Rekordvärmen slår hårt mot personer med dysfagi
Hos de som är friska och och får i sig vätska gör den rådande sommarvärmen ingen skada. Men vissa grupper är mer känsliga för höga temperaturer och experter går ut och varnar för vätskebrist. Personer med sväljsvårigheter, dysfagi, är i farozonen.
I år är juli månad är den varmaste som uppmätts, enligt SMHI som bland annat har utfärdat klass 1-varningar för mycket höga temperaturer. I Stockholm startade mätningarna redan 1756.
För att undvika hälsoproblem relaterade till värmen är råden att få i sig rikligt med vätska (minst 3-5 liter per dygn - inte alkohol) och extra salttillskott (till exempel chips eller salttabletter). Inga problem för de flesta men för personer med sväljsvårigheter, dysfagi, är det inte ovanligt att drabbas av vätskebalansrubbning.
Patienter med dysfagi blir felbedömda
Sväljsvårigheter är ett delproblem vid flera olika sjukdomar, bland annat vissa cancerformer och neurologiska sjukdomar. Uppskattningsvis lider 6-8 procent av den svenska befolkningen av dysfagi i olika utsträckning. Inom vissa befolknings- och sjukdomsgrupper är tillståndet särskilt vanligt, till exempel beräknas upp till cirka 80 procent av boende inom äldreomsorg ha sväljsvårigheter. Vid sjukdomar såsom MS, ALS och Parkinsons sjukdom har 40-90 procent dysfagi. Det är även en vanlig konsekvens efter en stroke, som påverkar tungans eller käkarnas motorik.
Samtidigt är kunskapen om dysfagi inom sjukvården varierande, vilket kan leda till att patienter blir felbedömda och går miste om behandling. Vidare leder detta till merkostnader för samhället då patienterna drabbas av komplikationer så som undernäring och vätskebrist. Det menar bland annat Johanna Raxén, logoped via Talkliniken, Danderyds sjukhus med placering på neurologsektionen på Södersjukhuset.
– Jag kan bara uttala mig om läget i Stockholm och där finns ju brister i följsamhet av våra rekommendationer samt tidsbrist att verkligen behandla dysfagi. I akutskedet där jag jobbar behöver personal utbildas för att utöka kunskap om dysfagi och dess konsekvenser, säger hon och fortsätter:
– Det är en viktig patientsäkerhetsfråga.
-
Hjärtinfarkt
Termen hjärtinfarkt skall användas när det finns belägg för myokardiell nekros orsakad av myokardiell ischemi. I Sverige uppgår antalet hjärtinfarkter till cirka 50 000 per år. Incidensen av hjärtinfarkt har dock under de senaste decennierna sjunkit för varje år.
-
Så går det med efterfrågade vaccinationsprogrammet
Ett nationellt vaccinationsprogram för äldre har visat goda resultat i bland annat Storbritannien – det sparar både liv och resurser. Trots stor efterfrågan finns det fortfarande inget motsvarande program i Sverige och frågan är varför.
-
Alzheimers sjukdom
Alzheimers sjukdom är den vanligaste förekommande av demenssjukdomarna. Det som särskiljer Alzheimer från övriga primärdegenerativa sjukdomar är att den initialt drabbar hippocampus och det episodiska närminnet.
-
Pneumokocksjukdom - här är riskgruppen där många saknar skydd
Region Norrbotten såg flera vinster i att vaccinera alla 65-plussare mot pneumokocker och valde att inte vänta på ett nationellt beslut - nu drygt två år senare konstaterar smittskyddsläkaren Anders Nystedt att efterfrågan på vaccin är stor.
-
Har Bengt förmaksflimmer?
Din patient beskriver sitt allmäntillstånd som bra förutom att han de senaste fyra månaderna har upplevt konditionsnedsättning och ökad andfåddhet. Undersökningen pekar på förmaksflimmer. Hur hjälper du Bengt på bästa sätt?
-
Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD)
Nästan alla med demens upplever BPSD under sjukdomsförloppet. BPSD som dominerar vid Alzheimers sjukdom är passivitet, depression och ångest.
-
Osteoporos
Osteoporos är ett tillstånd som karakteriseras av två olika förändringar i skelettet: minskad mängd benmassa och förändrad mikroarkitektur i benet. Detta leder tillsammans till en minskad hållfasthet i benet vilket i sin tur ger en ökad risk för fraktur.
-
Förebygga ohälsa hos äldre - insatser saknas
Precis som de allra yngsta har äldre personer över 65 år sämre immunförsvar och löper högre risk för att drabbas av komplikationer vid sjukdom. När ska ett nationellt vaccinationsprogram för riskgruppen äldre införas?
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu