Intervju | Geriatrik

Neurokognitiv störning tar plats i DSM-5

Fler måste ta området kognitiv medicin på allvar, menar Anders Wallin som är professor och överläkare på neuropsykiatriska kliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Nu införs sjukdomskategorin neurokognitiv störning i DSM-5, ett klassifikationssystem där kognitiv nedsättning står i fokus.


Publicerad den: 2014-10-13
Författare: Maria Gustavsson, Redaktör, NetdoktorPro

Annons

Tidigare i veckan belönades John O’ Keefe, May-Britt Moser och Edvard Moser med Nobelpriset i medicin eller fysiologi för sina upptäckter inom kognitiv neurovetenskap. Britten John O’ Keefe har identifierat place cells i hippocampus som lagrar rumsliga minnen och signalerar om individens position i omgivningen. Det norska paret May-Britt och Edvard Moser står bland annat bakom upptäckten av grid cells, i entorhinala cortex, som används för positionering och navigering. Prisets betoning ligger på fysiologiska upptäckter men visar ändå betydelsen av området kognitiv medicin. 

- Inget Nobelpris har kommit så rätt i tiden som det här. Kognitiv medicin är ett ämne i utveckling och vi kommer se mer av det framöver, säger Anders Wallin som är professor och överläkare på minnesmottagningen, neuropsykiatriska kliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 

Annons
Annons

Samtidigt påpekar han att fler läkare måste ta området på allvar, både i praktisk verksamhet och på forskningsnivå. I dag är kognitiv nedsättning ett folkhälsoproblem som orsakar stora hälsoekonomiska effekter i samhället. Trots det är kunskapsluckorna många. 

Kognition involverar flera hjärnregioner

I termen kognitiv medicin inkluderas metoder som identifierar och motverkar kognitiv nedsättning inom hela det medicinska fältet. Enligt medicinsk-psykologisk mening är kognition de processer som involverar tänkande och upplevelser, exempelvis registrering av sinnesintryck, språk, problemlösning och självmedvetande. Neuroforskning har visat att kognition involverar flera hjärnregioner som interagerar med varandra. Kognitiva processer är även sammankopplade med motorik och sensorik på olika nivåer i hjärnbarken samt djupare delar av hjärnan.  

Till följd av dagens informationssamhälle utsätts vår kognitiva förmåga för nya krav och utmaningar, jämfört med exempelvis traditionella jordbrukssamhällen eller industrisamhällen. Det har betydelse för vilka kognitiva funktioner som förstärks eller försvagas, vilket även är sammankopplat med hur kognitionsstörande sjukdomar utvecklar sig. 

Demens ska inte bara förknippas med äldre

Annons
Annons

För ett modernare kognitionsmedicinskt synsätt införs kategorin neurokognitiv störning i DSM-5, en klassificering där kognitiv nedsättning dominerar bilden. Här ingår hela spännvidden av störningar, från mycket lindriga till uttalad nedsättning. Den milda störningsbilden har tidigare saknat en passande klassificeringsplats.

- En förhoppning med klassificeringen är att demens inte bara ska förknippas med äldre personer eftersom även yngre kan drabbas av kognitiv nedsättning i motsvarande grad, säger Anders Wallin. 

När kognitionsstörningar blir allt vanligare strävar sjukvården efter tydligare riktlinjer för att erbjuda rätt vård. Just nu sker en revidering av demensbegreppet samt definitionen av lindrig kognitiv störning, MCI. Revideringen förväntas ta tid eftersom det saknas tydliga definitionsgränser för när störningen börjar, menar Vesna Jelic som är överläkare vid Minnesmottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset.

Vad tycker du, behövs fler klassificeringar när det gäller kognitiv nedsättning? Kommentera gärna under artikeln. 

Kommentarer

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons