Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Medicinsk översikt | Lungmedicin

Atelektas


Uppdaterad den: 2022-02-24
Sakkunnig: Remy Waardenburg, Specialistläkare i allmänmedicin, Bonnier Healthcare

Annons

Basfakta

Definition

  • Atelektas, sammanfallet lungavsnitt:
    • Minskad lungvolym genom sammanfallen, lufttom lungvävnad

Förekomst

  • Incidens/prevalens:
    • Tillförlitliga siffror saknas
    • Postoperativa atelektaser är vanliga

Etiologi och patogenes

Allmänt

  • Huvudorsaken till kronisk atelektas är bronkial obstruktion. Obstruktionen leder till att gasen bakom obstruktionen absorberas vilket gör att lungpartier faller samman.
  • Atelektas leder till sämre ventilationsförmåga och därmed svårigheter att syresätta kroppen. 
  • Hos barn är atelektas vanligare eftersom de har färre kollaterala andningsvägar.

Klassificering

  • Atelektas kan delas in i olika kategorier beroende på orsak (se nedan) eller påverkad del av lungorna. 
Obstruktiv atelektas
  • Obstruktiv atelektas:
    • Obstruktion av luftvägarna:
      • Slemstagnation:
        • Cystisk fibros, postoperativ ciliär dysfunktion
        • Minskad hostreflex
        • Smärta
        • Exsudat vid infektioner
        • Astma, KOL, bronkiektasier, pneumoni
      • Aspiration av fostervatten
      • Främmande kropp
      • Hilusadenit
    • Bibehållen gas i alveolerna absorberas i cirkulationen och omgivande tryck orsakar kollaps distalt om obstruktionen
Icke obstruktiv atelektas1
  • Passiv atelektas:
    • Kan uppstå när parietal och visceral pleura tappar kontakt med varandra
    • Orsakar pleuravätska, empyem, pneumothorax och/eller emfysematösa bullae
  • Kompressionsatelektas:
    • Kan förekomma om det finns utrymmesfyllande processer i bröstkorgen som komprimerar lungvävnad
    • Orsaker kan vara pleuravätska, empyem, diafragmahöjning och/eller tumör
  • Adhesiv atelektas:
    • Instabilitet i alveolerna
    • Orsakerna är brist på ytaktiva ämnen eller dysfunktion av dessa
    • Betydande problem hos för tidigt födda barn, ARDS, drunkning strålningspneumonit och större lungkontusioner
  • Atelektas på grund av ärrvävnad:
    • Krympt lungparenkym
    • Orsaker kan vara sarkoidos, lunginflammation med nekros, strålningspneumonit
  • Ersättningsatelektas:
    • Malign vävnad tar över lungvävnad
    • Orsakerna är bronkoalveolära maligniteter
  • Accelerationsatelektas:
    • Lungvävnad kollapsar på grund av gravitationskrafter
    • Förekommer hos piloter och astronauter
  • Avrundad atelektas:
    • Synonymer är vikt lunga, Blesovskys syndrom eller atelektatisk pseudotumör
    • Kan bero på asbestos
  • Subsegmental, diskoid eller linjär atelektas:
    • Atelektas som uppträder vid till exempel dåligt ventilerade lungområden såsom vid till exempel neuromuskulära sjukdomar

Predisponerande faktorer

  • Vanliga:
    • Prematuritet
    • Operation med nedsövning
    • Nedsatt hostreflex (till exempel hos äldre)
    • Recidiverande infektioner
    • Tumörsjukdomar
  • Ovanliga:
    • Strålning
    • Inhalationssjukdom
    • Upprepade aspirationer hos spädbarn

ICD-10

  • J98 Andra sjukdomar i andningsorganen
    • J98.1 Atelektas
  • P28 Andra andningsrubbningar under den perinatala perioden
    • P28.0 Primär atelektas hos nyfödd
    • P28.1 Annan och icke specificerad atelektas hos nyfödd

ICD-10 Primärvård

  • J98-P Annan sjukdom i andningsorganen

Diagnos

Diagnoskriterier

  • Röntgen:2
    • Slätröntgen
    • DT

Differentialdiagnoser

  • Pneumoni:
    • Feber, andra infektionstecken
    • Ger som regel en förtätning utan förlust av lungvolym, medan atelektas ger förtätning med volymförlust
  • Lungcancer/tumörer:
    • Det kan vara svårt att med röntgen skilja mellan atelektaser och lungtumörer
    • Vid tumörer föreligger ofta icke signifikanta volymförluster och diafragman är normalställd, men atelektaser kan uppstå sekundärt till obstruktion1
  • Pneumothorax:
    • Kan förekomma samtidigt
  • Pleuravätska:
    • Kan förekomma samtidigt

Anamnes

  • Predisponerande faktor.
  • De flesta symtom och tecken bestäms av hur snabbt bronkial obstruktion uppstår, storleken på den drabbade lungvävnaden och eventuell förekomst av komplicerande infektion:
    • Läs mer i artikeln om Främmande kropp i luftvägarna
  • Snabb bronkial obstruktion i ett större område av lungkollaps:
    • Orsakar smärta på den drabbade sidan, snabb utveckling av dyspné, bröstsmärtor och cyanos
    • Hypotoni, takykardi, feber och chock kan också förekomma
  • Långsamt insättande bronkial obstruktion:
    • Kan vara asymtomatisk eller endast ge lindriga symtom

Kliniska fynd

  • Större atelektaser kan diagnostiseras kliniskt:
    • Frånvarande andningsljud
    • Dämpning vid perkussion
  • Andra fynd:
    • Cyanos
    • Mild takypné
    • Takykardi
    • Låggradig feber

Kompletterande undersökningar i primärvården

  • Inga särskilda prover är av värde för diagnosen. Vid misstanke om infektion kan provtagning ha ett värde. 

Andra undersökningar

  • Arteriella blodgaser:
    • Kan visa sänkning i PaO2
  • Röntgen:
    • Utseendet kan variera:
      • Segmentell atelektas
      • Lobär atelektas
      • Multilobulär atelektas
      • Atelektas av hela lungan
    • Egenskaper
      • Den vanligaste formen är en kilformad homogen skugga med spetsen mot hilus
      • Atelektatisk vävnad är luftlös, ofta skarpt avgränsad och orsakar volymförlust
      • Stora atelektaser kan orsaka mediastinal förskjutning mot den drabbade sidan
    • Typer:
      • Underlobsatelektas:
        • Förskjutning av hiluskaudal
        • Suddighet av diafragmans kontur på den drabbade sidan
      • Överlobsatelektas:
        • Förskjutning av hilus kranial
      • Midlobsatelektas:
        • Den högra hjärtkonturen är suddig
        • Sidobilden visar en lätt kilformad förtätning ovanför hjärtat med spetsen i hilus och basen i den främsta frenikokostala vinkeln
      • Atelektas av lingula:
        • Suddig vänster hjärtmarginal
  • Bronkoskopi:
    • Persisterande atelektas1

När remittera?

  • Som regel behövs akut remiss eller snar behandling och diagnostik av underliggande orsak vid stora eller symtomgivande atelektaser.
  • Små atelektaser (så kallade skivatelektaser) och lindriga symtom kan observeras.

Behandling

Behandlingsmål

  • Upphäva symtomgivande atelektas.
  • Återställa normal ventilation.

Behandlingen i korthet

  • Behandlingen beror på:
    • Etiologin
    • Storlek/utbredning
    • Symtom
  • Behandlingsalternativ:
    • Läkemedel
    • Icke invasiv eller invasiv ventilation
    • Bronkoskopi
    • Fysioterapi
  • Små atelektaser försvinner som regel spontant.

Läkemedelsbehandling

  • Postoperativt:
    • Smärtlindring
    • Eventuellt bronkdilaterande läkemedel
    • Slemlösande läkemedel
  • Infektion:
    • Antibiotika

Annan behandling

  • Preoperativt:
    • Möjligen kan fysioterapi/muskelträning ha effekt3-4 
  • Under operationen:
    • Behandling med positivt slutexspiratoriskt tryck (PEEP) vid icke abdominell kirurgi kan minska risken för atelektas5
  • Postoperativt:
    • Fysioterapi
    • Andningsstötar med flöjt, BiPAP eller CPAP
    • Hosttekniker
    • Andning mot motstånd
Annons
Annons

Förlopp, komplikationer och prognos

Förlopp

  • När orsaken kan avlägsnas ses full återgång av atelektasen efter ett par månader.
  • Vid atelektas som varar längre än ett par månader är det fara för kvarstående atelektatiska partier.

Komplikationer

  • Akut atelektas:
    • Andningssvikt
    • Pneumoni
    • Sepsis
    • Pleuravätska
    • Empyem
  • Kronisk atelektas :
    • Fibros
    • Bronkiektasier

Prognos

  • Beror på orsaken:
    • God prognos, spontan utläkning vid små atelektaser
    • Goda resultat vid behandling av större atelektaser

Uppföljning

Rekommendationer från RCC i vårdprogrammet om lungcancer:

  • Rekommendationer gäller uppföljning av incidentella fynd av små nodulära förändringar på datortomografi (DT) av lungorna, och är tillämpliga hos patienter som är 35 år eller äldre. De är inte avsedda för uppföljning hos patienter med känd malign sjukdom eller hos immunkomprometterade patienter.
  • Rekommendationer om uppföljningsintervall förutsätter stabilitet över tid. Vid storleksökning bör tumörutredning övervägas.
  • Rekommendationer om tidsintervall för uppföljning baseras på storlek av lungförändringen och individens riskprofil:
  • Solida nodulära förändringar <6 mm behöver som regel inte följas upp.
  • Solida förändringar 6–8 mm motiverar en uppföljning med DT efter 6–12 månader, och efter 18–24 månader beroende på riskprofil hos individen.
  • Vid fynd av solida förändringar >8 mm bör man överväga tumörutredning.
  • Solitära subsolida förändringar (semisolida, ground-glass) <6 mm behöver som regel inte följas upp.
  • Solitära subsolida förändringar ≥6 mm motiverar uppföljning med DT efter 3–6 månader (semisolida) respektive 6–12 månader (groundglass), och sedan med 1–2 års intervall i upp till 5 år.
  • Multipla semisolida förändringar motiverar uppföljande DT efter 3–6 månader, och därefter i upp till 4 år.

Regionala cancercentrum i samverkan. Nationellt vårdprogram lungcancer. Publicerad 2020-06-02 (Hämtad 2020-06-02).

Patientinformation

Skriftlig patientinformation

Animationer

Källor

Annons
Annons
Vill du lära dig mer? Prenumerera på våra utskick

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om NetdoktorPros personuppgiftspolicy här .

Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från ERS (European Respiratory Society) årliga kongress? Lämna din e-postadress här »


Annons
Annons
Annons

Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.

Annons