Levercirros och kronisk leversvikt
Bakgrund
- Cirros representerar ett sent stadium av ett progressivt, diffust, fibroserande, nodulärt tillstånd med inlagring av bindväv i leverparenkymet (leverfibros) som förstör hela leverns normala arkitektur.
Epidemiologi
- I Sverige har incidensen av levercirros varit cirka 20/100 000 per år.
Etiologi och patogenes
- De vanligaste orsakerna är alkoholrelaterad leversjukdom, kronisk viral hepatit (hepatit B men framför allt C), autoimmun leversjukdom (primär biliär kolangit, autoimmun hepatit, ), kryptogen cirros och icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom.
ICD-10
- K74 Leverfibros och levercirros
Anamnes
- Cirros är ofta en tyst sjukdom där de flesta patienter inte har några symtom tills dekompensering inträder.
- Tidig och välkompenserad cirros kan manifestera sig som minskad matlust, viktnedgång, kraftlöshet, trötthet och eventuell osteoporos till följd av malabsorption av vitamin D, vilket medför kalciumbrist.
Inflammationsfrihet är inte tillräckligt för god livskvalitet hos patienter med IBD
Ett otillräckligt uppmärksammat område enligt Stefan Lindgren, professor emeritus vid Lunds universitet och tidigare överläkare i gastroenterologi vid Skånes universitetssjukhus.
Kliniska fynd
- Misstanke om cirros föreligger vid följande fynd (oavsett uppgifter om tidigare leversjukdom):
- Spider nevi
- Palmarerytem
- Caput medusae/vidgade bukvener
- Splenomegali
- Ascites med eller utan perifera ödem
Utredning av levercirros och kronisk leversvikt
- Följande laboratoriefynd bör föranleda misstanke om cirros, om inga andra rimliga förklaringar till avvikelserna finns:
- Trombocytopeni
- Förhöjt PK-INR
- Lågt albumin
- Konjugerad hyperbilirubinemi i frånvaro av gallgångspåverkan
- Lätt stegrade transaminaser >6 månader:
- Överväga levercirros baserat på andra uppgifter som kan ge misstanke om levercirros
- Vid misstanke på cirros rekommenderas FIB-4:
- Testet använder trombocyternivåer, ålder, ASAT och ALAT för att bedöma om avancerad fibros föreligger
- Detta rekommenderas hos patienter med känd alkoholrelaterad leversjukdom eller icke-alkoholorsakad fettleversjukdom (NAFLD)
- Om ultraljud/DT/MRT påvisar oregelbunden leverstruktur eller något fynd som talar för portal hypertension (ascites, kollateraler, splenomegali, vidgad vena porta) bör cirros misstänkas.
- Efter remittering:
- Transient elastografi är en metod som används för att mäta leverns elasticitet med hjälp av en vibrator som ger vågor i levern och kan därmed uppskatta om leverfibros föreligger
- MR elastografi
- Leverbiopsi
Differentialdiagnoser
- Diverse andra leversjukdomar.
Behandling av levercirros och kronisk leversvikt
- Fördröja eller reversera leversjukdomens förlopp:
- Vissa leversjukdomar svarar på behandling även om det föreligger cirros. Därför bör specifik behandling av den underliggande orsaken inledas
- Undvika ytterligare skador:
- Patienter med cirros bör undvika alla ämnen som kan orsaka ytterligare leverskador
- Undvika komplikationer:
- Patienten bör övervakas för att se om komplikationer tillstöter och särskilda åtgärder kan vidtas för att försöka hindra vissa av dem
Egenbehandling
- Patienter bör undvika ämnen som kan vara hepatotoxiska, såsom alkohol (absolut avhållsamhet), paracetamol, läkemedel med hepatotoxiska effekter samt vissa örter.
Läkemedelsbehandling
- Ingen specifik läkemedelsbehandling.
Annan behandling
- Om vanlig medicinsk behandling inte kan kontrollera komplikationerna till cirrosen, bör levertransplantation övervägas.
Komplikationer
- Ascites.
- Spontan bakteriell peritonit.
- Hyponatremi.
- Trombocytopeni.
- Hepatisk encefalopati.
- Portahypertension och varixblödning.
- Portopulmonell hypertension och hepatopulmonellt syndrom.
- Hepatorenalt syndrom.
- Hepatocellulärt karcinom.
Prognos
- Prognosen är mycket varierad eftersom den påverkas av en rad faktorer som orsak, allvarlighetsgrad, förekomst av komplikationer och andra samtidiga sjukdomar.
- Dödligheten bland patienter med alkoholrelaterad leversjukdom är betydligt högre än bland patienter med andra former av cirros.
Källor
-
Ulcerös kolit, UC
I Sverige har idag cirka 33 000 Ulcerös kolit (UC), vilket ingår i inflammatoriska tarmsjukdomar. Den sammanlagda prevalensen för IBD närmar sig en procent, som en följd av låg insjuknandeålder och minskad mortalitet.
-
Nyheter och insikter om IBD från DDW 2023 - Mikael Lördal sammanfattar
Viktig forskning och nya upptäckter inom gastroenterologi presenterades på Digestive Disease Week (DDW) 2023 i Chicago. Här sammanfattar Mikael Lördal, överläkare inom gastroenterologi, sektionen för gastroenterologi och hepatologi, Medicinkliniken, Danderyds sjukhus, s...
-
Gastrodagarna 2023: Framtidens behandlingar och utmaningar vid IBD
Fokus låg på precisionsmedicin, framtidens behandlingar och följsamhet vid inflammatorisk tarmsjukdom på årets Gastrodagar i Örebro. Specialistsjuksköterska och medicine doktor Katarina Pihl Lesnovska delar med sig av sina erfarenheter från kongressen.
-
Psykisk hälsa och IBD – se webbinariet
Den 19 maj på Världs IBD-dagen 2023 sändes ett webbinarium om inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) och psykisk hälsa. Syftet med webbinariet var att belysa ämnet, bryta stigmatiseringen samt ge konkreta tips och råd gällande den psykiska hälsan. Här kan du se en inspeln...
-
Mikroskopisk kolit
En inflammatorisk tarmsjukdom som leder till kroniska, icke blodiga diarréer och indelas i två subgrupper: kollagen kolit och lymfocytär kolit.