Medicinsk översikt | Lungmedicin

Hosta

Hosta är i grunden en naturlig skyddsreflex för kroppen och ett mycket vanligt symtom både vid övre och nedre luftvägsinfektioner. Hosta förekommer även vid en rad andra tillstånd och kan vara utlöst av såväl mekanisk som kemisk irritation.


Uppdaterad den: 2022-03-07
Författare: Peter Åhnblad, Överläkare och ÖNH-specialist, Sickla ÖNH-center Nacka

Annons

 

Nyckelbudskap

  • Hosta en naturlig skyddsreflex för att hålla luftvägarna fria och enstaka episoder av hosta utan övrig påverkan är normalt och bör inte utredas vidare
  • Mer ihållande hosta är ett symtom där bakomliggande orsak om möjligt bör undersökas så noggrant som möjligt, speciellt om den pågått mer än 3 veckor eller påverkar allmäntillståndet
  •  Hosta i sig bör generellt inte behandlas med hostdämpande medel, endast i undantagsfall om hostan är mycket besvärande, påverkar allmäntillståndet eller pågått så länge att den underhåller sig själv, en så kallad negativ hostcirkel
  • Receptfria hostmediciner saknar stöd i medicinsk evidens, det fungerar lika bra med exempelvis varm dryck i stället

Definitioner

Hosta är en plötslig utstötning av luft genom andningsvägarna för att rensa dem från slem, irriterande ämnen, främmande partiklar och mikrober. Som skyddsreflex kan hostan vara repetitiv. Hostan har tre faser; en inandning, ett ökat lufttryck i svalg och lungor med stängda  stämband och slutligen ett kraftigt utsläpp av luft från lungorna då stämbanden öppnas vilket ger hostan ett karaktäristiskt ljud. Hur hostan låter beror på orsaken bakom, patientens anatomi och övriga förutsättningar. Diafragma och andra muskler involveras så att luften kan uppnå en hastighet av över 160 km/tim när den lämnar kroppen. Hosta är oftast en autonom reflex men kan också vara viljemässigt utlöst.

Annons
Annons

Om hostan pågått färre än 3 veckor kallas den akut, om den pågått mellan 3 till 8 veckor benämns den subakut och hosta mer än 8 veckor kallas kronisk eller persisterande.

Hostan kan vara torr, icke-produktiv som rethosta eller produktiv som slemhosta, eller en kombination.

Bakgrund och epidemiologi

Hosta är det vanligaste symtomet vid nedre luftvägssjukdomar. Cirka 11 % av befolkning har kronisk hosta. Rökning, astma, KOL, snarkning, sömnapné, övervikt och gastroesofageal reflux ger betydligt ökad risk för att etablera hosta.

Annons
Annons

Etiologi och patogenes

Akut hosta beror vanligen på en akut luftvägsinfektion inklusive RS-infektion, kikhosta, pseudokrupp, influensa eller covid-19, men kan också bero på akut laryngit, laryngotracheit, bronkit, pneumoni, pleurit, lungemboli, skov av astma eller KOL, infektionsutlöst obstruktivitet, eller exposition i miljöer som är partikelrika, irriterande eller torra, med eller utan hyperreaktivitet. Beakta också plötslig debut av hosta hos små barn, funktionshindrade och äldre då detta kan vara tecken på ett akut påkommet luftvägshinder som främmande kropp.

Subakut hosta är ett mycket vanligt post-infektiöst symtom även efter en banal förkylning. I övrigt kan förstås alla orsaker till kronisk hosta enligt nedan också uppträda subakut. Det händer att vaxproppar irriterar och ger upphov till långdragen rethosta så undersök alltid öronen vid hosta av oklar anledning.

Kronisk hosta beror vanligen på en bakomliggande luftvägssjukdom som astma, KOL eller kronisk bronkit, men kan också bero på en mängd andra orsaker som bland annat näspolypos, kronisk rinosinuit speciellt med förekomst av baksnuva, sensorisk hyperreaktivitet, gastroesofageal reflux, snarkningar och associerad sömnapné, benigna eller maligna lungförändringar i, och i anslutning till, lungorna inklusive TBC, sarkoidos, cystisk fibros och andra ciliedysfunktioner eller lungfibros, vaskuliter som Wegeners, komprimerande struma, kardio-pulmonella orsaker som hjärtsvikt eller lungödem, cerebrala orsaker som bland annat kan ge upphov till recurrenspares, sväljningsbesvär och aspiration, eller vissa läkemedel som exempelvis ACE-hämmare. En del barn kan ha ihållande hosta på grund av en hypertrofi av adenoiden och/eller tonsillerna med riklig retention av slem och detritus. Enligt amerikanska studier står astma, reflux och baksnuva tillsammans för totalt 90% av all kronisk hosta. Ibland hittas ingen tydlig orsak trots extensiva utredningar och då kan det röra sig om psykogen hosta eller tics, ibland i kombination med harklingsbenägenhet och övertriggad hostreflex. Detta är inte ett ovanligt tillstånd speciellt hos äldre med ålderspåverkad torrare slemhinna och segare slem.

