Demens: Tre nya riskfaktorer som går att påverka
Nu finns det alltså totalt tolv identifierade riskfaktorer för demens, vilka kan lindras eller förebyggas i olika mån. Det beskriver en forskargrupp i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.
– Inom ett sånt här område, där vi tyvärr inte lyckats hitta en effektiv behandling än, så är det faktum att vi ändå har hittat faktorer som kan modifieras för att minska risken att människor drabbas av demens jätteviktigt, säger Laura Fratiglioni, professor inom åldersrelaterade sjukdomar vid Karolinska Institutet, till Vetenskapsradion.
Det var 2017 som en forskargrupp beskrev nio riskfaktorer för demens, vilka handlade om högt blodtryck, rökning, fetma, depression, fysisk inaktivitet, diabetes, hörselnedsättning, låg utbildning och brist på social kontakt.
Nu har samma forskargrupp skrivit en ny artikel i The Lancet där de adderar överdriven alkoholkonsumtion, traumatisk hjärnskada och luftföroreningar i listan av riskfaktorer.
FORTBILDNING: Bältros – Få den senaste kunskapen om bältros, dess komplikationer och behandlingsalternativ >>
Stor del av alla demensfall
Enligt forskarna står de nu tolv riskfaktorerna för ungefär 40 procent av alla demensfall.
I vetenskapsradion förklarar Laura Fratiglioni att vissa faktorer kan förebyggas på individnivå medan andra faktorer snarare kräver beslut på en politisk nivå.
- Vetenskapsradion - https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7532272
Källor
-
Hjärtinfarkt
Termen hjärtinfarkt skall användas när det finns belägg för myokardiell nekros orsakad av myokardiell ischemi. I Sverige uppgår antalet hjärtinfarkter till cirka 50 000 per år. Incidensen av hjärtinfarkt har dock under de senaste decennierna sjunkit för varje år.
-
Lindrig kognitiv störning (MCI)
MCI definieras genom att tillståndet ger en märkbar sänkt kognitiv funktion inklusive minnesförsämring, med en försämring över tid som innebär en ökad risk för att utveckla demens.
-
Läkare: Fler bör vaccinera sig mot bältros
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindqvist vid Karolinska Institutet.
-
Vanliga patientfrågor om förmaksflimmer
Kan du besvara de vanligaste frågorna om flimmer? Anders Englund, docent i kardiologi med specialisering inom elektrofysiologi, förbereder dig inför mötet med patienten.
-
Pneumokocksjukdom - här är riskgruppen där många saknar skydd
Region Norrbotten såg flera vinster i att vaccinera alla 65-plussare mot pneumokocker och valde att inte vänta på ett nationellt beslut - nu drygt två år senare konstaterar smittskyddsläkaren Anders Nystedt att efterfrågan på vaccin är stor.
-
Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD)
Nästan alla med demens upplever BPSD under sjukdomsförloppet. BPSD som dominerar vid Alzheimers sjukdom är passivitet, depression och ångest.
-
Prostatacancer
En cancerform som drabbar blåshalskörteln, prostata, och är den vanligaste maligna sjukdomen hos svenska män. Över 10 000 nya fall diagnostiseras varje år.
-
Har Bengt förmaksflimmer?
Din patient beskriver sitt allmäntillstånd som bra förutom att han de senaste fyra månaderna har upplevt konditionsnedsättning och ökad andfåddhet. Undersökningen pekar på förmaksflimmer. Hur hjälper du Bengt på bästa sätt?
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu