Kolecystit, akut
Definition
- Tillstånd med inflammation i gallblåsan, vanligtvis orsakat av en sten i gallgångarna.
- Resulterar i distension, icke-bakteriell inflammation och ibland sekundär infektion i gallblåsan.
Bakgrund och epidemiologi
- De flesta med gallstenssjukdom är asymtomatiska, men hos 1–4 % av patienterna uppstår symtomatisk gallstenssjukdom:
- Hos 20 % av symtomatiska patienter uppstår akut kolecystit om gallstenssjukdomen inte behandlas
- Hos vissa patienter föreligger ingen gallstenssjukdom
- Akut kolecystit ses tre gånger så ofta hos kvinnor än hos män upp till 50-årsåldern.
Etiologi och patogenes
- I cirka 95 % av fallen sitter en gallsten i ductus cysticus och bidrar till gallstas.
- Gallsyror och lipider irriterar gallblåsans väggar och medför lokal inflammation. Gallblåsan blir förstorad, spänd och röd, och får efter hand förtjockad vägg.
- Predisponerande faktorer:
- Gallstenssjukdom
- Andra sjukdomar som inte leder till gallstensrelaterad kolecystit är till exempel diabetes, hjärtsvikt och immunosuppression
ICD-10
- K80 Gallstenssjukom
- K80.0 Gallsten med akut kolecystit
- K81 Gallblåseinflammation
- K81.0 Akut kolecystit
Anamnes och kliniska fynd
- Anamnes:
- Inleds ofta med gallstensanfall som fortsätter med ökande intensitet och efter hand förhöjd temperatur. Gallstensanfallet börjar ofta efter en fettrik måltid och kommer ofta på natten
- Patienten har ont och är öm under höger revbensbåge och har ofta samtidigt illamående och har uppkastningar:
- Kräkningar ses hos tre fjärdedelar av patienterna och ger oftast smärtlindring
- Feber 38–38,5 C, ofta med frossa
- Kliniska fynd:
- Tydlig ömhet under höger arkus, med ibland utstrålning till ryggen
- Eventuellt tecken på lokaliserad peritonit. Lokal muskelstelhet eller muskelförsvar
- 10–15 % utvecklar lätt till måttlig ikterus – talar för sten i gallgången
- Blodtryck, saturation, andningsfrekvens
Inflammationsfrihet är inte tillräckligt för god livskvalitet hos patienter med IBD
Ett otillräckligt uppmärksammat område enligt Stefan Lindgren, professor emeritus vid Lunds universitet och tidigare överläkare i gastroenterologi vid Skånes universitetssjukhus.
Diagnostik och undersökning
- Kompletterande undersökningar behöver ej genomföras inom primärvården och bör inte fördröja remiss till akutsjukhus.
- Blodprover:
- Aktuellt vid osäker klinik och behov av diagnostisk utredning
- Blodstatus inklusive leukocyter, CRP, bilirubin, ASAT, ALAT, ALP, GT, lipas/amylas
Differentialdiagnoser
- Gallstenskolik, eventuellt i kombination med annan febersjukdom.
- Perforerande ulcus.
- Appendicit med högt läge, eventuellt under graviditet.
- Perforerat kolonkarcinom.
- Divertikel vid höger flexur.
- Pankreatit.
- Hepatit A eller B.
- Subfrenisk abscess.
- Njurpatologi.
- Högersidig pneumoni.
- Akut hjärtinfarkt.
- Kolangit.
- Pyelonefrit hos kvinnor eller febril UVI hos män.
Allmänt
- Icke-kirurgisk behandling:
- Aktuellt vid längre duration och stor komorbiditet
- Antibiotika behövs inte rutinmässigt
- Ingen operation i akutskedet, eventuellt senare i förloppet
- Kirurgi:
- Akut operation ökar inte risken för komplikationer och patienter slipper ha besvär under väntetiden om de ändå ska opereras
- Ska helst utföras inom 2–3 dygn, annars görs kirurgi oftast efter 2–3 månader (särskilt vid längre duration)
Läkemedelsbehandling
- Smärtbehandling:
- NSAID, peroralt eller parenteralt. Diklofenak 25 mg/ml: 2–3 ml (50–75 mg) intramuskulärt eller diklofenak suppositorier 50–100 mg
- I andra hand opioider. Till exempel oxikodon 5–7,5 mg subkutant eller långsamt intravenöst
Kirurgi
- Samtliga med kolecystit har en indikation för operation:
- Hos multisjuka patienter eller patienter som har andra kontraindikationer för operation kan enbart icke-kirurgisk behandling övervägas
- Akut kolecystektomi rekommenderas i första hand
- I vissa fall kan perkutant dränage göras.
Förlopp
- Om ett okomplicerat anfall av akut kolecystit inte behandlas varar det i 5–7 dagar.
- Utan behandling får 25–30 % ett nytt kolecystitanfall inom cirka tre månader.
Prognos
- Mortaliteten vid akut kolecystit är omkring 3–5 % och förekommer främst bland patienter över 70 år med komplicerade medicinska tillstånd.
- Om det akuta anfallet behandlas konservativt får en av fyra ett nytt anfall inom de närmaste månaderna.
Komplikationer
-
Ulcerös kolit, UC
I Sverige har idag cirka 33 000 Ulcerös kolit (UC), vilket ingår i inflammatoriska tarmsjukdomar. Den sammanlagda prevalensen för IBD närmar sig en procent, som en följd av låg insjuknandeålder och minskad mortalitet.
-
Nyheter och insikter om IBD från DDW 2023 - Mikael Lördal sammanfattar
Viktig forskning och nya upptäckter inom gastroenterologi presenterades på Digestive Disease Week (DDW) 2023 i Chicago. Här sammanfattar Mikael Lördal, överläkare inom gastroenterologi, sektionen för gastroenterologi och hepatologi, Medicinkliniken, Danderyds sjukhus, s...
-
Gastrodagarna 2023: Framtidens behandlingar och utmaningar vid IBD
Fokus låg på precisionsmedicin, framtidens behandlingar och följsamhet vid inflammatorisk tarmsjukdom på årets Gastrodagar i Örebro. Specialistsjuksköterska och medicine doktor Katarina Pihl Lesnovska delar med sig av sina erfarenheter från kongressen.
-
Psykisk hälsa och IBD – se webbinariet
Den 19 maj på Världs IBD-dagen 2023 sändes ett webbinarium om inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) och psykisk hälsa. Syftet med webbinariet var att belysa ämnet, bryta stigmatiseringen samt ge konkreta tips och råd gällande den psykiska hälsan. Här kan du se en inspeln...
-
Mikroskopisk kolit
En inflammatorisk tarmsjukdom som leder till kroniska, icke blodiga diarréer och indelas i två subgrupper: kollagen kolit och lymfocytär kolit.