Eosinofil esofagit
Eosinofil esofagit innebär en långvarig inflammation i matstrupen. Tillståndet förekommer hos cirka 3 000 personer i Sverige och förekomsten verkar öka.
Definition
- Eosinofil esofagit är ett inflammatoriskt tillstånd i matstrupen som kännetecknas av eosinofil infiltration.
Bakgrund och epidemiologi
- Prevalens:
- Cirka 30 per 100 000 individer
- Vanligast i 20–40 års ålder men förekommer i alla åldrar.
- Ses framför allt hos män (2:1).
Etiologi och patogenes
- Eosinofil esofagit är en inflammatorisk och immunmedierad sjukdom:
- Det antas vara en kombination av genetiska faktorer, miljöfaktorer och immundysfunktion
- Den exakta orsaken är okänd.
- Många personer har samtidigt astma, eksem och säsongsbunden rinit.
- Konsekvensen av inflammationen:
- Tilltagande fibros i matstrupen som kan leda till strikturer och därmed obstruktion. Detta kan ge obstruktiva symtom vid längre tids sjukdom (oftast hos vuxna som därmed får en annan symtombild)
ICD-10
- K20 Esofagit (inflammation i matstrupen)
- K22 Andra sjukdomar i matstrupen
- K22.8 Andra specificerade sjukdomar i esofagus
Anamnes och kliniska fynd
- Andra allergiska sjukdomar? Atopi i släkten?
- Dysfagi (smärtsam sväljning) och dyspepsi är de vanligaste symtomen.
- Hos barn:
- Hämmad tillväxt, amningssvårigheter, illamående/kräkning, buksmärtor, epigastralgi
- Hos vuxna:
- Smärtsam sväljning, långsam ätning, undvikande av fast mat, undvikande av att äta i sociala sammanhang, bröstsmärtor och epigastralgi
- Kliniska fynd:
- Inga specifika
Diagnostik och undersökning
- Diagnoskriterier:
- Symtom från esofagus och
- Biopsi med infiltration av minst 15 eosinofila granulocyter per synfält (400x förstoring) och
- Inga andra sjukdomar som kan förklara tillståndet – se nedan under differentialdiagnoser
- I regel behövs gastroskopi med biopsier för att bekräfta tillståndet.
- Provtagning rekommenderas inte.
Differentialdiagnoser
- Gastroesofageal refluxsjukdom
- Eosinofil gastroenterit
- Celiaki
- Crohns sjukdom
- Akalasi
- Läkemedelsöverkänslighet
- Infektion
- Vaskuliter
- Bindvävssjukdomar
- Transplantationsreaktioner
Allmänt
- Aktuella rekommendationer:
- Identifiera och eliminera underliggande allergener som kan förorsaka tillståndet – särskilt hos barn och ungdomar
- Dietförändringar
- Lokal läkemedelsbehandling med kortikosteroider
- Behandling med protonpumpshämmare (PPI)
- Endoskopisk behandling av strikturer
Egenbehandling
- Genom att eliminera vissa saker från kosten kan man utvärdera effekten av icke farmakologisk behandling:
- Utsättning av till exempel mjölk och sedan gluten kan prövas
- Andra vanliga allergener tycks vara ägg, soja, nötter och skaldjur
- En elementär diet (flytande kost med näringsämnen som behövs) leder till remission av symtom hos nästan alla personer med eosinofil esofagit
Läkemedelsbehandling
- Lokala steroider:
- Lokala steroider är mycket effektiva för behandling av eosinofil esofagit
- I vanliga fall rekommenderas behandling med till exempel flutikason eller budesonid
- Behandlingen kan sprayas i munnen och sedan sväljas eller sväljas direkt genom att läkemedlet blandas med andra substanser för att göra dem mer trögflytande
- Syrahämmande behandling:
- Låg dos protonpumpshämmare (PPI) kan ge förbättring hos åtminstone en tredjedel av patienterna med eosinofil esofagit
- Andra alternativ är purinanaloger och montelukast. Dokumenationen för behandling med dessa preparat är bristfällig.
Förlopp
- Obehandlad fortsätter patienten att vara symtomatisk eller ha episodiska symtom.
Prognos
- Långtidsprognosen är okänd.
Komplikationer
- Strikturer i esofagus:
- Kan behöva endoskopisk åtgärd med ballonvidgning
Källor
- Straumann A, Katzka DA. Diagnosis and Treatment of Eosinophilic Esophagitis. Gastroenterology 2018; 154(2): 346-359.
- Chen JW, Kao JY. Eosinophilic esophagitis: update on management and controversies. BMJ 2017; 359: j4482.
- Cianferoni A, Spergel J. Eosinophilic Esophagitis: A Comprehensive Review. Clin Rev Allergy Immunol 2016; 50(2): 159-74.
-
3 oväntade levercancerpatienter
Det finns viktiga undantag att observera där den vårdsökande går ifrån den stereotypa bilden av patienten med levercancer.
-
Hepatocellulärt carcinom
I Sverige insjuknar cirka 400 till 500 personer årligen i hepatocellulärt carcinom, HCC. Det är en cancerform som vanligtvis är en följd av kronisk leversjukdom, särskilt virushepatit.
-
Crohns sjukdom
Crohns sjukdom kan angripa hela magtarmkanalen, från munhålan till analkanalen. Detta är en viktig skillnad gentemot ulcerös colit som enbart angriper tjock- och ändtarm.
-
Dysfagi (ät- och sväljsvårigheter)
Dysfagi är ett symtom och utgör ett samlingsbegrepp för ät- och sväljsvårigheter. Denna medicinska översikt avser förvärvad dysfagi hos vuxna, inte medfödda missbildningar som kan innebära olika ät- och sväljsvårigheter.
-
IBD-patienter vittnar om bristande information om behandling
Det finns ingen behandling som passar alla patienter med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Dessutom visar ny forskning att tarmfloran hos dessa patienter förändras över tid – den behandling som passar nu kanske inte gör det om ett år. Något som gör det extra viktigt att involvera patienten genom att diskutera behandlingsalternativ och sätta upp mål.
-
Ulcerös kolit, UC
I Sverige har idag cirka 33 000 Ulcerös kolit (UC), vilket ingår i inflammatoriska tarmsjukdomar. Den sammanlagda prevalensen för IBD närmar sig en procent, som en följd av låg insjuknandeålder och minskad mortalitet.
-
Analcancer
Analcancer är en ovanlig cancerform i Sverige men incidensen har stigit under senare år. Humant papillomvirus, HPV, betraktas som en av de viktigaste orsaksfaktorerna för denna sjukdom.
-
Fulminant kolit
Allvarlig inflammation i stora delar av, eller i hela tjocktarmen som kan sprida sig till utsidan av tarmen.