Cervikogen huvudvärk
Bakgrund
- Ensidig huvudvärk utan byte av sida, med klara hållpunkter för att smärtan härstammar från benstrukturer eller mjukvävnad i nacken, ofta men inte alltid med nacksmärtor.
Epidemiologi
- Prevalensen varierar i olika studier mellan 0,4–4 % av befolkningen.
Etiologi och patogenes
- Anatomisk lokalisation för cervikogen huvudvärk anses vara den trigeminocervikala kärnan i övre delen av den cervikala ryggmärgen där sensoriska nervfibrer till trigeminusnerven antas interagera med sensoriska fibrer från de övre cervikala rötterna.
- Sannolikt är patologi från de övre facettlederna och/eller den atlantoaxiala leden en vanlig orsak.
- Många patienter med cervikogen huvudvärk har en nackskada i anamnesen.
ICD-10
- G44.8 Andra specificerade huvudvärkssyndrom
Anamnes
- Smärtans karaktär:
- Icke-pulserande, molande värk av måttlig intensitet
- Lokalisation:
- Smärtan är ensidig och utan byte av sida
- Smärtan börjar som regel i nacken och går fram över pannan, där den ofta är som mest intensiv
- Smärtan kan stråla ut i skuldra och arm
- Sjukhistoria:
- Det kan ha funnits ett tidigare huvud- eller nacktrauma
- Tidigare sjukdomar som leder till degenerativa förändringar
- Associerade symtom:
- Tinnitus, foto-/fonofobi, yrsel och illamående kan förekomma men är ovanligare och lindrigare än vid migrän
Kliniska fynd
- Smärtan kan utlösas av:
- Kan framkallas vid undersökning av nacken (flexion, extension, rotation, sidoböjning)
- Tryck på eller palpation av nackstrukturer kan utlösa huvudvärken
- Nackrörligheten:
- Kan vara nedsatt (särskilt flexion och rotation)
- Det kan föreligga en diffus, icke radikulär smärta som strålar ut till skuldra och arm på samma sida
- Smärtan kan hävas med lokalanestetisk nerv- eller rotblockad i bakhuvudet eller nacken.
Utredning av cervikogen huvudvärk
- Diagnoskriterier enligt International Headache Society (IHS):
- A. Varje typ av huvudvärk som uppfyller kriterierna under punkt C
- B. Kliniska eller bildmässiga fynd/tecken som talar för en störning eller lesion i cervikala ryggraden eller mjukvävnader i nacken som man vet kan orsaka huvudvärk
-
C. Tecken på orsakssamband (minst två av följande):
- Huvudvärken har utvecklats i tidsmässigt samband med den cervikala störningen eller påvisning av lesion/fynd som kan orsaka huvudvärken
- Huvudvärken har förbättrats påtagligt eller försvann helt parallellt med förbättring eller utveckling av den bakomliggande störningen under B.
- Nackrörelserna är begränsade och huvudvärken förvärras tydligt av provocerande manövrer
- Huvudvärken försvinner efter diagnostisk blockad av strukturen i den cervikala ryggraden eller dess innervering
- D. Huvudvärken förklaras inte bättre av en annan ICHD-3-diagnos
- Provtagning och bilddiagnostik behövs inte för diagnos.
- Diagnostisk blockad kan göras av läkare med specialkunskap inom området.
Differentialdiagnoser
- Occipital neuralgi
- Spänningshuvudvärk
- Migrän
- Retrofaryngeal tendinit
- Trigeminusneuralgi
- Andra former av huvudvärk
Behandling av cervikogen huvudvärk
- Behandlingsalternativ:
- Fysioterapi/manuell terapi
- Läkemedel
- Lokala åtgärder
- Kirurgi
Egenbehandling
- Lära sig avslappningstekniker.
- Utöva varierad fysisk aktivitet.
Läkemedelsbehandling
- Lätta analgetika i perioder (paracetamol, NSAID). Opioider bör undvikas.
- Behandling såsom vid långvarig smärta:
- Bland annat behandling med pregabalin, tricykliska antidepressiva och antiepileptika
Annan behandling
- Fysioterapi:
- Muskelstretchning och manuell cervikal traktion, som med tiden kan ökas i intensitet
- Manipulation, mobilisering och styrketräning för nacke och axlar kan ha effekt
- TENS:
- Kan ha effekt
- Nervblockader (eventuellt med kortison):
- Kan ges med jämna mellanrum i terapeutiskt syfte för patienter där diagnostisk blockad har lindrat besvären
- Kirurgi kan övervägas i vissa fall.
Komplikationer
- Kronifiering av smärtorna med central sensitisering.
Prognos
- Prognosen beror på orsaken. Vissa utvecklar kronisk huvudvärk.
Källor
- Headache Classification Committee of the International Headache Society (IHS) The International Classification of Headache Disorders, 3rd edition. Cephalalgia. 2018 Jan;38(1):1-211.
- Blumenfeld A, Siavoshi S. The Challenges of Cervicogenic Headache. Curr Pain Headache Rep. 2018;22(7):47.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Läkare: Fler bör vaccinera sig mot bältros
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindqvist vid Karolinska Institutet.
-
Migrän
Migrän är en kronisk, och delvis ärftlig, neurologisk sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder med svår pulserande huvudvärk kombinerad med illamående, ljus- och ljudkänslighet men med så gott som symtomfrihet mellan attackerna.
-
MS-patienter lider av fatigue i det tysta
Internationella MS-dagen 30 maj. De osynliga symtomen hos MS- och PPMS-patienter kan vara minst lika funktionsnedsättande som de synliga, det menar Lise Lidbäck, ordförande i Neuroförbundet.
-
Krister fick diagnosen dystoni efter 9 år
Det tog lång tid för ingenjören Krister Johansson att få rätt diagnos för sina besvär. Han vittnar om en lång utredningsprocess och vårdmöten där kunskapen om rörelsestörningssjukdom dystoni varit låg bland läkare.
-
Primära hjärntumörer hos vuxna
Primära hjärntumörer hos vuxna finns av många typer. Även de hjärntumörer som är benigna kan bli livshotande på grund av det begränsade utrymmet i skallen.
-
Ulnarisneuropati
Kompression eller skada på nervus ulnaris och är den näst vanligaste entrapmentneuropatin, nervinklämningen.
-
Cervikalt diskbråck, cervikal radikulopati
Neurologiskt tillstånd som beror på inklämning eller irritation av en eller flera nervrötter i den cervikala delen av ryggraden.