Atelektas
Basfakta
Definition
- Atelektas, sammanfallet lungavsnitt:
- Minskad lungvolym genom sammanfallen, lufttom lungvävnad
Förekomst
- Incidens/prevalens:
- Tillförlitliga siffror saknas
- Postoperativa atelektaser är vanliga
Etiologi och patogenes
Allmänt
- Huvudorsaken till kronisk atelektas är bronkial obstruktion. Obstruktionen leder till att gasen bakom obstruktionen absorberas vilket gör att lungpartier faller samman.
- Atelektas leder till sämre ventilationsförmåga och därmed svårigheter att syresätta kroppen.
- Hos barn är atelektas vanligare eftersom de har färre kollaterala andningsvägar.
Klassificering
- Atelektas kan delas in i olika kategorier beroende på orsak (se nedan) eller påverkad del av lungorna.
Obstruktiv atelektas
- Obstruktiv atelektas:
- Obstruktion av luftvägarna:
- Slemstagnation:
- Cystisk fibros, postoperativ ciliär dysfunktion
- Minskad hostreflex
- Smärta
- Exsudat vid infektioner
- Astma, KOL, bronkiektasier, pneumoni
- Aspiration av fostervatten
- Främmande kropp
- Hilusadenit
- Slemstagnation:
- Bibehållen gas i alveolerna absorberas i cirkulationen och omgivande tryck orsakar kollaps distalt om obstruktionen
- Obstruktion av luftvägarna:
Icke obstruktiv atelektas1
- Passiv atelektas:
- Kan uppstå när parietal och visceral pleura tappar kontakt med varandra
- Orsakar pleuravätska, empyem, pneumothorax och/eller emfysematösa bullae
- Kompressionsatelektas:
- Kan förekomma om det finns utrymmesfyllande processer i bröstkorgen som komprimerar lungvävnad
- Orsaker kan vara pleuravätska, empyem, diafragmahöjning och/eller tumör
- Adhesiv atelektas:
- Instabilitet i alveolerna
- Orsakerna är brist på ytaktiva ämnen eller dysfunktion av dessa
- Betydande problem hos för tidigt födda barn, ARDS, drunkning strålningspneumonit och större lungkontusioner
- Atelektas på grund av ärrvävnad:
- Krympt lungparenkym
- Orsaker kan vara sarkoidos, lunginflammation med nekros, strålningspneumonit
- Ersättningsatelektas:
- Malign vävnad tar över lungvävnad
- Orsakerna är bronkoalveolära maligniteter
- Accelerationsatelektas:
- Lungvävnad kollapsar på grund av gravitationskrafter
- Förekommer hos piloter och astronauter
- Avrundad atelektas:
- Synonymer är vikt lunga, Blesovskys syndrom eller atelektatisk pseudotumör
- Kan bero på asbestos
- Subsegmental, diskoid eller linjär atelektas:
- Atelektas som uppträder vid till exempel dåligt ventilerade lungområden såsom vid till exempel neuromuskulära sjukdomar
Predisponerande faktorer
- Vanliga:
- Prematuritet
- Operation med nedsövning
- Nedsatt hostreflex (till exempel hos äldre)
- Recidiverande infektioner
- Tumörsjukdomar
- Ovanliga:
- Strålning
- Inhalationssjukdom
- Upprepade aspirationer hos spädbarn
ICD-10
- J98 Andra sjukdomar i andningsorganen
- J98.1 Atelektas
- P28 Andra andningsrubbningar under den perinatala perioden
- P28.0 Primär atelektas hos nyfödd
- P28.1 Annan och icke specificerad atelektas hos nyfödd
ICD-10 Primärvård
- J98-P Annan sjukdom i andningsorganen
Diagnos
Diagnoskriterier
- Röntgen:2
- Slätröntgen
- DT
Differentialdiagnoser
- Pneumoni:
- Feber, andra infektionstecken
- Ger som regel en förtätning utan förlust av lungvolym, medan atelektas ger förtätning med volymförlust
- Lungcancer/tumörer:
- Det kan vara svårt att med röntgen skilja mellan atelektaser och lungtumörer
- Vid tumörer föreligger ofta icke signifikanta volymförluster och diafragman är normalställd, men atelektaser kan uppstå sekundärt till obstruktion1
- Pneumothorax:
- Kan förekomma samtidigt
- Pleuravätska:
- Kan förekomma samtidigt
Anamnes
- Predisponerande faktor.
- De flesta symtom och tecken bestäms av hur snabbt bronkial obstruktion uppstår, storleken på den drabbade lungvävnaden och eventuell förekomst av komplicerande infektion:
- Läs mer i artikeln om Främmande kropp i luftvägarna
- Snabb bronkial obstruktion i ett större område av lungkollaps:
- Orsakar smärta på den drabbade sidan, snabb utveckling av dyspné, bröstsmärtor och cyanos
- Hypotoni, takykardi, feber och chock kan också förekomma
- Långsamt insättande bronkial obstruktion:
- Kan vara asymtomatisk eller endast ge lindriga symtom
Kliniska fynd
- Större atelektaser kan diagnostiseras kliniskt:
- Frånvarande andningsljud
- Dämpning vid perkussion
- Andra fynd:
- Cyanos
- Mild takypné
- Takykardi
- Låggradig feber
Kompletterande undersökningar i primärvården
- Inga särskilda prover är av värde för diagnosen. Vid misstanke om infektion kan provtagning ha ett värde.
Andra undersökningar
- Arteriella blodgaser:
- Kan visa sänkning i PaO2
- Röntgen:
- Utseendet kan variera:
- Segmentell atelektas
- Lobär atelektas
- Multilobulär atelektas
- Atelektas av hela lungan
- Egenskaper
- Den vanligaste formen är en kilformad homogen skugga med spetsen mot hilus
- Atelektatisk vävnad är luftlös, ofta skarpt avgränsad och orsakar volymförlust
- Stora atelektaser kan orsaka mediastinal förskjutning mot den drabbade sidan
- Typer:
- Underlobsatelektas:
- Förskjutning av hiluskaudal
- Suddighet av diafragmans kontur på den drabbade sidan
- Överlobsatelektas:
- Förskjutning av hilus kranial
- Midlobsatelektas:
- Den högra hjärtkonturen är suddig
- Sidobilden visar en lätt kilformad förtätning ovanför hjärtat med spetsen i hilus och basen i den främsta frenikokostala vinkeln
- Atelektas av lingula:
- Suddig vänster hjärtmarginal
- Underlobsatelektas:
- Utseendet kan variera:
- Bronkoskopi:
- Persisterande atelektas1
När remittera?
- Som regel behövs akut remiss eller snar behandling och diagnostik av underliggande orsak vid stora eller symtomgivande atelektaser.
- Små atelektaser (så kallade skivatelektaser) och lindriga symtom kan observeras.
Behandling
Behandlingsmål
- Upphäva symtomgivande atelektas.
- Återställa normal ventilation.
Behandlingen i korthet
- Behandlingen beror på:
- Etiologin
- Storlek/utbredning
- Symtom
- Behandlingsalternativ:
- Läkemedel
- Icke invasiv eller invasiv ventilation
- Bronkoskopi
- Fysioterapi
- Små atelektaser försvinner som regel spontant.
Läkemedelsbehandling
- Postoperativt:
- Smärtlindring
- Eventuellt bronkdilaterande läkemedel
- Slemlösande läkemedel
- Infektion:
- Antibiotika
Annan behandling
- Preoperativt:
- Möjligen kan fysioterapi/muskelträning ha effekt3-4
- Under operationen:
- Behandling med positivt slutexspiratoriskt tryck (PEEP) vid icke abdominell kirurgi kan minska risken för atelektas5
- Postoperativt:
- Fysioterapi
- Andningsstötar med flöjt, BiPAP eller CPAP
- Hosttekniker
- Andning mot motstånd
Förlopp, komplikationer och prognos
Förlopp
- När orsaken kan avlägsnas ses full återgång av atelektasen efter ett par månader.
- Vid atelektas som varar längre än ett par månader är det fara för kvarstående atelektatiska partier.
