Neurokognitiv störning tar plats i DSM-5
Fler måste ta området kognitiv medicin på allvar, menar Anders Wallin som är professor och överläkare på neuropsykiatriska kliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Nu införs sjukdomskategorin neurokognitiv störning i DSM-5, ett klassifikationssystem där kognitiv nedsättning står i fokus.
Tidigare i veckan belönades John O’ Keefe, May-Britt Moser och Edvard Moser med Nobelpriset i medicin eller fysiologi för sina upptäckter inom kognitiv neurovetenskap. Britten John O’ Keefe har identifierat place cells i hippocampus som lagrar rumsliga minnen och signalerar om individens position i omgivningen. Det norska paret May-Britt och Edvard Moser står bland annat bakom upptäckten av grid cells, i entorhinala cortex, som används för positionering och navigering. Prisets betoning ligger på fysiologiska upptäckter men visar ändå betydelsen av området kognitiv medicin.
- Inget Nobelpris har kommit så rätt i tiden som det här. Kognitiv medicin är ett ämne i utveckling och vi kommer se mer av det framöver, säger Anders Wallin som är professor och överläkare på minnesmottagningen, neuropsykiatriska kliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Samtidigt påpekar han att fler läkare måste ta området på allvar, både i praktisk verksamhet och på forskningsnivå. I dag är kognitiv nedsättning ett folkhälsoproblem som orsakar stora hälsoekonomiska effekter i samhället. Trots det är kunskapsluckorna många.
FORTBILDNING: Här lär du dig det senaste om ventrombos >>
Kognition involverar flera hjärnregioner
I termen kognitiv medicin inkluderas metoder som identifierar och motverkar kognitiv nedsättning inom hela det medicinska fältet. Enligt medicinsk-psykologisk mening är kognition de processer som involverar tänkande och upplevelser, exempelvis registrering av sinnesintryck, språk, problemlösning och självmedvetande. Neuroforskning har visat att kognition involverar flera hjärnregioner som interagerar med varandra. Kognitiva processer är även sammankopplade med motorik och sensorik på olika nivåer i hjärnbarken samt djupare delar av hjärnan.
Till följd av dagens informationssamhälle utsätts vår kognitiva förmåga för nya krav och utmaningar, jämfört med exempelvis traditionella jordbrukssamhällen eller industrisamhällen. Det har betydelse för vilka kognitiva funktioner som förstärks eller försvagas, vilket även är sammankopplat med hur kognitionsstörande sjukdomar utvecklar sig.
Demens ska inte bara förknippas med äldre
För ett modernare kognitionsmedicinskt synsätt införs kategorin neurokognitiv störning i DSM-5, en klassificering där kognitiv nedsättning dominerar bilden. Här ingår hela spännvidden av störningar, från mycket lindriga till uttalad nedsättning. Den milda störningsbilden har tidigare saknat en passande klassificeringsplats.
- En förhoppning med klassificeringen är att demens inte bara ska förknippas med äldre personer eftersom även yngre kan drabbas av kognitiv nedsättning i motsvarande grad, säger Anders Wallin.
När kognitionsstörningar blir allt vanligare strävar sjukvården efter tydligare riktlinjer för att erbjuda rätt vård. Just nu sker en revidering av demensbegreppet samt definitionen av lindrig kognitiv störning, MCI. Revideringen förväntas ta tid eftersom det saknas tydliga definitionsgränser för när störningen börjar, menar Vesna Jelic som är överläkare vid Minnesmottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset.
Vad tycker du, behövs fler klassificeringar när det gäller kognitiv nedsättning? Kommentera gärna under artikeln.
-
Hjärtinfarkt
Termen hjärtinfarkt skall användas när det finns belägg för myokardiell nekros orsakad av myokardiell ischemi. I Sverige uppgår antalet hjärtinfarkter till cirka 50 000 per år. Incidensen av hjärtinfarkt har dock under de senaste decennierna sjunkit för varje år.
-
Så går det med efterfrågade vaccinationsprogrammet
Ett nationellt vaccinationsprogram för äldre har visat goda resultat i bland annat Storbritannien – det sparar både liv och resurser. Trots stor efterfrågan finns det fortfarande inget motsvarande program i Sverige och frågan är varför.
-
Alzheimers sjukdom
Alzheimers sjukdom är den vanligaste förekommande av demenssjukdomarna. Det som särskiljer Alzheimer från övriga primärdegenerativa sjukdomar är att den initialt drabbar hippocampus och det episodiska närminnet.
-
Pneumokocksjukdom - här är riskgruppen där många saknar skydd
Region Norrbotten såg flera vinster i att vaccinera alla 65-plussare mot pneumokocker och valde att inte vänta på ett nationellt beslut - nu drygt två år senare konstaterar smittskyddsläkaren Anders Nystedt att efterfrågan på vaccin är stor.
-
Har Bengt förmaksflimmer?
Din patient beskriver sitt allmäntillstånd som bra förutom att han de senaste fyra månaderna har upplevt konditionsnedsättning och ökad andfåddhet. Undersökningen pekar på förmaksflimmer. Hur hjälper du Bengt på bästa sätt?
-
Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD)
Nästan alla med demens upplever BPSD under sjukdomsförloppet. BPSD som dominerar vid Alzheimers sjukdom är passivitet, depression och ångest.
-
Osteoporos
Osteoporos är ett tillstånd som karakteriseras av två olika förändringar i skelettet: minskad mängd benmassa och förändrad mikroarkitektur i benet. Detta leder tillsammans till en minskad hållfasthet i benet vilket i sin tur ger en ökad risk för fraktur.
-
Rekordvärmen slår hårt mot personer med dysfagi
Hos de som är friska och och får i sig vätska gör den rådande sommarvärmen ingen skada. Men vissa grupper är mer känsliga för höga temperaturer och experter går ut och varnar för vätskebrist. Personer med sväljsvårigheter, dysfagi, är i farozonen.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu