Senaste kunskapen om klimakteriet presenteras i ny bok
I december släpps en ny bok om klimakteriet som riktar sig till allmänläkare men också läkare under utbildning till gynekologer och obstetriker. ”Jag tycker att det i dag finns en kunskapsbrist om övergångsåldern”, säger Mats Hammar som är professor i obstetrik och gynekologi vid Hälsouniversitetet i Linköping.

Enkätundersökning om patientlagen
Patientlagens syfte är att stärka och tydliggöra patientens ställning. I denna enkät vill vi få en bättre bild av hur ni arbetar med patientlagen på din arbetsplats.
Fortbildning för neurologer
Öka din kunskap om migrän
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om migrän, en neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Trots den höga förekomsten antas migrän vara ett underdiagnostiserat tillstånd.
Han är en av tre redaktörer bakom boken ”Studentlitteratur om klimakteriet: en uppföljning”. De två andra författarna är Lena Jonasson, professor i kardiologi, och Anna-Clara Spetz, docent och läkare inom gynekologi. Alla tre är verksamma vid Hälsouniversitetet i Linköping.
– Jag tycker att det finns en kunskapsbrist om övergångsåldern. Området fick mycket uppmärksamhet för drygt tio år sedan i samband med en stor amerikansk studie. Men nu har ämnet blivit bortglömt igen, säger Mats Hammar som är professor i obstetrik och gynekologi vid Hälsouniversitetet.
Det var därför de fick förfrågan om att skriva boken, från förlaget Studentlitteratur. Man upplevde att dagens läkarkår saknade viktig kunskap om klimakteriet och därmed behövdes en uppdaterad bok inom ämnet. Här kommer de tre författarnas kunskaper väl till pass. Redan 1982 blev Mats Hammar specialist i gynekologi och obstetrik och därefter har han forskat aktivt inom området. Anna-Clara Spetz är en av hans tidigare doktorander, och i sin avhandling studerade hon mekanismerna bakom vegetativa symtom (värmevallningar och svettningar) hos äldre friska män, samt män med kastrationsbehandling efter prostatacancer. Hon sysslar i dag med forskning kring hormonbehandling och övergångsbesvär. Lena Jonasson bidrar bland annat med kunskap om hur en förändrad könssteroidbildning inverkar på hjärtat.
Kvinnor i klimakteriet före 40 års ålder
Övergångsåldern karaktäriseras av en förändrad bildning av könshormoner. Vanligtvis börjar produktionen av östrogen och progesteron minska när kvinnan är runt 50 år, till följd av allt färre folliklar. Det kan orsaka olika symtom, exempelvis svettningar, vallningar och trötthet. Men klimakteriet drabbar inte bara kvinnor i övre åldern.
– En av 100 kvinnor slutar att få mens redan före 40 års ålder och fem av 100 före 45 års ålder. Det är angeläget att de får relevant hjälp, annars finns risk för ökad sjuklighet och faktiskt också dödlighet, säger Mats Hammar
Flertalet studier styrker att östrogen är viktigt för att upprätthålla endotelets funktion. En minskad produktion leder till dysfunktionella blodkärlsväggar som på sikt kan ge arterioskleros. Men för stort östrogentillskott hos äldre kvinnor är inte heller bra, något som uppmärksammades i en stor amerikansk studie för cirka tio år sedan.
– Det gick helt emot tidigare forskningsresultat som pekat på att östrogen endast är hälsofrämjande, säger Mats Hammar.
Den nya boken vänder sig i första hand till allmänläkare och ger den senaste kunskapen om klimakteriet. Boken kan även vara användbar för andra grupper av läkare, sjuksköterskor och studentkatergorier. Ett kapitel tar även upp klimakterieliknande besvär hos män till följd av minskad testosteronbildning. Läkartrion har arbetat med boken i närmare ett år och i början av december, vecka 49, kommer den att släppas. Mats Hammar betonar att de även tagit hjälp av en rad utomstående experter från olika universitet runtom i landet, som bidragit med olika kapitel i boken.
Styrketräning tros lindra klimakteriebesvär
Det pågående bokprojektet är inte hans första. Mats Hammar har tidigare bidragit med kapitel i en bok om klinisk endokrinologi, samt kapitel i en lärobok om gynekologi och kapitel i FYSS, boken om hur fysisk aktivitet kan användas som behandling av olika tillstånd.
Författarskapet sysselsätter honom vid sidan av tjänsten på Hälsouniversitetet. Just nu arbetar han med flera forskningsstudier, i en av dem studeras hormonella preventivmedels effekt på kvinnors sexualitet. I ett annat undersöks hur styrketräning kan inverka på övergångsbesvär. Det är känt att kvinnor kan drabbas av värmevallningar under klimakteriet som verkar bero på en instabilitet i hypothalamus. Den förändringen medieras av en minskad mängd endorfiner, till följd av låg östrogenbildning.
Enkätundersökning om patientlagen
Patientlagens syfte är att stärka och tydliggöra patientens ställning. I denna enkät vill vi få en bättre bild av hur ni arbetar med patientlagen på din arbetsplats.
Eftersom muskelarbete stimulerar bildning av endorfiner i hjärnan finns förhoppning om att regelbunden styrketräning kan minska värmevallningar och förbättra livskvalitén hos kvinnor med klimakteriebesvär. Forskningsstudien är inne på sitt första år av planerade fyra totalt.
-
Första besluten om nationell högspecialiserad vård
Nu har Socialstyrelsen klubbat igenom vilken specialistvård som ska centraliseras i Sverige. Det handlar om viss vård vid endometrios och trofoblastsjukdom, samt en avancerad form av kejsarsnitt. Exakt var i landet vården kommer placeras är ännu inte bestämt.
-
Linn, 35, väljer sterilisering framför andra preventivmetoder
Depression, minskad sexlust, viktuppgång och trötthet är några av de symtom som Linn Björkstrand fått av preventivmedel hon testat sedan tonåren. Nu väntar hon på sterilisering, en åtgärd hon velat göra sedan sex år tillbaka. – Jag känner att jag experimenterat färdigt ...
-
Vilken preventivmetod passar för Petra?
Småbarnsmamman Petra har bokat tid på gynekologmottagningen för att diskutera olika preventivmetoder. Tidigare erfarenheter om p-piller är negativ humörpåverkan, vilket gör att hon vill testa någon annan metod. Vilka är dina råd till Petra?
-
Icke-hormonella preventivmetoder
Det är inte ovanligt att kvinnor upplever negativ humörpåverkan med depressiva symtom vid användning av kombinerad hormonell antikonception. Därför är det viktigt att beakta behovet av icke-hormonell antikonception.
-
Nattliga uppvaknanden - Har din patient nokturi?
Din patient är en pensionär som väger 90 kg och klagar på nattliga uppvaknanden, då han även tömmer blåsan. Hans dygnsdiures är 3,5 liter varav den nattliga urinproduktionen är 1,0 liter. Vad bör du främst fokusera din utredning på?