Komplikationer
- Akut atelektas:
- Andningssvikt
- Pneumoni
- Sepsis
- Pleuravätska
- Empyem
- Kronisk atelektas :
- Fibros
- Bronkiektasier
Prognos
- Beror på orsaken:
- God prognos, spontan utläkning vid små atelektaser
- Goda resultat vid behandling av större atelektaser
Uppföljning
Rekommendationer från RCC i vårdprogrammet om lungcancer:
- Rekommendationer gäller uppföljning av incidentella fynd av små nodulära förändringar på datortomografi (DT) av lungorna, och är tillämpliga hos patienter som är 35 år eller äldre. De är inte avsedda för uppföljning hos patienter med känd malign sjukdom eller hos immunkomprometterade patienter.
- Rekommendationer om uppföljningsintervall förutsätter stabilitet över tid. Vid storleksökning bör tumörutredning övervägas.
- Rekommendationer om tidsintervall för uppföljning baseras på storlek av lungförändringen och individens riskprofil:
- Patientrelaterade riskfaktorer som vägs in i skattningen:
- Tung rökanamnes
- Exponering för asbest och radon eller arbete med uranbrytning
- Hereditet för lungcancer
- Hög ålder
- Kön (kvinnor högre risk än män)
- Komorbiditet såsom KOL och lungfibros
- Radiologiska riskfaktorer:
- Ojämna ("spikulerade") kanter (hög risk)
- Lokalisation i överlob (hög risk)
- Multiplicitet (<5 noduler ökar risken för malignitet)
- Patientrelaterade riskfaktorer som vägs in i skattningen:
- Solida nodulära förändringar <6 mm behöver som regel inte följas upp.
- Solida förändringar 6–8 mm motiverar en uppföljning med DT efter 6–12 månader, och efter 18–24 månader beroende på riskprofil hos individen.
- Vid fynd av solida förändringar >8 mm bör man överväga tumörutredning.
- Solitära subsolida förändringar (semisolida, ground-glass) <6 mm behöver som regel inte följas upp.
- Solitära subsolida förändringar ≥6 mm motiverar uppföljning med DT efter 3–6 månader (semisolida) respektive 6–12 månader (groundglass), och sedan med 1–2 års intervall i upp till 5 år.
- Multipla semisolida förändringar motiverar uppföljande DT efter 3–6 månader, och därefter i upp till 4 år.
NetdoktorPro rapporterar från ERS
Följ vår bevakning av European Respiratory Society (ERS) årliga kongress. Ta del av bland annat kongressrapporter, referat och intervjuer med kollegor som deltagit.
Patientinformation
Skriftlig patientinformation
Animationer
- Hur lungorna fungerar
- Förtätning i lunga, atelektas
Källor
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från ERS (European Respiratory Society) årliga kongress? Lämna din e-postadress här »
-
ERS – NetdoktorPro bevakar kongressen
Här samlar vi vår kongressbevakning från European Respiratory Society (ERS) internationella kongress. Ta del av bland annat kongressrapporter, referat och intervjuer med kollegor som deltagit.
-
Nya rekommendationer för behandling av astma
Nyligen publicerade Läkemedelsverket nya behandlingsrekommendationer för astma (samt kroniskt obstruktiv lungsjukdom). Det primära målet med rekommendationerna är att stödja primärvården i att ge en adekvat behandling, oavsett var i landet patienten bor.
-
Stora skillnader i praxis vid behandling av KOL – så här bör du inom sjukvården tänka
Även om den medicinska utvecklingen gått framåt så finns det idag fortfarande stora skillnader i hur KOL-patienter tas om hand i vården. För att minimera bristerna i omhändertagandet och att fler ska få möjlighet till en bra behandling är det viktigt att riktlinjer efterföljs.
-
Två typer av svår astma som kan behandlas med biologiska läkemedel
Mycket har hänt de senaste åren när det gäller läkemedel vid svår astma. Bland annat har biologiska läkemedel blivit ett allt vanligare behandlingsalternativ. För att fler ska bli hjälpta av de nya behandlingsmetoderna behöver vårdpersonal bli bättre på att särskilja och känna igen olika typer av astma.
-
Infektionsexperten: “Alla läkare borde tänka lite mer förebyggande”
Det är viktigt att professionen är insatt och föreslår pneumokockvaccination till dem som riskerar att drabbas av svår sjukdom. Här delar infektionsläkaren Jonas Ahl med sig av sina bästa råd till kollegorna som träffar patienter i riskgrupp.