Medicinsk översikt | Lungmedicin

Ansträngningsutlöst bronkkonstriktion


Uppdaterad den: 2021-06-09
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Bakgrund

  • En övergående och reversibel luftvägsobstruktion som uppstår under och efter fysisk ansträngning hos personer med eller utan underliggande astma.
  • Kallas även för exercise-induced bronchoconstriction (EIB).

Epidemiologi

  • EIB är vanligt förekommande bland individer som utövar uthållighetsidrotter och idrotter som kräver hög minutventilation.
  • Mellan 5–20 % av den generella befolkningen uppskattas ha tillståndet och 80–90 % av alla personer med astma har ansträngningsutlöst bronkkonstriktion.

Etiologi och patogenes

  • Hyperventilation av torr luft till dehydrering av luftvägarnas slemhinnor, torra miljöer predisponerar för EIB.
  • Luftvägarna reagerar på dehydrering med en övergående ökning av osmolalitet, som leder till mastcellsaktivering med frigöring av mediatorer som histamin, serinproteaser, prostaglandiner och leukotriener vilket i sin tur leder till bronkkonstriktion.
  • Andra utlösande faktorer är till exempel avgaser eller kloraminer (bad).

ICD-10

  • J45.1 Icke allergisk astma

Anamnes

  • Debuten är oftast inom 15 minuter efter start av fysisk aktivitet med hög andningsfrekvens.
  • Andfåddhet, trånghetskänsla i bröstet, hosta eller väsande andning under eller pipljud under utandning.

Kliniska fynd

  • I akutfasen:
    • Takypné och förlängt exspirium
  • I vila:
    • Den fysiska undersökningen är vanligen normal

Utredning av ansträngningsutlöst bronkkonstriktion

  • Det är viktigt att klargöra om patienten upplever symtom efter tung belastning (EIB med eller utan astma), vid start eller under belastning (astma) eller vid maximal ansträngning (EILO, se nedan).
  • Spirometrikriterier:
    • FEV1 minskat med minst 10 % jämfört med FEV1 i vila
  • Andra undersökningar (såsom EKG, blodprover eller bilddiagnostik) vid fortsatta symtom trots behandling. 

Differentialdiagnoser

  • Samtidig förekomst av astma (se faktarutan nedan)
  • Andra lungsjukdomar, såsom KOL
  • Stämbandsförändringar
  • Hjärtsjukdom
  • Laryngeal obstruktion vid ansträngning, Exercise-induced laryngeal obstruction (EILO):
    • Symtomen är (allvarlig) dyspné med stridor (inspiratoriska biljud) vid ansträngning eller irriterande gaser som uppstår abrupt och slutar snabbt efter att aktiviteten har slutförts
  • Ångestsyndrom, såsom paniksyndrom med hyperventilation
  • Övervikt
  • Ansträngningsutlöst anafylaxi

Behandling av ansträngningsutlöst bronkkonstriktion

  • Vid samtidig astma:
    • Optimalisering av astmabehandlingen
  • Utan samtidig astma:
    • Icke-farmakologisk behandling är viktigare än vid samtidig förekomst av astma

Egenbehandling

  • Information och utbildning om ansträngningsutlöst bronkkonstriktion och astma, vad som utlöser det samt hur man kontrollerar det med och utan läkemedel.
  • Ingen rökning.
  • Regelbunden träning.
  • Uppvärmning:
    • Värma upp i minst tio minuter före den fysiska aktivitetens början. Köra korta intervaller
    • Planläggning av uppvärmningen så att man är i refraktärfasen för EIB (lägre risk för EIB vid tidigare hård ansträngning)
  • Minska utlösande faktorer:
    • Täcka över mun och näsa med en sjal eller mask vid kallt väder
    • Träna i varma och fuktiga miljöer om möjligt
    • Undvika luftallergener och luftförorenande ämnen
    • Vänta minst två timmar efter måltid innan du tränar
  • Nedvarvning:
    • Varva ner och minska intensiteten på träningen gradvis innan man slutar

Läkemedelsbehandling

  • Beta-2-agonister:
    • Till exempel inhalation av terbutalin, salbutamol, formoterol
    • Bör tas cirka 15 minuter före aktivitet, har maximal effekt efter 15–60 minuter och verkar i cirka 4–24 timmar beroende på preparat
    • Kortverkande beta-2-agonister är förstahandspreparat både förebyggande och i behandlingen av akuta symtom:
      • Hos personer med samtidig astma bör användning av beta-2-agonister kombineras med regelbunden inhalationssteroid
    • Effekten av kortverkande beta-2-agonister kan avta med tiden och vid frekvent behov bör icke farmakologisk behandling och förebyggande behandling övervägas
    • Långverkande beta-2-agonister är främst indicerade vid samtidig astma och bör inte användas utan samtidig användning av kortisoninhalator, vilket har visat sig vara bättre än enbart kortisoninhalator
  • Inhalationssteroider:
    • Främst vid EIB med samtidig astma men kan även prövas vid EIB utan astma
  • Leukotrienantagonister:
    • Kan prövas vid EIB

Komplikationer

  • Undvikande beteende eller nedsatt prestation vid idrottsaktiviteter.
  • Nedsatt livskvalitet.

Prognos

  • God prognos vid adekvat behandling.

Källor

  • Aggarwal B, Mulgirigama A, Berend N. Exercise-induced bronchoconstriction: prevalence, pathophysiology, patient impact, diagnosis and management. NPJ Prim Care Respir Med. 2018;28(1):31.
  • Smoliga JM, Weiss P, Rundell KW. Exercise induced bronchoconstriction in adults: evidence based diagnosis and management. BMJ 2016; 352: h6951.

Annons
Annons
Annons