Astma – senaste nytt inom området

Kombinationsbehandlingar

Det finns allt fler kombinationsbehandlingar som inkluderar både långverkande bronkdilaterande läkemedel och inhalerade kortikosteroider. Dessa kan vara mer effektiva för att kontrollera astma och minska risken för exacerbationer. Det är värt att notera att behandlingen av astma bör anpassas individuellt.

Det är viktigt att patienten redan från början behandlas med inhalationssteroid och inte enbart förlitar sig på symtomlindring med kortverkande beta-2-stimulerare. Eftersom det kan vara svårt att motivera patienten att ta inhalationssteroid rekommenderas i första hand en fast kombination av beta-2-stimulerare och inhalationssteroid som vid behovsmedicinering redan vid steg 1 och 2. Rekommendationen gäller även inför fysisk aktivitet.

Biologiska läkemedel

Användningen av biologiska läkemedel för behandling av svår astma ökar kontinuerligt. Dessa läkemedel är riktade mot specifika molekyler och inflammatoriska processer som är involverade i sjukdomen, och inkluderar exempelvis antikroppar mot interleukin-5 (IL-5), interleukin-4 (IL-4) och interleukin-13 (IL-13). Utvecklingen av biologiska läkemedel, exempelvis mot cytokinen IL-5 som därmed hämmar eosinofiler i luftvägarna, har gjort att många astmatiker mår mycket bättre idag.

Genom att med biologisk behandling specifikt behandla en sjukdomsmekanism får man en god klinisk effekt och patienten slipper frekventa behandlingskurer med orala steroider som har många kända biverkningar. Några exempel på biologiska läkemedel är dupilumab, omalizumab, mepolizumab, reslizumab, benralizumab och tezelumab. De nya biologiska läkemedlen kan innebära nya behandlingsalternativ för patienter med svår astma, som trots intensiv farmakologisk behandling inte uppnår god astmakontroll. Behandlingen med dessa läkemedel ska i första hand initieras av specialist i allergologi eller lungmedicin.

Allergispecifik immunterapi

Utvecklingen av allergispecifik immunterapi (ASIT)/”allergivaccination” kommer sannolikt att fortsätta. Genom att öka kroppens tolerans mot olika allergen, upplever många patienter en god effekt. Nu finns allergivaccination tillgängligt i tablettform för björk, gräs och kvalster vilket är enklare en sprutbehandling fast behandlingen är fortsatt så lång som tre år.

Variabel dosering/vid behovsdosering

För ICS+LABA-kombinationsinhalatorer finns möjlighet till variabel grunddosering, det vill säga att dygnsdosen höjs och sänks med ledning av astmans aktuella svårighetsgrad. Från 18 års ålder kan kombinationen formoterol och budesonid användas som vid behovsmedicinering vid astmabehandling, vilket innebär att patienter i behov av kontinuerlig behandling även kan ta extradoser vid symtom. Denna behandlingsprincip kan vara av värde vid exacerbationsbenägna patienter.

Precisionsmedicin

Det finns ett ökat intresse för precisionsmedicin inom astmaområdet, där patienter kan få en skräddarsydd behandling baserad på deras specifika molekylära profil. Detta kan innebära användning av biomarkörer för att välja lämplig behandling, eller användning av gentester för att identifiera genetiska varianter som påverkar sjukdomen.

Digitala verktyg

Det har skett en ökning av användningen av digitala verktyg för att övervaka och hantera astma, inklusive appar och sensorer som kan mäta lungfunktion och användning av inhalatorer. Detta kan ge patienter och vårdgivare mer information och möjligheter till individuellt anpassad behandling.

Telemedicin

På grund av COVID-19-pandemin har telemedicin blivit allt vanligare inom astmaområdet. Genom att använda digital teknik kan läkare träffa och övervaka patienter på distans, vilket kan öka tillgängligheten till vård och minska risken för smittspridning.

Lungfunktionstester

Det har skett utveckling inom lungfunktionstester, såsom mätningar av utandningsflödet, vilket kan bidra till tidigare upptäckt och behandling av astma. Tekniker för att mäta inflammation i luftvägarna, såsom mätning av utandningskväveoxid, kan också hjälpa till att diagnostisera och övervaka astma.

Lipidmediatorer

Nyligen har en grupp lipidmediatorer, vilka tillsammans kallas för ”Specialised Pro-resolving Mediators” (SPM:s) väckt uppmärksamhet. De har olika biokemiska ursprung och för närvarande inkluderar SPM-familjen resolviner, protektiner och maresiner bildade från omega-3-fettsyror samt lipoxiner från omega-6-fettsyror. De har visat sig kunna minska inflammation, men inte via antiinflammatoriska mekanismer, utan genom att aktivt initiera ett avslutande av inflammationskaskaden.   

Fotnot: För att få diagnosen ”svår astma” krävs spirometri, allergiutredning, kontakt med specialistklinik i minst sex månader för att optimera behandling, undersöka behandlingsföljsamhet samt säkerställa diagnos och behandla eventuell komorbiditet.