Ärftlighet är en känd riskfaktor för kolorektal cancer
Hallå där Bengt Glimelius, professor emeritus och överläkare, vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Hur många är drabbade av kolorektal cancer?
– Det är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige och cirka 6 000 personer får årligen cancer i kolon eller rektum. Fördelningen är ganska jämn mellan könen, men något fler män drabbas av rektalcancer och något fler kvinnor får cancer i kolon. Varför bilden är så vet vi inte, möjligtvis kan det finnas en genetisk koppling.
Det är främst äldre som drabbas av kolorektal cancer, majoriteten insjuknar efter 70 år. Att få cancerformen som 40-åring är ovanligt, men det förekommer. Tumörerna ger vanligtvis få symptom och närmare var femte individ har redan metastaser vid diagnostisering – främst i lever.
Hur uppkommer cancerformen?
– Tumörer bildas utifrån polyper i tarmslemhinnan, det vill säga utväxter från slemhinnan. Förekomsten av polyper ökar med
stigande ålder och de flesta är asymtomatiska. Men ibland genomgår slemhinnans celler mutationer och då kan först kolorektala polyper,
så kallade adenom, bildas och därefter en cancer. Det är en utveckling som i allmänhet tar minst tio år.
När en cancerogen polyp växer skadas ofta tarmslemhinnan och därför kan vissa patienter upptäcka blod i avföringen. Tumören kan också orsaka förträngningar i tarmen som ger förändrade avföringsvanor och buksmärta.
Utseendemässigt och även genetiskt finns stora likheter mellan koloncancer och cancer i rektum, men det är några mutationer som skiljer dem åt. Det är snarare placeringen som är det avgörande - ifall tumören bildas i de nedersta 15 centimetrarna av tarmen definieras det som rektalcancer.
Finns en genetisk risk för kolorektal cancer?
– Ja, ärftlighet är en känd riskfaktor för sjukdomen och mellan 10-15 procent av de drabbade bär på ärftliga anlag. Ett exempel på en ärftlig polypsjukdom som ökar risken för koloncancer är Lynch syndrom.
Idag har kunskapsläget förbättrats avsevärt när det gäller den molekylära biologin bakom kolorektal cancer. Hittills har flera onkogener identifierats samt andra gener som är relevanta för uppkomst och utveckling av cancerformen.
Den som är drabbad av Crohns sjukdom eller ulcerös kolit har också en kraftigt ökad risk för cancer i kolon. Troligtvis finns en koppling mellan inflammationsprocessen och utveckling av cancer i tarmen. Dessa patienter måste undersökas regelbundet för att eventuella tumörer ska upptäckas i ett tidigt skede.
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
-
Ulcerös kolit, UC
I Sverige har idag cirka 33 000 Ulcerös kolit (UC), vilket ingår i inflammatoriska tarmsjukdomar. Den sammanlagda prevalensen för IBD närmar sig en procent, som en följd av låg insjuknandeålder och minskad mortalitet.
-
Crohns sjukdom
Crohns sjukdom kan angripa hela magtarmkanalen, från munhålan till analkanalen. Detta är en viktig skillnad gentemot ulcerös colit som enbart angriper tjock- och ändtarm.
-
Specialistsjuksköterskans rapport från Gastrodagarna 2022
Här delar Katarina Pihl Lesnovska, specialistsjuksköterska och Medicine Doktor inom Inflammatorisk tarmsjukdom med sig av sina erfarenheter från Svenska Gastrodagarna i Malmö 2022.
-
3 oväntade levercancerpatienter
Det finns viktiga undantag att observera där den vårdsökande går ifrån den stereotypa bilden av patienten med levercancer.
-
ASCO: största nyheterna om kolorektalcancer
Immunterapi överlägset standardbehandling hos cancerpatienter med MSI-high-mutation. Nya rekommendationer för preoperativ behandling vid avancerad rektalcancer. Det är några av nyheterna från världens största cancerkongress.