Framtidens kvalitetssäkring inom vården – en direkt länk mellan anställd och beslutsfattare
Vårdpersonal stöter dagligen på problem på sin arbetsplats som påverkar både arbetsmiljön och patientsäkerheten. Medarbetarenkäter är idag det enda medel som de ledande har till sin förfogan för att få feedback. Det är dags för oss att utveckla ett system som på ett enkelt sätt tillåter personal att göra sin röst hörd och samtidigt ge beslutsfattarna möjligheten att identifiera problem. Vi i "Arbetsgruppen för vårdreform" menar att den bristande kommunikationen mellan de anställda och beslutsfattarna måste åtgärdas.
Kommentera gärna debattartiklar på NetdoktorPro, vilka är fristående från NetdoktorPros redaktionella material. Kommentarerna är öppna för medlemmar, det vill säga läkare och läkarstuderande från och med termin 7. Bli medlem här.
De två största grundpelarna inom vården, patientsäkerheten och arbetsmiljön, har på senare tid påverkats av allt mer aggressiva besparingar i landstingens ständiga jakt efter en budget i balans.
En organisation har utvecklats där politiker tvingas fatta snabba beslut baserade på rapporter som oftast inte speglar den verklighet som vi inom vården möter.
På Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg skålades det nyligen mellan de olika beslutsfattarna då ett nytt bild- och interventionscentrum fått klartecken till att byggas. Kostnaden förväntas bli 1,3 miljarder kronor.
Ungefär samtidigt blev det också klart att sjukhuset skulle spara 160 miljoner kronor för att uppnå utsatt budget. Besparingar i form av anställningsstopp och omorganisationer med överbeläggningar som resultat.
Detta är ett praktexempel på hur pengar prioriteras fel inom vården. Resurserna omdirigeras från den basala omvårdnaden till spjutspetsvård på bekostnad av personalens hälsa, arbetsmiljön och patientsäkerheten.
Avståndet mellan beslutsfattarna och de som utför det dagliga arbetet är idag så pass stort att inget konkret informationsbyte är möjligt. Beslut fattas baserat på enkäter, analyser och tyckande från ett fåtal priviligerade.
Rörelsen "NEJ till nedskärningar inom vården" och dess centrala arbetsgrupp "Arbetsgruppen för vårdreform", menar på att vi måste minska gapet mellan beslutsfattarna och de anställda. Mycket lärdom finns att inhämta hos de som dagligen arbetar på golvet.
Ett förslag vore en nationell webbportal till vilken personal kan få tillgång. Detta nätverk tillåter alla aktivt anställda att genom sms, email och sociala medier direkt låta sin åsikt blir hörd, stimulera till diskussion och genom konstruktiv kritik förbättra sin egen arbetsplats. Samtidigt kan vårdpersonal från andra dela av landet dela idéer som på detta vis kan leda till bättre vård för alla.
Liknande webbportal är till exempel Crowdmap.com, som under jordbävningen på Haiti 2010 användes så att de olika organisationerna snabbt kunde dela information med varandra om problemområden och direkt dirigera hjälp för de utsatta.
Tekniken finns men viljan saknas inom svensk sjukvård. Det är dags för oss att utveckla ett liknande system som kan möta morgondagens behov. Ett system som lyssnar på vårdpersonalen och prioriterar resurser därefter. I nuläget prioriteras ekonomernas, personalavdelningens och tjänstemännens krav som oftast överskuggar personalens behov.
Om inte ledarna förstår vikten av ett sådant system så är det upp till oss att skapa det.
Arvin Yarollahi
Läkare, initiativtagare
NEJ till nedskärningar inom vården
www.sjukvardsreform.se
-
Första besluten om nationell högspecialiserad vård
Nu har Socialstyrelsen klubbat igenom vilken specialistvård som ska centraliseras i Sverige. Det handlar om viss vård vid endometrios och trofoblastsjukdom, samt en avancerad form av kejsarsnitt. Exakt var i landet vården kommer placeras är ännu inte bestämt.
-
Linn, 35, väljer sterilisering framför andra preventivmetoder
Depression, minskad sexlust, viktuppgång och trötthet är några av de symtom som Linn Björkstrand fått av preventivmedel hon testat sedan tonåren. Nu väntar hon på sterilisering, en åtgärd hon velat göra sedan sex år tillbaka. – Jag känner att jag experimenterat färdigt ...
-
Vilken preventivmetod passar för Petra?
Småbarnsmamman Petra har bokat tid på gynekologmottagningen för att diskutera olika preventivmetoder. Tidigare erfarenheter om p-piller är negativ humörpåverkan, vilket gör att hon vill testa någon annan metod. Vilka är dina råd till Petra?
-
Icke-hormonella preventivmetoder
Det är inte ovanligt att kvinnor upplever negativ humörpåverkan med depressiva symtom vid användning av kombinerad hormonell antikonception. Därför är det viktigt att beakta behovet av icke-hormonell antikonception.
-
Nattliga uppvaknanden - Har din patient nokturi?
Din patient är en pensionär som väger 90 kg och klagar på nattliga uppvaknanden, då han även tömmer blåsan. Hans dygnsdiures är 3,5 liter varav den nattliga urinproduktionen är 1,0 liter. Vad bör du främst fokusera din utredning på?
-
Bäckensmärtor vid graviditet–foglossning
-
Gonorré
Under 2017 anmäldes 2 533 fall av gonorré i Sverige. Sjukdomen ger symtom såsom sveda vid vattenkastning och gul, mukopurulent flytning från urinröret. Asymtomatisk infektion är vanlig hos kvinnor.
-
Förebygga och behandla stress hjälper cancerpatienter
Det finns vetenskapligt stöd för ett samband mellan allvarlig stress och cancersjukdom, som livmoderhalscancer, samt även för att stress kan leda till sämre överlevnadsprognos. Nätverket mot gynekologisk cancer vill att vården blir bättre på förebyggande insatser mot stress och på att behandla psykologiska besvär hos redan cancerdrabbade.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu