Mykoplasmapneumoni

Basfakta

Definition

• Nedre luftvägsinfektion orsakat av den intracellulära bakterien Mycoplasma pneumoniae.
• Mikroorganismen kan orsaka ett brett spektrum av luftvägsinfektioner som inkluderar pneumoni, trakeobronkit och övre luftvägsinfektion.¹
• Bara 5–10 % som är infekterade med M pneumoniae utvecklar pneumoni.²

Förekomst

• M pneumoniae utgör cirka 10 % av de samhällsförvärvade pneumonierna.
• Den kliniska bilden varierar med åldern:³
  • Små barn får ofta inga symtom alls eller har lätta förkylningssymtom. Med stigande ålder blir symtomen mer uttalade, och i åldersgruppen 20–30 år anses mykoplasmainfektion vara den vanligaste orsaken till lunginflammation.
• En finländsk studie, där materialet insamlades under 1980-talet, visade att bland samhällsförvärvade pneumonier var M pneumoniae vanligast förekommande agens bland barn i åldrarna 5–15 år.⁴
• Större spridning i samhället förekommer med cirka sexårsintervaller.⁵

Etiologi och patogenes

• M pneumoniae:
  • Är den minsta bakterien som går att odla i cellfria kulturer
  • Organismen skiljer sig från övriga bakterier genom att den saknar cellvägg
• Smittsätt:
  • Mykoplasma smittar genom droppinfektion i täta miljöer som familjer och skolklasser
• Inkubationstiden är en till tre veckor.
• Genomgången infektion ger inte långvarig immunitet.

Patogenes⁶

• Bakterien har proteiner på ytan som fäster den på epitelet, särskilt i luftvägarna.
• När bakterien är fäst, producerar den väteperoxid och superoxid som skadar epitelcellerna och deras cilier.
• Det är också visat att M. pneumoniae producerar ett exotoxin som antas spela en central roll när slemhinnorna i luftvägarna skadas vid akut infektion.⁷
• Många av de patogena egenskaperna vid infektion med M. pneumoniae anses vara immunmedierade och induceras inte direkt av bakterierna.
• Antagandet om immunmedierad mekanism stöds av det faktum att spädbarn och småbarn sällan utvecklar kliniska tecken på lunginflammation trots att de är smittade med M. pneumoniae.

Predisponerande faktorer

• Täta miljöer

ICD-10

• J15.7 Pneumoni orsakad av Mycoplasma pneumoniae

ICD-10 Primärvård

• J18-P Pneumoni

Diagnos

Diagnoskriterier

• Diagnosen kan inte ställas säkert på klinik: Ofta långvarig torrhosta, pipande och väsande andning, krepitationer, måttlig feber, snuva och huvudvärk.⁵
• PCR i luftvägssekret eller nasofarynxprov kan vara positivt tidigt i förloppet.
• Serologi: Positiva IgM-antikroppar tidigast en till två veckor efter symtomdebut.
• Snabbtest för köldagglutininer är möjligt, men har låg specificitet och används inte mycket.
• Under epidemier rekommenderas klinisk diagnostik.

Differentialdiagnoser

• Klamydiapneumoni.
• Bakteriell pneumoni.
• Viruspneumoni.
• Akut bronkit.

Anamnes

• Symtomen utvecklar sig långsammare än vid typiska pneumonier, över flera dagar till en vecka.
• Huvudvärk, långvarig hosta, snuva och lindrig feber är vanligt.
• Hostan är vanligen torr, paroxysmal och värre under natten.
• Utslag och öronbesvär är mer vanligt än vid typiska pneumonier.
• Hos små barn dominerar övre luftvägssymtom, medan det är vanligare med symtom från nedre luftvägar bland äldre barn och vuxna.
• Extrapulmonella symtom som neuropati och encefalit kan förekomma.⁸

Kliniska fynd

• Patienten har ofta lindriga allmänsymtom.
• Krepitationer samt väsande och pipande ljud kan höras, men ofta är det normala auskultationsfynd.⁵
• Ofta är bara en lunga angripen.

Kompletterande undersökningar i primärvården

• CRP är som regel något förhöjt (50–150 mg/l).
• Leukocytos ses hos endast 25 %.
• SR kan vara förhöjt.
• Serologiska prover:
• Antikroppar (IgM) kan tidigast påvisas en till två veckor efter symtomdebut, IgG cirka två veckor senare
• Snabbtest för köldagglutininer är möjligt, men har låg specificitet:
  • Positiva köldagglutininer ses hos 75 % efter en veckas sjukdom och försvinner efter sex till åtta veckor
  • Detta är inget specifikt test för M. pneumoniae, men ju högre titer (>1:64), ju mer sannolikt är det att köldagglutininer beror på M. pneumoniae
• Nasofarynxprov för PCR-undersökning:
  • Under sjukdomens första fyra veckor rekommenderas hals- och/eller djupt näsprov till Mycoplasma pneumoniae-PCR. Proven tas företrädesvis på virustransportmedium eller annat lämpligt flytande transportmedium
• Spirometri och reversibilitetstest kan vara aktuellt vid tecken på bronkial obstruktion.

Andra undersökningar

• Lungröntgen:
  • Hos över hälften ses oskarpt avgränsade lunginfiltrat, men lobärt avgränsade infiltrat kan också ses.
  • Radiologiska förändringar är ofta mer uttalade än vad kliniken uppvisar
  • Förstorade lymfkörtlar hilärt är ett karaktäristiskt fynd

När remittera?

• Behandlas huvudsakligen i primärvård.

Behandling

Behandlingsmål

• Eradikation av bakterien.
• Förkorta sjukdomsförloppet.

Allmänt om behandlingen

• I början är diagnosen osäker:
  • Ofta kan man inte bekräfta att patienten har M. pneumoniae-infektion när behandlingsbeslut fattas och indikation för antibiotikabehandling baseras på den kliniska bilden
• Indikation för antibiotika:⁹
  • Milda fall av M. pneumoniae-infektioner kräver ingen behandling
  • Antibiotikabehandling har primärt effekt vid feber och/eller lunginflammation och kan förkorta antal dagar med sjukdom och smittsamhet
  • Effekten av antibiotika på barn med M. pneumoniae är inte klart dokumenterad enligt en Cochrane-rapport¹⁰
• Antibiotikabehandling:
  • Vuxna: 
    • Doxycyklin 100 mg x 2 i 1–3 dagar, därefter 100 mg x 1. Sammanlagt 10 tabletter alternativt
    • Erytromycin enterokapslar 500 mg x 2 i 7 dagar
  • Barn 4–35 kg:
    • Erytromycin flytande 30–50 mg/kg kroppsvikt och dygn, fördelat på två doseringstillfällen
  • Barn >35 kg:
    • Erytromycin flytande 1 gram två gånger per dygn eller erytromycin enterokapslar 250 mg x 2 i 7–10 dagar
• Erytromycin och tetracykliner har bra bakteriostatisk effekt på Mycoplasma pneumoniae.^2,11

Annan behandling

• Beta2-agonist vid samtidig obstruktiv bronkit.
• Rikligt med vätska.
• Var noga med stabil temperatur och bra näringstillförsel.

Förebyggande åtgärder

• Det finns inga effektiva vaccin.
• Smittar vid droppsmitta: Bra hosthygien och bra handhygien kan verka förebyggande.

Förlopp, komplikationer och prognos

Förlopp

• Ofta långdraget milt förlopp med lungsymtom under tre till fyra veckor, ibland längre.
• Äldre och patienter med försvagat immunförsvar har större risk för allvarligt förlopp.
• Ofta lindrigt eller asymtomatiskt förlopp hos de allra yngsta.

Komplikationer

• Lungor:
  • Pleurautgjutning, empyem, pneumothorax, respiratory distress syndrome
• Neurologiska:
  • Aseptisk meningit, cerebral ataxi, encefalit, Guillain-Barré syndrom, transversell myelit
• Exantem:
  • Erythema multiforme, erythema nodosum, makulopapulära och vesikulära eruptioner, urtikaria
• Bullös myringit.
• Hemolytisk anemi:
  • Som följd av köldagglutininer
• Hjärta:
  • Perikardit, myokardit är sällsynt
• Annat:
  • Pankreatit, polyartrit är sällsynt

Prognos

• Prognosen är god.
• Förloppet är långdraget, men dödligheten är mycket låg.¹²

Patientinformation

Vad du bör informera patienten om

• Undvika fysisk hård träning under behandlingsperioden.
• Gradvis upptrappning av träning efter att symtomen är borta.

Skriftlig patientinformation

• Mykoplasmalunginflammation

Animationer

• Lunginflammation
• Hur lungorna fungerar

Uppföljning

Plan

• Uppföljning om dåligt allmäntillstånd.
• Kontroll vid onormalt långvarigt förlopp.

Vad bör kontrolleras?

• Lungröntgen om symtomen inte går tillbaka.