Hosta
Hosta är det vanligaste symtomet vid luftvägssjukdomar och ses vid både akuta infektioner i övre och nedre luftvägarna, men förkommer också vid andra sjukdomstillstånd liksom vid mekanisk och kemisk irritation.
KURS - Immunterapi vid lungcancer: Här lär du dig det senaste om immunterapi vid lungcancer »
Definition
Akut hosta:
Hosta med mindre än tre veckors duration. Orsakas oftast av olika infektionssjukdomar
Urakut hosta:
Orsakas ofta av främmande kropp och ses framför allt hos små barn
Postinfektiös hosta:
Hosta från 3 till 8 veckor efter en infektion
Kronisk hosta:
Hosta mer än 8 veckor, orsakas ofta av andra orsaker än infektion (se nedan)
NLI (nedre luftvägsinfektion):
Uppdelas i trakeit, bronkit, pleurit och pneumoni / lunginflammation. Även subglottisk laryngit brukar räknas hit. Kännetecknas oftast av hosta med eller utan upphostningar och ibland andningsbesvär i varierande grad. Feber är vanligare vid nedre (NLI) luftvägsinfektion än vid övre (ÖLI) luftvägsinfektion. ÖLI-symtom såsom snuva, nästäppa, halsont ses ofta samtidigt.
Akut bronkit:
Nytillkommen hosta med eller utan slembildning som led i en luftvägsinfektion, där hostan varar mindre än 3 veckor och inte är orsakad av annan bakomliggande lungsjukdom.
Kronisk bronkit:
Daglig hosta och sputa i minst tre månader under två år i rad och frånvaro av annan sjukdom som förklarar symtomen.
KOL (Kroniskt obstruktiv lungsjukdom):
Progredierande inflammatorisk sjukdom med kronisk luftvägsobstruktion.
Akut exacerbation av kronisk bronkit / KOL:
Episodiskt förekommande försämring av grundsjukdomen som karakteriseras av ett eller flera av symtomen ökad dyspné, ökad sputumvolym och ökad sputumpurulens.
SHS, sensorisk hyperreaktivitet (doftöverkänslighet):
Hosta som ökar eller utlöses av olika ospecifika ämnen i låga nivåer som normalt betraktas som inte skadliga (damm, torr/kall luft, dis, dimma, retande lukter,parfymdoft).
Bakgrund och epidemiologi
Hosta är en naturlig skyddsreflex för att hålla luftvägarna fria. Hosta är det vanligaste symtomet vid luftvägssjukdomar och ses vid både akuta infektioner i övre och nedre luftvägarna, men förkommer också vid andra sjukdomstillstånd. Hosta uppkommer också vid mekanisk och kemisk irritation såsom felsväljning, reflux, inandning av rök, damm eller gaser. Då hosta kan vara ett besvärligt symtom vänder sig många till vården för att få lindring. Prevalensen av kronisk hosta i Japan och i Storbritannien är 10,2 procent respektive 12 procent. I Sverige är prevalensen av kronisk hosta hos icke-rökare cirka 10 procent.
Tips till dig som möter en patient med hosta
Utredning av kronisk hosta
- Laboratorieprover: SR, CRP, LPK, diff ( elfores, igG-subklassificering)
- Spirometri-PEF-mätning med reversibilitetstest
- Allergiscreening
- Röntgen; lungor, sinus, hypofarynx-esofagus(hernia)
- Prova astmamedicin alt protonpumpshämmare
Om ingen effekt remiss för ställningstagande till:
- Esofago-gastroskopi
- Metakolin-histamintest (capsacintest)
- 24-timmars pH-mätning
- Fiberbronkoskopi
Vilka patienter ska remitteras från primärvården?
- Hemoptys – ÖNH/lungmedicin
- Misstanke om lungemboli – akut medicin
- Recidiverande allvarliga infektioner – lungmedicin
- Kronisk hosta> 12 v med normal röntgen och spirometri – allergolog/lungmedicin
Vad ska remissen innehålla?
- Hostduration
- Typ av expektorat
- Rökare eller inte
- Vilka mediciner patienten tar
- Företagen utredning och behandling
- Utlandsvistelse/invandrare
Etiologi och patogenes
Den normala hostreflexen
Det distinkta ljudet orsakas av en spasmisk sammandragning av bröstkorgen varvid instängd luft i lungorna med stor kraft pressas ut genom plötslig stämbandsöppning. Hostan utlöses via mekanisk och/eller kemisk stimulering i luftvägsendotelet och är en viktig reflex som skyddar lungor och luftvägar.
Hostreflexen består av tre delar: afferenta nervbanor, hostcentrum och efferenta nervbanor. Hostreceptorer har histologiskt tidigare inte kunnat påvisas men de sensoriska nervändslut som finns ytligt i slemhinnan fyller denna funktion. Studier på senare tid har kunnat påvisa en capsaicinreceptor som troligen utgör en hostreceptor. Hostreflexen vid slemhosta kommer sannolikt via påverkan på receptorer men även volym, slemproduktion, konsistens och cilieaktivitet påverkar. Den efferenta delen av hostreflexen medieras via n. vagus, n. laryngeus superior som stänger glottis, n. phrenicus och spinala motornerver.
Orsaker till akut hosta hos vuxna
- Övre luftvägsinfektion
- Akut bronkit
- Pneumoni
- Exacerbation av KOL och astma
- Exposition för damm/rökgas eller retande gaser
Orsaker till akut hosta hos barn
- Övre luftvägsinfektion, ÖLI
- Akut bronkit inkl obstruktiv bronkit
- Pneumoni
- Subglottisk laryngit (pseudokrupp)
- Astma
- Pertussis
- Främmande kropp
- Baksnuva
Orsaker till kronisk hosta
- Kronisk bronkit, KOL
- Astma bronkiale
- ACE-hämmare
- Sensorisk hyperreaktivitet-stegrad hostreflex
- Riniter, sinuit med baksnuva
- Näspolypos
- Epifaryngit-kronisk
- Gastroesofageal reflux
- Astma cardiale - hjärtsvikt, högerkammarsvikt
- Status post CVI (glossofaryngeus / recurrenspåverkan)
- Interstitiella lung- och parenkymförändringar
- Maligna sjukdomar, lungcancer, metastaser, lymfom
- Aspiration – särskilt sjukhemspatienter
- Tbc
- Psykogen hosta, tics
Klinisk bild
Hostan kan ha olika karaktär beroende på vad som orsakar den. Den kan vara torr, retande, slemmig, skällande eller kiknande. Då hostan åtföljs av andra symtom såsom snuva, feber, allmän sjukdomskänsla, sjukdom i omgivningen, är den relaterad till luftvägsinfektion. Hosta är ofta det symtom som kvarstår längst. Slemmet (sputum) kan variera från muköst till purulent beroende på genes, infektionsgrad och typ. Färgen på sputum kan vara genomskinlig, vit, gul, grå, grön, brun eller röd och säger sällan om det rör sig om virus- eller bakteriell orsak.
Diagnostik och undersökning
Vid akut hosta räcker ofta anamnes och status. Viktigaste i anamnesen är hostans karaktär, utlösande agens och symtom på hjärtsjukdom.
Vid kronisk hosta får ofta anamnesen kompletteras med att fråga efter:
- Hereditet: allergi eller astma
- Rökning
- Arbete med eller exposition för kemiska ämnen.
- Tidigare sjukdomar: tuberkulos? tidigare lungsjukdomar? operationer? ischemisk hjärtsjukdom eller hjärtsvikt, ACE-hämmare, neurologisk sjukdom
- Hostans karaktär: torr, rethosta? produktiv? slem? färg? blodtingerad?
- Tid på dygnet dag-natt (liggande)?,morgonhosta?, ansträngningsutlöst?
- Säsongvariation: exposition?, allergisk?ospecifik?
- Näsbesvär: attackvis rinit?, kronisk täppa?, baksnuva?
- Gastroesofageal reflux- tidigare gastrit?, ulcus?
- Dysfagi, globus, ökat harklingsbehov?, felsväljningstendens?
- Påverkan av patientens funktionsgrad?
Viktigast i status är andningsfrekevens, blodtryck, temperatur, lungauskultation och perkussion.
- At: distansronki?
- Andningsfrekvens?
- Auskultation av lungor: krepitationer, ronki-expiratoriska eller inspiratoriska, förlängt expirium, dämpning?, bilaterla eller fokala biljud?, tympanistisk perkussionston?
- Auskultation av hjärta: rytm? blåsljud? Palpera iktus där den slår mot bröstkorgsväggen.
- Dekliva ödem?
- Epifarynx. larynx- hypofarynx med larynxspegling: rodnad, sekret, kärlinjektion, slemsjöar i sinus piriformis
- Yttre inspektion av hals, thorax, lymfkörtlar, stokeskrage, halsvenstas?
Undersökningsmetoder:
- Lungröntgen, ibland CT-thorax, CT sinus
- PEF-mätning eller spirometri med reversibilitetstest
- EKG
- Esofago-gastroskopi
- Fiberendoskopi
Laboratorieprover:
SR, CRP, LPK, diff ( elfores, igG-subklassificering)
CRP och LPK är ofta höga vid pneumoni medan SR oftast inte har hunnit öka nämnvärt, men bör inte tas vid typisk klinik och status. Vid atypisk pneumoni är SR ofta mycket hög men LPK är normala. CRP kan variera men är, i förhållande till den höga SR, relativt låg. Hög SR kan också väcka misstanke om kronisk infektion (t ex TBC), autoimmun sjukdom eller malignitet.
Diagnostik av sannolik akut bronkit, akut pneumoni Sannolik akut bronkit – Sannolik akut pneumoni Opåverkad – Påverkad Hosta utan el med sputa – Takypne>20 Takykardi >120 Frisk (inte KOL, astma) – Klinisk bild: hosta, feber,dyspné, andningskorrelerad smärta, uttalad trötthet Inga fokala fynd – Fokala biljud, nedsatt andningsljud Ytterligare utredning behövs inte – CRP behövs inteKom ihåg
Differentialdiagnoser
Infektioner
ÖLI (övre luftvägsinfektion) och akut bronkit
Orsakas av olika luftvägsvirus såsom rhino-, corona-, RS-virus är absolut vanligast. Ger oftast andra samtidiga symtom som snuva, nästäppa, halsont. Influensa, parainfluensa, metapneumovirus, adenovirus är andra virus som ger akut bronkit. Viktig diagnos hos små barn är RS-virusinfektion med bronkiolit och andningspåverkan. Spädbarn är ofta inläggningsfall.
Postinfektiös hosta
Förekommer vid 11-25 % av alla luftvägsinfektioner. Den pågår från tre veckor till högst åtta veckor efter en luftvägsinfektion, visar normal lungröntgen och går spontant i regress. Tillståndet orsakas sannolikt av inflammation, slemhinneskada och uppreglering av själva hostreflexen.
Pneumoni / lunginflammation
Orsakas av bakterier (90%) eller virus. Pneumokockpneumoni som är vanligast karakteriseras av ett snabbt insjuknande, hög feber och frossa, vilket oftast förekommer före debuten av hosta. Purulent hosta ibland blodtingerad är vanligt. Andningsfrekvensen och pulsfrekvensen är oftast förhöjd. Andningsfrekvens och POX (pulsoximetri) är bra hjälpmedel för att bedöma svårighetsgraden. Mykoplasmapneumoni börjar ofta sakta med torrhosta och trötthet. Till skillnad från pneumokockpneumonier är ¬patienter med mykoplasmapneumoni inte allmänpåverkade, har oftast haft torrhosta och huvudvärk under en längre tid och det finns ofta en positiv epidemiologi.
Pleurit
Inflammation i lungsäcken är ofta ensidig och kan ge smärta, ibland hållsmärta, tyngdkänsla och andfåddhet. Orsakas ofta av en virusinfektion. Bakteriella pleuriter ser man inte utan att man sam¬tidigt har en pneumoni eftersom spridningen av bakterierna sker inifrån lungan och ut i lung¬säcken. Pleurit ska inte behandlas med antibiotika.
Tuberkulos
Tuberkulos ger förutom hosta ofta viktnedgång, långvarig feber och nattliga svettningar, ibland blodtingerad hosta. Tänk på tbc vid alla fall av långvarig hosta speciellt hos äldre eller immigranter.
Pertussis (kikhosta)
Pertussis (kikhosta) ger kikningar när hostattacken avslutas. Hostan har segt slem och när barnet tappar andan och drar in luft uppkommer kikningar och ofta kräks barnet upp slem. Kan också förekomma hos vuxna.
Subglottisk laryngit (falsk krupp, pseudokrupp)
Subglottisk laryngit ses hos små barn oftast efter några timmars sömn. Ger stridor, skällande hosta och heshet. Virusorsakat.
Cystisk fibros
Ger vanligast upprepade luftvägsinfektioner och mycket hosta på grund av ofta tjockt, segt slem och viktnedgång. Ofta finns heriditet.
Allergier, astma och KOL
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)
KLO karakteriseras av kronisk obstruktivitet som utvecklas långsamt och som inte är helt reversibel. Obstruktiviteten beror på en varierande kombination av luftvägssjukdom och emfysem. Exacer¬ba¬tion av KOL kan utlösas av infektioner, luftföroreningar m.m. och ger ytterligare ökad obstruktion. Spirometri visar sänkt FEV1/VC-kvot eller FEV1/FVC mindre än 70 % och som inte normaliseras efter bronkdilatation eller steroidbehandling.
Astma bronkiale
Astma bronkiale innebär återkommande episoder med andnöd, pipande andning och hosta. Diagnosen kräver en samlad bedömning med anamnes tillsammans med påvisande av variabel luftvägsobstruktion med reversibilitetstest. Hosta kan vara ett tidigt och ibland enda symtom på astma, variantastma. Försämringar av astma är vanligt vid nedre luftvägsinfektion och talar för viral genes.
Övriga orsaker
Hjärtsvikt och lungödem ger ofta nattlig hosta och andnöd och drabbar ofta äldre patienter med anamnes på hjärt-kärlsjukdom. Vid lungödem är slemmet skummigt, rosa, löst.
Lungemboli är ett akut tillstånd som, om den är betydande, ger en påtaglig andfåddhet, tryck i bröstet och/eller takypné. Vid lindrigare symtom är det viktigaste att misstänka diagnosen. Den kan då te sig som en infektion, ge obstruktiva symtom eller rethosta.
Gastroesofagal refluxsjukdom (GERD) kan ge en torrhosta och även uppträda i liggande och ge en nattlig hosta. Ofta upplevs samtidig halsbränna.
Faryngit kan också ge irritationshosta och harklingar.
Baksnuva pga näspolypos eller sinuit är en mycket vanlig orsak till hosta och slem i halsen, särskilt om besvären är som störst på morgonen.
ACE-hämmare kan ge besvärlig torrhosta som förekommer i upp till 20 %. Hostan kan även debutera efter lång tids användning av dessa preparat. Vid kronisk hosta måste man komma ihåg att aktivt fråga om vilka läkemedel, speciellt blodtryckspreparat patienten tar. Några av de vanligaste ACE-hämmarna är Enalapril, Renitec, Triatec, Captopril.
Tumörer och interstitiella lungparenkymsjukdomar är alla sjukdomar som retar sensoriska nerver och som kan ge hosta. Luncancer, lungmetastaser, sarkoidos, alveoliter, pneumokonioser, Wegeners granulomatos, lungfibros har i regel patologisk lungröntgen och har ofta andra symtom såsom dyspné, hemoptys, viktnedgång, dålig aptit förutom hostan.
