ofta vätskemängden successivt och tillståndet går över.
- Stramt stödförband läggs på några dagar för att minska recidivfrekvensen som är mycket hög.
Komplikationer
- Vid bakteriell bursit kan det i undantagsfall uppstå sepsis och/eller artrit.
Prognos
- Prognosen är god.
-
Svår långvarig smärta
En av fem människor verkar ha en långvarig smärta och det kan vara svårt att hitta en orsak till smärtan under utredningen. Beroende på vilken sorts smärta det är så väljer man behandlingsmetod.
-
Läkare: Fler bör vaccinera sig mot bältros
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindqvist vid Karolinska Institutet.
-
Unika data om långvarig smärta hos äldre
Att smärtpatienter utgör en stor del av professionens vardag kan utläsas av svaren i NetdoktorPro:s avslutade läkarutbildning om långvarig smärta hos äldre. Över 20 procent av deltagande läkare uppgav att de näst intill träffar en smärtpatient om dagen.
-
Fibromyalgi
Fibromyalgi drabbar mellan två och sex procent av befolkningen och sjukdomen har stor påverkan på såväl arbetsförmåga som privatliv och ofta även på personens humör och psykiska hälsa.
-
Många smärtpatienter lider i onödan
Omkring en fjärdedel av smärtpatienterna har smärtor som leder till sänkt livskvalitet med svårigheter att utföra sitt arbete eller sina studier, sjukskrivning, vårdsökande och social isolering. Många av de smärtdrabbade lider i onödan då de går obehandlade.
-
Komplext regionalt smärtsyndrom
-
Patellofemoral smärta
Ett smärttillstånd med smärta omkring eller bakom knäskålen som försämras vid vissa aktiviteter som belastar patellofemoralleden.
-
Osgood-Schlatters sjukdom
Sjukdomen utlöses av överaktivitet och upprepade mikrotrauman vid ossifikationscentret vid tuberositas tibiae. Smärtan uppstår ofta gradvis.