Anamnes

Sjukhistoriken är mycket viktig för att komma närmare korrekt diagnos. Fråga specifikt efter när hostan började, när den är som värst, hur hostan yttrar sig, vilken karaktär den har och om patienten själv ser något orsakssamband. Är trenden till det bättre eller sämre? Är hostan torr, retande, skällande, kiknande eller slemmig? Fråga efter pågående infektioner. Utlandsvistelse? Andra symtom som exempelvis feber och trötthet? Finns det personer i omgivningen med liknande symtom? Exponering för gaser, rök och andra toxiska eller irriterande partiklar? Har tidigare episod med liknande hosta funnits? Finns bakomliggande redan kända sjukdomar i andningsvägarna som astma, allergi, KOL, emfysem, sarkoidos eller TBC? Snarkningar eller sömnapné? Reflux? Rökning? Droger? Kardiella sjukdomar som hjärtsvikt eller ischemisk hjärtsjukdom? Cerebrala sjukdomar som stroke, TIA eller neurodegenerativa sjukdomar? Operationer och läkemedel relaterade till dessa? Struma? Kända maligniteter?

Kliniska fynd

Vid akut påkommen hosta kan ett ÖNH-status ofta avslöja en ÖLI eller annan luftvägsinfektion. Kontroll av allmänpåverkan, kroppstemperatur, andningsfrekvens och gärna saturation med en pulsoximeter ger en bra uppfattning om allvarlighetsgraden. Hjärt- och lungauskultation, och blodtryckskontroll hör också till en basal undersökning och infektions- och inflammationsparametrar som exempelvis CRP och SR kan övervägas vid riktad misstanke. Hur låter hostan; torr, slemmig, skällande, kiknade? Finns associerad smärta? Färgen på upphostat slem kan variera och ger sällan indikation på om det rör sig om en virus- eller bakterieorsakad infektion. Med tiden brukar upphostat slem bli mer färgat av kroppens naturliga immunförsvar och rensningsprocess. Ett observandum är förstås blodtillblandning som alltid måste utredas vidare.

Utredning

En adekvat anamnes och riktat status med kliniska fynd brukar räcka vid akut hosta. Viktigt är också att ta ställning till om patienten kan behandlas inom primärvården, lättakut eller behöver remitteras till sjukhus.

Vid mer långvarig hosta ska utredningen riktas mot vad som är troligt efter anamnes och kliniska fynd. Riktande utredningar från primärvården kan vara allergitester, PEF, spirometri, EKG, utvidgade inflammationsparametrar, sputumodlingar och remiss för hjärt-/lungröntgen, DT thorax, hjärt- ekokardiografi, DT sinus, video-röntgen hypofarynx-esofagus, esofago-gastroskopi och 24-timmars pH-mätning. Därefter kan remiss vid behov utfärdas till ÖNH, lungmedicinare, internmedicinare, gastro-enterolog, kardiolog, allergolog, neurolog eller annan specialist beroende på resultat och sannolik misstanke om orsak. 

För att spara tid och underlätta för patienten kan man vid misstanke om refluxutlöst hosta prova protonpumpshämmare, vid misstanke om infektionsutlöst obstruktivitet kan astmamediciner provas, vid misstanke om luftvägsallergiska besvär kan allergimediciner provas, och vid misstanke om näspolypos eller annan persisterande slemhinneåkomma i näsa-bihålesystemet kan nasalt lokalt kortison och nässköljningar med fysiologiskt saltvatten provas, speciellt om baksnuva eller segare slem ses över bakre svalgvägg.

Behandling

Orsaken till hostan avgör vilken behandling som kan bli aktuell.

Egenvård

Egenvården är avsedd att lindra symtomen. Varken receptfria slemlösande eller hostdämpande medel har någon vetenskapligt påvisad positiv effekt och det går lika bra att lindra hostan genom att dricka varm dryck med honung eller liknande. Vid besvärande värk och feber främst vid infektionsutlöst akut hosta kan basala analgetika och antipyretika som paracetamol och ibuprofen med fördel användas. Feber i sig behöver inte behandlas då detta är en del i ett effektivt infektionsförsvar för kroppen. Vila och god sömn hjälper kroppen. Vi omsätter och förlorar mervätska vid ihållande hosta varför extra vätsketillskott är viktigt. För att minska på svullnaden i luftvägen kan man skapa så kallat högläge med någon eller några extra kuddar, eller höjd huvudända av sängen. Undvik om möjligt de faktorer som kan tänkas utlösa eller förvärra hostan, som till exempel rökning.

Läkemedelsbehandling

Antibiotika ska inte användas vid virusutlöst hosta eller akut bronkit oavsett genes då ingen evidens för positiv effekt finns. Slemlösande brustabletter med acetylcystein har endast svag positiv evidens vid exacerbationer av KOL och bör inte användas som en generell slemlösande behandling. Den kandessutom öka mängden sekret och slem.

Kombinationspreparatet bromhexin plus efedrin finns som receptbelagd oral lösning och har en viss bronkvidgande och avsvällande effekt på slemhinnorna men evidensen är låg och någon direkt hostdämpande effekt finns inte. Traditionellt har denna lösning dock använts i hög grad speciellt till barn.

Vid infektionsutlöst obstruktivitet med hosta är det bättre att välja ett luftrörsvidgande läkemedel som en beta-2-stimulerare, om möjligt som inhalation.

Kombinationspreparatet etylmorfin plus cocillana plus senega-extrakt finns som receptbelagd oral lösning sedan många år tillbaka och har en hostdämpande effekt, speciellt mot rethosta. Lösningen bör inte ges till barn under 2 år och man bör även beakta att lösningen innehåller en opiod vilket ska uppmärksammas vid exempelvis anamnes på missbruk, obstruktiva luftvägssjukdomar som astma, KOL, sömnapné och gallvägssjukdomar. Traditionellt kan detta väljas att intas till kvällen så att hostan inte stör nattsömnen. En dosomgång till en vuxen motsvarar 25 mg etylmorfin.

Kombinationen etylmorfin plus efedrin har traditionellt används en del i Sverige som receptbelagd oral lösning men någon tydlig evidens gällande hostdämpningen finns inte men kan vara ett alternativ till de patienter som blir trötta av ovanstående preparat då efedrinet har en uppiggande effekt. En normaldos till en vuxen motsvarar cirka 16 mg etylmorfin. I övrigt bör man beakta försiktighet och varningar enligt ovan.

Kodein är en receptbelagd tablett som har hostdämpande evidens. Av en normaldos till en vuxen på två tabletter (50 mg) omvandlas vanligen 5–10 % till morfin. Då den individuella variationen i metabolism av kodein är tämligen stor bör preparatet användas med försiktighet och med hänsyn till att den verksamma substansen är en opiod.

Pentoxivirin är en receptbelagd oral lösning med hostdämpande effekt och som kan ges till vuxna och barn över 6 år. Det är en centralt verkande icke-narkotiskt preparat med viss positiv evidens. Den är relativt ny på marknaden i Sverige.

Komplikationer

Generellt ger hosta sällan några komplikationer. Möjliga komplikationer är avhängiga orsakerna bakom men besvärlig hosta kan ge revor i slemhinnan med blodtillblandat slem eller i sällsynta fall blödningar från luftvägen. En långdragen hosta kan underhållas av en överutlöst hostreflex då en negativ hostcirkel bildas. I sällsynta fall kan också interkostalmuskler och andra andningsmuskler påverkas, andningssvikt utvecklas och det finns fall med sprickor av revben vid kraftiga hostattacker.

Prognos

Prognosen är helt beroende på orsaken till hostan men generellt brukar hostan försvinna med tiden
om orsaken bakom elimineras, och efter en ÖLI är det sällsynt att hostan håller i sig mer än ett par
veckor.

ICD-10

Hosta R05:9

Referenser

Läkemedelsboken, Luftvägsinfektioner hos barn och vuxna. 2016.

Arinze JT, et al. Prevalence and incidence of, and risk factors for chronic cough in the adult
population: the Rotterdam Study. ERJ Open Res. 2020.

Zhang J,et al. Risk factors for chronic cough in adults: A systematic review and meta-analysis.
Respirology. 2022 Jan;27(1):36-47.

P. Kardos. Management of cough in adults. Breathe 2010 7: 122-133.

Morice A, Kardos P. Comprehensive evidence-based review on European antitussives. BMJ Open
Respir Res. 2016 Aug 5;3(1):e000137. 

Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från ERS (European Respiratory Society) årliga kongress? Lämna din e-postadress här »


Annons
Annons
Annons