Ärftlighet är en känd riskfaktor för kolorektal cancer
Hallå där Bengt Glimelius, professor emeritus och överläkare, vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Hur många är drabbade av kolorektal cancer?
– Det är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige och cirka 6 000 personer får årligen cancer i kolon eller rektum. Fördelningen är ganska jämn mellan könen, men något fler män drabbas av rektalcancer och något fler kvinnor får cancer i kolon. Varför bilden är så vet vi inte, möjligtvis kan det finnas en genetisk koppling.
Det är främst äldre som drabbas av kolorektal cancer, majoriteten insjuknar efter 70 år. Att få cancerformen som 40-åring är ovanligt, men det förekommer. Tumörerna ger vanligtvis få symptom och närmare var femte individ har redan metastaser vid diagnostisering – främst i lever.
Hur uppkommer cancerformen?
– Tumörer bildas utifrån polyper i tarmslemhinnan, det vill säga utväxter från slemhinnan. Förekomsten av polyper ökar med
stigande ålder och de flesta är asymtomatiska. Men ibland genomgår slemhinnans celler mutationer och då kan först kolorektala polyper,
så kallade adenom, bildas och därefter en cancer. Det är en utveckling som i allmänhet tar minst tio år.
När en cancerogen polyp växer skadas ofta tarmslemhinnan och därför kan vissa patienter upptäcka blod i avföringen. Tumören kan också orsaka förträngningar i tarmen som ger förändrade avföringsvanor och buksmärta.
Utseendemässigt och även genetiskt finns stora likheter mellan koloncancer och cancer i rektum, men det är några mutationer som skiljer dem åt. Det är snarare placeringen som är det avgörande - ifall tumören bildas i de nedersta 15 centimetrarna av tarmen definieras det som rektalcancer.
Finns en genetisk risk för kolorektal cancer?
– Ja, ärftlighet är en känd riskfaktor för sjukdomen och mellan 10-15 procent av de drabbade bär på ärftliga anlag. Ett exempel på en ärftlig polypsjukdom som ökar risken för koloncancer är Lynch syndrom.
Idag har kunskapsläget förbättrats avsevärt när det gäller den molekylära biologin bakom kolorektal cancer. Hittills har flera onkogener identifierats samt andra gener som är relevanta för uppkomst och utveckling av cancerformen.
Den som är drabbad av Crohns sjukdom eller ulcerös kolit har också en kraftigt ökad risk för cancer i kolon. Troligtvis finns en koppling mellan inflammationsprocessen och utveckling av cancer i tarmen. Dessa patienter måste undersökas regelbundet för att eventuella tumörer ska upptäckas i ett tidigt skede.
Inflammationsfrihet är inte tillräckligt för god livskvalitet hos patienter med IBD
Ett otillräckligt uppmärksammat område enligt Stefan Lindgren, professor emeritus vid Lunds universitet och tidigare överläkare i gastroenterologi vid Skånes universitetssjukhus.
-
Ulcerös kolit, UC
I Sverige har idag cirka 33 000 Ulcerös kolit (UC), vilket ingår i inflammatoriska tarmsjukdomar. Den sammanlagda prevalensen för IBD närmar sig en procent, som en följd av låg insjuknandeålder och minskad mortalitet.
-
Nyheter och insikter om IBD från DDW 2023 - Mikael Lördal sammanfattar
Viktig forskning och nya upptäckter inom gastroenterologi presenterades på Digestive Disease Week (DDW) 2023 i Chicago. Här sammanfattar Mikael Lördal, överläkare inom gastroenterologi, sektionen för gastroenterologi och hepatologi, Medicinkliniken, Danderyds sjukhus, s...
-
Gastrodagarna 2023: Framtidens behandlingar och utmaningar vid IBD
Fokus låg på precisionsmedicin, framtidens behandlingar och följsamhet vid inflammatorisk tarmsjukdom på årets Gastrodagar i Örebro. Specialistsjuksköterska och medicine doktor Katarina Pihl Lesnovska delar med sig av sina erfarenheter från kongressen.
-
Psykisk hälsa och IBD – se webbinariet
Den 19 maj på Världs IBD-dagen 2023 sändes ett webbinarium om inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) och psykisk hälsa. Syftet med webbinariet var att belysa ämnet, bryta stigmatiseringen samt ge konkreta tips och råd gällande den psykiska hälsan. Här kan du se en inspeln...
-
Mikroskopisk kolit
En inflammatorisk tarmsjukdom som leder till kroniska, icke blodiga diarréer och indelas i två subgrupper: kollagen kolit och lymfocytär kolit.