Läkemedelsutlöst/-inducerad huvudvärk
Bakgrund
- Huvudvärk orsakad av läkemedel som används för att behandla huvudvärk.
- Kallas på engelska för medication overuse headache och förkortas MOH.
Epidemiologi
- Har internationellt visats vara cirka 1–2 % men är i vissa studier upp till cirka 7 %
- Förekomsten är högre hos personer med kronisk huvudvärk.
- Betydligare vanligare hos kvinnor.
- Högst incidens hos personer 40–50 år.
Etiologi och patogenes
- Triptaner, koffein och opioider har störst potential att leda till MOH medan paracetamol, acetylsalicylsyra och NSAID verkar ha en mindre risk.
- Mekanismen bakom utvecklingen av MOH är fortsatt oklar, men forskarna tror att det beror på en genetisk känslighet och en sensitisering av centrala smärtbanor.
ICD-10
- G44.4 Läkemedelsutlöst huvudvärk som ej klassificeras på annan plats
Anamnes
- Huvudvärken vid MOH beskrivs ofta som ett stramt band runt pannan:
- Patienter med migrän har ofta anfall med migränliknande försämringar
- Patienter med spänningshuvudvärk har ofta smärtor som liknar de ursprungliga, men mer långvariga och närvarande hela den vakna delen av dagen
- Patienter känner sig tvungna att ta smärtstillande medel dagligen för att undvika försämring.
- Samtidig depression och sömnstörningar är inte ovanligt.
- Läkemedel:
- Grundlig läkemedelsanamnes är viktigt, inklusive receptfria läkemedel
- Konsumtion av kaffe och andra koffeinhaltiga produkter bör också kartläggas
Kliniska fynd
- Inga specifika kliniska symtom.
- Ofta öm och stram muskulatur i skuldror och nacke, eventuellt spänd kroppshållning.
- Eventuellt generella tecken på trötthet, dålig sömn och liknande.
- En neurologisk undersökning bör övervägas för att utesluta andra sekundära orsaker.
Utredning av läkemedelsutlöst huvudvärk
- Diagnoskriterier:
- A. Huvudvärk som finns ≥15 dagar per månad hos en patient med en existerande huvudvärk
-
B. Överanvändning i >3 månader av en eller flera mediciner som används för akut och/eller symptomatisk behandling av huvudvärk:
- Ergotaminer, triptaner, opioider eller kombinationsläkemedel ≥10 dagar/månad under ≥3 månader
- Enkla smärtstillande medel ≥15 dagar/månad under ≥3 månader
- Varje kombination av ergotamin, triptaner, analgetika och/eller opioider ≥10 dagar per månad under ≥3 månader utan överanvändning av en enda typ
- C. Ingen annan ICHD-3-diagnos som bättre beskriver tillståndet
- Provtagning/bilddiagnostik behövs inte för diagnos.
Differentialdiagnoser
- Spänningshuvudvärk
- Migrän
- Klusterhuvudvärk
- Andra sekundära huvudvärksformer
Behandling av läkemedelsutlöst huvudvärk
- Abrupt (eller ibland gradvis) seponering av läkemedlen som antas utlösa MOH.
- Profylaktisk behandling under eller efter avgiftning (läkemedel eller icke-farmakologiska metoder).
- Sekundärprofylax för att förebygga återfall.
- En kort intervention bestående av en kort kartläggning av tillståndet, individuell återkoppling som omfattar förklaring av tillståndet och råd angående nedtrappning/seponering kan ha god effekt.
Egenbehandling
- Eliminera kaffeintag, motionera regelbundet och etablera regelbundna måltider och sömnvanor är till hjälp för många patienter.
Läkemedelsbehandling
- Abrupt seponering:
- Aktuellt för enklare analgetika (paracetamol, NSAID, ASA) och triptaner samt kombinationer av dessa
- Kan ge utsättningshuvudvärk som varar i 2–10 dagar
- Förbättring sker efter ungefär en vecka (triptaner) eller 2–3 veckor (enklare analgetika)
- Om läkemedel behövs bör de inte tas maximalt 2 gånger i veckan.
- Gradvis seponering:
- Aktuellt för opioider och bensodiazepiner (barbiturater)
- Seponeringen kan göras med eller utan samtidig profylaktisk behandling:
- Ungefär 80 % av alla med MOH har profylaktisk behandling efter avvänjning
- Det är oklart om profylax under seponering eller efter seponering är bättre. Vissa studier anger att det ger mindre huvudvärk under avvänjningen
- Ofta är det lämpligt att vänta med profylaktisk behandling tills efter avvänjning (1-2 månader), för att kunna kartlägga frekvensen och typen av huvudvärk som kvarstår
- Profylax under seponering bör särskilt övervägas om tidigare utsättningsförsök inte har varit framgångsrika eller vid mycket frekventa huvudvärksepisoder
- Icke-farmakologisk profylax:
- Till exempel undvika utlösande faktorer, fysisk aktivitet, kognitiv beteendeterapi eller akupunktur
- Farmakologisk profylax:
- Till exempel amitriptylin, topiramat, botulinumtoxin, valproat, gabapentin, pregabalin
- Rutinmässig behandling med kortikosteroider eller NSAID rekommenderas inte
Annan behandling
- Utsättningssymtom kan lindras med tricykliska antidepressiva medel eller antiemetika, eventuellt med minskande doser av preparatet som har utlöst tillståndet:
- Amitriptylin i dagliga doser på 10–75 mg till natten, om utgångspunkten är spänningshuvudvärk
- Metoklopramid - 10 mg mot illamående, upp till 3 gånger per vecka
- Förebygga återfall:
- Behandling av bakomliggande tillstånd
- Läkemedel mot akut huvudvärk bör begränsas i frekvens:
- Triptaner <10 dagar per månad, det vill säga maximalt 2 gånger i veckan
- Vanliga analgetika <15 dagar per månad, det vill säga maximalt varannan dag
Prognos
- Andelen personer med lyckad avvänjning är hög på kort sikt.
- En tredjedel får ett recidiv av MOH.
- Personer med hög risk för återfall (till exempel tidigare försök, samtidig depression, beroendeframkallande läkemedel) bör följas upp noggrant.
Källor
- Diener HC, Dodick D, Evers S, et al. Pathophysiology, prevention, and treatment of medication overuse headache. Lancet Neurol. 2019;18(9):891–902.
- Wakerley BR. Medication-overuse headache. Pract Neurol. 2019;19(5):399–403.
- Vandenbussche N, Laterza D, Lisicki M, et al. Medication-overuse headache: a widely recognized entity amidst ongoing debate. J Headache Pain. 2018;19(1):50.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis)? Lämna din e-postadress här »
-
NetdoktorPro bevakar ECTRIMS-kongressen
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från ECTRIMS, den årliga konferensen om multipel skleros (MS).
-
Multipel skleros (MS)
Symtombilden vid multipel skleros (MS) kan vara komplex och mångfacetterad. I början av sjukdomen MS är besvären ofta beskedliga och övergående varför de kan förbises av patienten och primärvårdsläkaren som uppfattar besvären som ”domningar” eller ”klumpighet”.
-
De här är de största utmaningarna inom MS-vården
Omhändertagandet av MS kräver mycket av vården. NetdoktorPro frågar Petra Nilsson, överläkare vid Neurologen, Skånes Universitetssjukhus, vilka som är de största utmaningarna idag och framgent.
-
Sjukdomsförloppet vid MS kan följas genom blodprov
Att hitta biomarkörer för bättre diagnostik, prognos och utvärdering av behandling vid MS. Och det ska bli lika enkelt som att ta en snabbsänka. Detta är något som professor Jan Lycke lyssnade extra noga på under ECTRIMS-kongressen 2021. Det är också ett område som han själv forskar på.
-
ADHD hos barn och ungdomar
ADHD har en prevalens på 2-5 procent. Genetiska faktorer har i de flesta fall avgörande betydelse för uppkomsten av ADHD. Idag anser man att ett flertal gener är inblandade i ett komplext mönster.
-
Fler epilepsibehandlingar kan kopplas till autism
Barn till kvinnor som tar vissa epilepsiläkemedel under graviditeten löper ökad risk för autism. Det visar en ny stor nordisk studie.
-
Parkinsons sjukdom
Med dagens behandlingsmöjligheter verkar inte mortaliteten vid Parkinsons sjukdom vara förhöjd under de första tio åren, men den tycks däremot något ökad under de påföljande åren.
-
Smärta bakom ögat - ett vanligt debutsymptom vid MS
Överläkare Petra Nilsson svarar på frågor kring symtom och behandling vid multipel skleros (MS).