Ciliedefekter, alfa1antitrypsinbrist
Bronkiektasier ger rikligt slem och långvarig hosta.
Psykogen hosta eller funktionella andningsbesvär är en uteslutningsdiagnos som är ovanlig i de studier som finns gjorda. Hostan är torr med inslag av harklingar och irritationskänsla. Den förekommer bara dagtid och ökar i stressituationer. Patienten vaknar aldrig av sin hosta. Diagnosen får bara ställas efter grundlig undersökning och behandling.
Behandling av hosta
I första hand gäller att ta reda på orsaken till hostan så att den kan behandlas. Antibiotika har ingen som helst effekt vid virusorsakad hosta och har inte visat på förkortad hostduration vid akut bronkit oberoende av genes.
Vid infektionsutlöst hosta rekommenderas:
- Rikligt med varm eller ljummen dryck kan ha en lindrande verkan då slemmet blir lättare att hosta upp
- Höjd huvudända med en extra kudde eller klossar under sängbenen vid sömn kan också lindra
- Man bör undvika fysisk aktivitet såsom träning
- Rökning och dammiga miljöer ska undvikas då det kan förvärra symtomen
Det finns två huvudtyper av hostmediciner, slemlösande(expektorantia) och hostdämpande (antitussiva) medel ibland i kombination. Slemlösande läkemedel och de flesta hostmediciner har ingen vetenskapligt påvisad effekt. Ingen hostmedicin botar hosta. Man bör vara försiktig med hostmediciner särskilt hos små barn på grund av risken för biverkningar.
Slemlösande hostmediciner
Bromhexin, Bisolvon, Quilla simplex, Theracough är exempel på receptfria, icke subventionerade läkemedel.
Acetylcystein har endast påvisad effekt vid exacerbationer av KOL och bör inte användas som slemlösande då det inte finns någon dokumenterad effekt mot slem. Att vissa upplever lindring kan bero på att brustabletterna ska upplösas i ett glas vatten och intaget av det gör slemmet lösare.
Mollipect (bromhexin +efedrin) Efedrinets bronkvidgande och slemhinneavsvällande effekt är teoretiskt tilltalande men om obstruktivitet föreligger är en ren bronkvidgare , dvs beta-2-stimulerare i inhalationsform bättre för att slippa systembiverkningarna. Dokumentation saknas om hostdämpande effekt.
Hostdämpande medel
Nipaxon, Bisolduo är receptfria alternativ.
Coccillana-etyfin (etylmorfin + cocillanaextrakt + senegaextrakt) kan ha effekt på rethosta. Den andningsdeprimerande effekten förstärks av barbiturater och alkohol och skall även uppmärksammas vid behandling av obstruerande luftvägssjukdomar. CNS-symtom, förstoppning och gallsvägsdyskinesi kan förekomma vid hög dosering. Risk för beroende föreligger vid användning i höga doser under lång tid. Bör ej ges till barn under två år.
Lepheton (etylmorfin+ efedrin) innehåller ologiskt såväl en uppiggande som dämpande komponent. Inga studier visar att Lepheton har någon hostdämpande effekt.
Kodein har dokumentation men bör inte användas på grund av biverkningar och missbruksrisk.
Behandling vid astma, KOL, pneumoni med flera diagnoser :se separata avsnitt
Komplikationer
Följande faktorer skall tas på speciellt allvar i samband med hosta:
- Andningsfrekvens >30/min för vuxen
- Dyspné
- Hemoptys
- Viktnedgång
- Dåligt allmäntillstånd
- Hosta med hög feber i många dagar
- Exposition för tuberkulos
Dödsfall i pneumokockpneumoni / lunginflammation är huvudorsak i utvecklingsländerna och förekommer också i Sverige hos mycket gamla och unga.
Andningssvikt vilket kräver en ventilator, ARDS ( acute respiratorydistress syndrome= chocklunga) är en mycket allvarlig livshotande form.
Empyem och abscesslunga.
Sepsis.
Särskilda och/eller förebyggande råd
Rökstopp.
Undvik dammiga miljöer.
Vidare information
https://www.apoteket.se/kategori/forkylning-feber/hosta/
www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Luftrorskatarr/
http://www.janusinfo.se/Documents/Fortbildning/presentation-langvarig-hosta-vad-kan-det-vara-141210.pdf
På hostfronten intet nytt-eller? http://www.skane.se/Upload/Webbplatser/Lakemedel/For_vardgivare/Lakemedelsbulletinen/2006/LB_8_2006.pdf
Nedre luftvägsinfektioner i primärvården. http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/1/12234/LKT0924s1660_1663.pdf
https://lakemedelsboken.se/kapitel/andningsvagar/luftvagsinfektioner_hos_barn_och_vuxna.html
ICD-10
Hosta RO5:9
Referenser
Ebell MH, Lundgren J, Youngpairoj S. How long does a cough last? Comparing patients' expectations with data from a systematic review of the literature. Ann Fam Med 2013; 11:5-13
Irwin RS, French CT, Lewis SZ, et al. Overview of the Management of Cough CHEST Guideline and Expert Panel Report CHEST 2014; 146:885-889
Smith SM, Schroeder K, Fahey T. Over-the counter (OTC) medications for acute cough in children and adults in community settings. Cochrane Database Syst Rev. 2014: 24(11)CD001831
Morice A, Kardos P. Comprehensive evidence-based review on European antitussives. BMJ Open Respir Res. 2016 5:3:e000137
-
Här är några tidiga symtom vid lungcancer
Primärvårdsläkare såväl som allmänheten kan bli bättre på att observera tidiga symtom vid lungcancer, vilka lätt kan förväxlas med andra tillstånd. Överläkare Mikael Johansson berättar om vad man bör vara uppmärksam på.
-
Pneumokocksjukdom - här är riskgruppen där många saknar skydd
Region Norrbotten såg flera vinster i att vaccinera alla 65-plussare mot pneumokocker och valde att inte vänta på ett nationellt beslut - nu drygt två år senare konstaterar smittskyddsläkaren Anders Nystedt att efterfrågan på vaccin är stor.
-
Tidigare rökare med misstänkt lungcancer
Förskoleläraren Katarina, 62 år, behandlas idag för lindrig hypertoni och astma. Nu söker hon akut vård för en övre luftvägsinfektion då hon sett strimmor av blod i upphostningarna. Finns det skäl för att misstänka lungcancer?
-
3 patienter där lungcancer alltid ska uteslutas
Att hitta lungcancer i ett tidigt stadie är avgörande och ökar möjligheten att bli botad. Dessvärre är sjukdomen ofta svårupptäckt i och med diffusa symtom. Här är tre patienter som alltid bör utredas vidare.
-
Nu ska färre norrbottningar få lunginflammation
I fjol pratade NetdoktorPro med smittskyddsläkaren Anders Nystedt, som i väntan på ett nationellt beslut om att vaccinera riskgrupper mot pneumokocker, tillsammans med kollegorna, tog saken i egna händer.
-
KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom
KOL är egentligen ett samlingsbegrepp för flera olika sjukdomstillstånd i luftvägar och lungor som uttrycks olika starkt hos olika individer. Ofta finner man hos en och samma individ olika sjukdomsmönster lokaliserade till olika delar av en och samma lunga. I praktiken är rökning den dominerande orsaksfaktorn men även icke-rökare drabbas.
-
Lunghamartom
Ett hamartom är en godartad tumör i ett organ. Det består av vävnad som finns normalt på stället, men som växer på ett oorganiserat sätt. Lunghamartom är vanligtvis solitära och växer långsamt.
-
Lungcancer
I Sverige insjuknar över 4 000 personer årligen i lungcancer. Det gör cancerformen till den fjärde vanligaste hos både kvinnor och män och den vanligaste cancerdödsorsaken, både i Sverige som i världen.