Kolecystit, akut
Inflammation i gallblåsan som ofta inleds med gallstensanfall och fortsätter med ökande intensitet. Karaktäristiskt hos patienter med kolecystit är smärta under höger revbensbåge, illamående och uppkastningar.
Definition
- Tillstånd med inflammation i gallblåsan, vanligtvis orsakat av en sten i gallgångarna.
- Resulterar i distension, icke-bakteriell inflammation och ibland sekundär infektion i gallblåsan.
Bakgrund och epidemiologi
- De flesta med gallstenssjukdom är asymtomatiska, men hos 1–4 % av patienterna uppstår symtomatisk gallstenssjukdom:
- Hos 20 % av symtomatiska patienter uppstår akut kolecystit om gallstenssjukdomen inte behandlas
- Hos vissa patienter föreligger ingen gallstenssjukdom
- Akut kolecystit ses tre gånger så ofta hos kvinnor än hos män upp till 50-årsåldern.
Etiologi och patogenes
- I cirka 95 % av fallen sitter en gallsten i ductus cysticus och bidrar till gallstas.
- Gallsyror och lipider irriterar gallblåsans väggar och medför lokal inflammation. Gallblåsan blir förstorad, spänd och röd, och får efter hand förtjockad vägg.
- Predisponerande faktorer:
- Gallstenssjukdom
- Andra sjukdomar som inte leder till gallstensrelaterad kolecystit är till exempel diabetes, hjärtsvikt och immunosuppression
ICD-10
- K80 Gallstenssjukom
- K80.0 Gallsten med akut kolecystit
- K81 Gallblåseinflammation
- K81.0 Akut kolecystit
Anamnes och kliniska fynd
- Anamnes:
- Inleds ofta med gallstensanfall som fortsätter med ökande intensitet och efter hand förhöjd temperatur. Gallstensanfallet börjar ofta efter en fettrik måltid och kommer ofta på natten
- Patienten har ont och är öm under höger revbensbåge och har ofta samtidigt illamående och har uppkastningar:
- Kräkningar ses hos tre fjärdedelar av patienterna och ger oftast smärtlindring
- Feber 38–38,5 C, ofta med frossa
- Kliniska fynd:
- Tydlig ömhet under höger arkus, med ibland utstrålning till ryggen
- Eventuellt tecken på lokaliserad peritonit. Lokal muskelstelhet eller muskelförsvar
- 10–15 % utvecklar lätt till måttlig ikterus – talar för sten i gallgången
- Blodtryck, saturation, andningsfrekvens
Diagnostik och undersökning
- Kompletterande undersökningar behöver ej genomföras inom primärvården och bör inte fördröja remiss till akutsjukhus.
- Blodprover:
- Aktuellt vid osäker klinik och behov av diagnostisk utredning
- Blodstatus inklusive leukocyter, CRP, bilirubin, ASAT, ALAT, ALP, GT, lipas/amylas
Differentialdiagnoser
- Gallstenskolik, eventuellt i kombination med annan febersjukdom.
- Perforerande ulcus.
- Appendicit med högt läge, eventuellt under graviditet.
- Perforerat kolonkarcinom.
- Divertikel vid höger flexur.
- Pankreatit.
- Hepatit A eller B.
- Subfrenisk abscess.
- Njurpatologi.
- Högersidig pneumoni.
- Akut hjärtinfarkt.
- Kolangit.
- Pyelonefrit hos kvinnor eller febril UVI hos män.
Allmänt
- Icke-kirurgisk behandling:
- Aktuellt vid längre duration och stor komorbiditet
- Antibiotika behövs inte rutinmässigt
- Ingen operation i akutskedet, eventuellt senare i förloppet
- Kirurgi:
- Akut operation ökar inte risken för komplikationer och patienter slipper ha besvär under väntetiden om de ändå ska opereras
- Ska helst utföras inom 2–3 dygn, annars görs kirurgi oftast efter 2–3 månader (särskilt vid längre duration)
Läkemedelsbehandling
- Smärtbehandling:
- NSAID, peroralt eller parenteralt. Diklofenak 25 mg/ml: 2–3 ml (50–75 mg) intramuskulärt eller diklofenak suppositorier 50–100 mg
- I andra hand opioider. Till exempel oxikodon 5–7,5 mg subkutant eller långsamt intravenöst
Kirurgi
- Samtliga med kolecystit har en indikation för operation:
- Hos multisjuka patienter eller patienter som har andra kontraindikationer för operation kan enbart icke-kirurgisk behandling övervägas
- Akut kolecystektomi rekommenderas i första hand
- I vissa fall kan perkutant dränage göras.
Förlopp
- Om ett okomplicerat anfall av akut kolecystit inte behandlas varar det i 5–7 dagar.
- Utan behandling får 25–30 % ett nytt kolecystitanfall inom cirka tre månader.
Prognos
- Mortaliteten vid akut kolecystit är omkring 3–5 % och förekommer främst bland patienter över 70 år med komplicerade medicinska tillstånd.
- Om det akuta anfallet behandlas konservativt får en av fyra ett nytt anfall inom de närmaste månaderna.
Komplikationer
-
3 oväntade levercancerpatienter
Det finns viktiga undantag att observera där den vårdsökande går ifrån den stereotypa bilden av patienten med levercancer.
-
Hepatocellulärt carcinom
I Sverige insjuknar cirka 400 till 500 personer årligen i hepatocellulärt carcinom, HCC. Det är en cancerform som vanligtvis är en följd av kronisk leversjukdom, särskilt virushepatit.
-
Crohns sjukdom
Crohns sjukdom kan angripa hela magtarmkanalen, från munhålan till analkanalen. Detta är en viktig skillnad gentemot ulcerös colit som enbart angriper tjock- och ändtarm.
-
Dysfagi (ät- och sväljsvårigheter)
Dysfagi är ett symtom och utgör ett samlingsbegrepp för ät- och sväljsvårigheter. Denna medicinska översikt avser förvärvad dysfagi hos vuxna, inte medfödda missbildningar som kan innebära olika ät- och sväljsvårigheter.
-
IBD-patienter vittnar om bristande information om behandling
Det finns ingen behandling som passar alla patienter med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Dessutom visar ny forskning att tarmfloran hos dessa patienter förändras över tid – den behandling som passar nu kanske inte gör det om ett år. Något som gör det extra viktigt att involvera patienten genom att diskutera behandlingsalternativ och sätta upp mål.
-
Ulcerös kolit, UC
I Sverige har idag cirka 33 000 Ulcerös kolit (UC), vilket ingår i inflammatoriska tarmsjukdomar. Den sammanlagda prevalensen för IBD närmar sig en procent, som en följd av låg insjuknandeålder och minskad mortalitet.
-
Analcancer
Analcancer är en ovanlig cancerform i Sverige men incidensen har stigit under senare år. Humant papillomvirus, HPV, betraktas som en av de viktigaste orsaksfaktorerna för denna sjukdom.
-
Fulminant kolit
Allvarlig inflammation i stora delar av, eller i hela tjocktarmen som kan sprida sig till utsidan av tarmen.