
Linn, 35, väljer sterilisering framför andra preventivmetoder
Depression, minskad sexlust, viktuppgång och trötthet är några av de symtom som Linn Björkstrand fått av preventivmedel hon testat sedan tonåren. Nu väntar hon på sterilisering, en åtgärd hon velat göra sedan sex år tillbaka.
– Jag känner att jag experimenterat färdigt med preventivmedel, säger hon.
Det började som för så många andra unga kvinnor i tonåren med ett besök på ungdomsmottagningen och ett recept på p-piller. Därefter följde en tung period i Linns liv med djupa depressioner.
– Jag blev jättedeprimerad och fick mycket mellanblödningar, säger den idag 35-åriga Linn Björkstrand från Örebro.
KURS - med patientfall: Lär dig det senaste om icke-hormonella preventivmetoder »
Mådde successivt sämre och sämre
När hon väl började med p-stav blev mellanblödningarna färre. Samtidigt uppstod biverkningar med viktuppgång, förlorad sexlust och återkommande svampinfektioner. Den psykiska ohälsan förblev den samma, så efter några år valde hon att helt vara utan preventivmedel.
– Jag tänkte, det här kan inte bero på mig. När jag då tog ut den blev jag som en ny person. Det är så hemskt att jag gått runt och mått så dåligt i så många år.
Efter några år drabbades Linn av en ofostrig graviditet, det vill säga när moderkaka och fosterhinnor bildas men embryo saknas. Efter händelsen blev hon rekommenderad hormonspiral som preventivmetod.
Läs även: Hormonfria preventivmetoder – för vem?
Spiralen försvann in i livmodern
I dag har hon haft två spiraler i drygt fyra år och hon beskriver metoden som den bästa hittills. Men efter att hon satt in den andra spiralen för drygt ett år sedan gick något snett. Trådarna från preparatet irriterade och var obekväma för både Linn och hennes partner. Efter att barnmorskan gjort ett försök att dra rätt trådarna hände något oväntat som uppdagades vid nästa besök.
– Barnmorskan hittade inte spiralen. Jag hade inte känt att spiralen åkt ut, så barnmorskan tror att den åkt in i livmodern.
Fortbildning: Vilken preventivmetod passar Petra?
Linn: “Jag orkar inte hålla på längre”
Tidigare i år bad Linn om en remiss för sterilisering.
– Jag orkar inte hålla på längre med hormonella preventivmedel. Jag mår inte dåligt hela tiden, men min psykiska hälsa har varit mycket bättre när jag avstått hormoner. Att hålla på med preventivmedel tills mensen är slut, det vill jag inte och det orkar jag inte.
Det finns ju hormonfria preparat på marknaden, så som kopparspiral eller att använda sig av så kallade “säkra perioder”?
– Eftersom jag hade riklig menstruation blev jag rekommenderad att inte ta kopparspiral. Dessutom har en kopparspiral också trådar ska kan stickas, den kan gå sönder, och den kan åka in i livmodern. Jag känner att jag experimenterat färdigt med preventivmedel, säger hon och fortsätter:
– Och att kolla säkra perioder är för mig omöjligt eftersom jag inte haft regelbunden mens på flera år.
Önskan om sterilisering har Linn haft sedan hon fick sitt första barn för sju år sedan.
– Eftersom jag vet att jag inte vill ha några fler barn ser jag inte riktigt syftet med att hålla på med preventivmedel när jag inte måste.
Linn hoppas kunna göra en sterilisering under 2019 och i samband med narkosen kommer spiralen som fastnat i livmoderna plockas ut.
“Borde finnas preventivmedel för män”
Med flera preventivmetoder i bagaget ser Linn idag annorlunda på hur allt startades. Idag ser hon skeptiskt på att hon invigdes i flera olika hormonpreparat i ung ålder.
– Jag tycker också det är orimligt att som 15-åring komma ihåg att ta piller varje dag, och den mängden hormoner kan inte vara bra, säger hon och fortsätter:
-
Första besluten om nationell högspecialiserad vård
Nu har Socialstyrelsen klubbat igenom vilken specialistvård som ska centraliseras i Sverige. Det handlar om viss vård vid endometrios och trofoblastsjukdom, samt en avancerad form av kejsarsnitt. Exakt var i landet vården kommer placeras är ännu inte bestämt.
-
Hormonfria preventivmetoder – för vem?
Det råder en allmän skepsism mot att använda hormonbaserade preventivmedel. Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi och reproduktionsmedicin vid Karolinska Institutet, anser att det är bra att det idag finns alternativ till p-piller och att sjukvården bör informera om samtliga preventivmetoder. Samtidigt är det vissa saker man bör ha i åtanke på patientmötet.
-
Icke-hormonella preventivmetoder
Det är inte ovanligt att kvinnor upplever negativ humörpåverkan med depressiva symtom vid användning av kombinerad hormonell antikonception. Därför är det viktigt att beakta behovet av icke-hormonell antikonception.
-
Fick fel behandling – nu varnar hon andra med nokturi
Krävs medicinsk kunskap för att patienten ska få rätt hjälp för sin nokturi? Så var fallet för pensionären Titti, som tidigare arbetet som sjuksköterska. Nu berättar hon om sin upplevelse och överläkaren Aino Fianu Johansson ger sin syn på det hela.
-
Nokturi saknar tillhörighet hos läkarspecialitet
Nokturi är dels en komplikation där behandlingen riktas mot den primära orsaken, så som prostatacancer som tas omhand av urologen. Men vad händer med patienter vars nokturi är grundläggande?
-
Turners syndrom
Tillstånd med komplett eller delvis frånvaro av den andra könskromosomen hos fenotypiska kvinnor.
-
Mastit
Mastit är en inflammation i brösten som drabbar omkring tio procent av alla ammande kvinnor. Obehandlad mastit kan leda till bröstböld.
-
Bäckensmärtor vid graviditet–foglossning
Cirka 20 procent av alla gravida kvinnor får bäckenmärtor och hälften så många har även problem lång tid efter förlossningen.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu