Intervju

Nu kan sjukvården hitta SBU:s tjänster via NetdoktorPro


Emese Gerentser, NetdoktorPro
Publicerad den: 2011-06-21
Författare: Emese Gerentser, NetdoktorPro

Annons

Med ”Upplysningstjänsten” och möjligheten att ”Tipsa om möjliga vetenskapliga kunskapsluckor” vill SBU ge underlag för bättre beslut i vården, och därigenom säkra att patienter får den bästa möjliga och resurseffektiva sjukvården.
– Det är också bra att veta vad vi inte vet, för att få kännedom om var vi i framtiden behöver satsa på studier för att fylla kunskapsluckorna, säger Jean-Luc af Geijerstam, projektledare för uppdraget för kunskapsluckor vid SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering.

Annons
Annons

Sedan december 2010 är det möjligt att tipsa SBU om möjliga vetenskapliga kunskapsluckor; det vill säga behandlingsmetoder där man, som sjukvårdspersonal eller privatperson, misstänker ett oklart kunskapsläge. Det finns i dagsläget 150 poster i databasen, frågor som SBU har utrett och kommit fram till att det föreligger bristande kunskap kring. De flesta kunskapsluckor har identifierats av SBU, under arbetet med de ”gula” rapporterna, eller av Socialstyrelsen. Via tips-sidan har det inkommit ett sextiotal poster.
– Vi har valt att fokusera på behandlingsmetoder och deras medicinska effekt inklusive mortalitet och morbiditet. Detta eftersom behandlingen är mest central i sjukvårdssammanhang och är det som är av störst betydelse för patienten, säger Jean-Luc af Geijerstam.

Trombektomi vid akut stroke
Ett exempel på en vetenskaplig kunskapslucka är trombektomi vid akut stroke.
– När denna metod fungerar kan den ge dramatiska resultat; patienten går från att vara mycket svårt sjuk till att resa sig upp och gå hem. Men vår utredning visar att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av trombektomi, oavsett typ av instrument, vid akut stroke.

Eftersom lagen säger att vården ska vara baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet bör kliniker då kanske hellre, i dagsläget, välja en metod med bevisad effekt, menar Jean-Luc af Geijerstam, men poängterar samtidigt att ställningstagandet inte ligger i SBU:s uppdrag.
– Vi hjälper till att svara på om det föreligger en vetenskaplig kunskapslucka, sedan är det primärt landstingens uppgift att se till vad de ska göra med kännedomen om dessa luckor.

Annons
Annons

Snabbt och riktat med Upplysningstjänsten
En del frågor, där det verkar finnas kunskapsunderlag eller när det rör annat än behandlingsmetoders effekt, går vidare till SBU:s Upplysningstjänst.
– Till skillnad från SBU:s ordinarie utvärderingar som tar mycket tid och resurser, undersöker Upplysningstjänsten frågeställarens specifika fråga på en begränsad tid – snabbt och riktat! Det finns liknande uppskattade tjänster i flera andra länder och målet är att bidra med litteratursammanställningar/beslutsunderlag inför inköp eller rutinförändringar i vården, säger Susanna Kjellander, projektledare för SBU:s Upplysningstjänst.

Upplysningstjänsten besvarar inte frågor från privatpersoner utan tjänsten vänder sig framför allt till vårdens beslutsfattare och deras rådgivare.
– Frågorna kommer oftast från läkare, på olika beslutsfattarnivåer. Majoriteten arbetar åtminstone delvis kliniskt. Cirka 40 procent av alla frågeställare benämner sig själva som beslutsfattare, det vill säga verksamhetschefer, avdelningschefer, områdesansvariga eller ”högre”. En hel del är rådgivare, strateger, stabspersonal eller administratörer, säger Susanna Kjellander.

Kan användas som beslutsstöd
Upplysningstjänsten har funnits i snart tre år och 180 frågor har besvarats hittills, ett femtiotal av dem finns att hitta på webben. Exempel på frågor är ”Vilken effekt har stötvågsterapi jämfört med placebobehandling mot plantar fasciit avseende smärta, rörelse- och aktivitetsförmåga?”, ”Är vakuumassisterad sårbehandling bättre än standardbehandling vid svårläkta sår?” samt ”Vilken effekt på ödem och komplikationer har manuellt lymfdränage jämfört med kompressionsbehandling vid behandling av kvinnor med bröstcancer?”.
– Enligt telefonintervjuer och enkätundersökningar med tidigare frågeställare ökar svaren kunskapen och de kan användas som beslutsstöd i de flesta fallen. Även kunskap om att det saknas litteratur anses som värdefullt enligt frågeställarna, säger Susanna Kjellander.

 

 

Kommentarer

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons