Piriformissyndromet
Bakgrund
- En kompression av nervus ischiadus genom musculus piriformis vilket ger diffusa smärtor i gluteal- och benregionen inklusive ljumsken. Ibland samtidig instabilitetskänsla.
- Vanligt tillstånd bland vältränade individer, med mycket muskulatur som dock är dåligt stretchad.
- Kontroversiell diagnos. Uteslutningsdiagnos.
Epidemiologi
- Betydligt vanligare hos kvinnor än hos män.
- Finns siffror presenterade på att tillståndet föreligger hos 0,6 % till 6 % av alla fall med ischias.
- Prevalens beräknas till 17 % hos kroniska ryggradssmärtor.
Etiologi och patogenes
- Det råder ingen allmän enighet kring etiologi och patofysiologi.
- Piriformissyndromet kan vara sekundärt till inflammation efter glutealt trauma (hematom) eller spasm, men även andra, mer ovanliga orsaker till nervinklämning förekommer.
ICD-10
- G57.0 Lesion av nervus ischiadicus
- M54.3 Ischias
- M76.0 Gluteal tendinit
- M79.1 Myalgi
- M79.2 Icke specificerad neuralgi och neurit
Anamnes
- Ta reda på:
- Tidigare trauma i regionen
- Lokalisering av smärtan
- Smärtprovokation
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
Kliniska fynd
- Finns inget tydligt fynd som identifierar tillståndet, men en god klinisk undersökning kan utesluta andra tänkbara diagnoser.
Utredning av piriformissyndromet
- Bildgivande undersökningar som DT och MRT kan vara aktuellt för att utesluta differentialdiagnoser.
- Diagnostisk injektion kan vara ett steg att komma närmare diagnosen.
Differentialdiagnoser
- Låga ryggsmärtor.
- Ischias.
- Hamstringsskada.
- Spondylolys och/eller spondylolistes.
- Andra nervinklämningssyndrom i höftområdet.
- Spinalstenos.
- Tumör, hematom eller abscess som klämmer på nervstrukturen.
Behandling av piriformissyndromet
- Målet är att patienten ska bli av med besvären.
- Avlastning.
- Idrottsutövare behöver justera träningsupplägget:
- Minska på intensiv styrketräning
- Frekvent stretchning av m. piriformis.
- Eventuellt NSAID-preparat tidigt i förloppet.
- Fysioterapi är effektivt i en majoritet av fallen.
Öka din kunskap om migrän
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om migrän, en neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Trots den höga förekomsten antas migrän vara ett underdiagnostiserat tillstånd.
Egenbehandling
- Undgå aktiviteter som provocerar tillståndet.
Läkemedelsbehandling
- Eventuellt NSAID initialt.
- Injektionsbehandling vid envisa fall:
- Kräver kunskaper om denna typ av behandling, bör ske i sekundärvården
- Injektionen sker i troggerpunkter, antingen med lokalansestesi eller med tilläg av botulinumtoxin
- Kortikosteroidinjektioner verkar inte ha effekt
Annan behandling
- Fysioterapi:
- Värme, ultraljud, töjningar, massage
- Behandling av triggerpunkter
- Manipulationsbehandling:
- Kan vara ett alternativ
- Kirurgi:
- Kan vara aktuellt i undantagsfall hos utvalda grupper
Prognos
- Vanligtvis god och recidiv är ovanligt.
-
Svår långvarig smärta
En av fem människor verkar ha en långvarig smärta och det kan vara svårt att hitta en orsak till smärtan under utredningen. Beroende på vilken sorts smärta det är så väljer man behandlingsmetod.
-
Migrän
Migrän är en kronisk, och delvis ärftlig, neurologisk sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder med svår pulserande huvudvärk kombinerad med illamående, ljus- och ljudkänslighet men med så gott som symtomfrihet mellan attackerna.
-
Eva, 77, lever med smärta efter bältrosinfektion
Kommer jag få uppleva en smärtfri dag innan jag dör? Den frågan ställde sig Evas mamma som under drygt 40 år levde i sviterna av sin bältrosdiagnos. En sådan dag kom aldrig – och i samband med moderns bortgång drabbades även Eva själv.
-
Unika data om långvarig smärta hos äldre
Att smärtpatienter utgör en stor del av professionens vardag kan utläsas av svaren i NetdoktorPro:s avslutade läkarutbildning om långvarig smärta hos äldre. Över 20 procent av deltagande läkare uppgav att de näst intill träffar en smärtpatient om dagen.
-
Nyttan av att skatta smärtgraden
Skattningsskalor är något som överläkaren Karsten Ahlbeck menar är en viktig kompass inom smärtvården. Men 20 procent av läkarna svarade att de nästan aldrig använder skattningsskalor för att analysera svår långvarig smärta hos sina patienter, enligt vår läkarutbildning om smärta.
