Faryngit
Basfakta
Definition
- Faryngit är en diffus infektiös process i svalgslemhinnan.1
- Etiologiskt, kliniskt, diagnostiskt och behandlingsmässigt har tillståndet många gemensamma nämnare med tonsillit, och faryngit och tonsillit kan förekomma samtidigt.
Förekomst
- En av de allra vanligaste orsakerna till att man kontaktar läkare.2
Etiologi och patogenes
- I över 70 % av faryngitfallen är orsaken ett luftvägsvirus (adeno-, influensa-, rino-, RS- eller coxsackievirus).3
- Bland bakteriella agens dominerar grupp A-streptokocker (GAS).
ICD-10
- J02 Akut faryngit
- J02.9 Akut faryngit, ospecificerad
ICD-10 Primärvård
- Faryngit, akut J02-
Diagnos
Diagnoskriterier
- Halsont och känsla av sårighet, obehag vid sväljning.
- Lokala kliniska fynd kan variera från nästan ingenting till kraftig rodnad.
Differentialdiagnoser
- Bakteriell tonsillit.
- Herpetisk faryngit:
- Oftast lokaliserad till läppar och munhåla, men kan även finnas på gombågar och bakre svalgvägg
- 1–2 mm stora vesikler omgivna av en hyperemisk zon som förvandlas till smärtfyllda erosioner när de brister
- Kronisk faryngit:
- Klåda, svidande, brännande känsla, torrhet och globuskänsla
- Kan bero på recidiverande akuta faryngiter, näs- och bihålebesvär, allergi och inhalation av damm/irritanter, stor tobaks- eller alkoholförbrukning, post tonsillektomi, uremi och diabetes mellitus
- Faryngit av andra orsaker:
- Gonorré
- Syfilis
- Tuberkulos
- Candida
Anamnes
- Torr, kliande känsla i nässvalget, halsont och ibland sväljningssmärtor.
- Ökad slemsekretion från svalget och ofta hosta.
- Ingen eller lätt feber, samt oväsentligt nedsatt allmäntillstånd.4
- Små barn kan ha atypiska symtom som munandning, kräkningar, magsmärtor och diarré.4
Kliniska fynd
- Slemhinnan är till en början hyperemisk (rodnad) och lite torr, senare ses ökad sekretion.
- Regionala cervikala lymfkörtlar, särskilt vid käkvinkeln, kan vara förstorade och ömma på båda sidor.
Kompletterande undersökningar i primärvården
- Eventuellt snabbtest för streptokocker:
- Aktuellt om man bedömer att ett positivt test skulle leda till behandling (3 av 4 positiva Centorkriterier, se Streptokockinfektion i halsen)
Behandling
Behandlingsmål
- Lindra besvären vid behov.
- Behandla eventuella komplikationer.
Allmänt om behandlingen
- Informera om spontan läkning. Över 90 % är symtomfria efter en vecka utan behandling.
- Vid okomplicerad akut faryngit är den viktigaste behandlingen att patienten och halsen får lugn och ro.
- Antibiotikabehandling är inte indicerat vid viral orsak, men kan vara aktuellt vid septisk faryngit och då risk för bakteriella komplikationer föreligger.5
- Vid streptokockinfektion förkortar antibiotika sjukdomsförloppet cirka en dag:1
- Vid beskedliga symtom är antibiotika inte absolut indicerat
- Vid infektion med andra bakterier än streptokocker finns det i allmänhet inte indikation för antibiotika
Förskola/dagmamma
- Om streptokocker har påvisats kan barnet gå till förskolan dagen efter att behandlingen har inletts.
- Om streptokocker inte har påvisats finns inga begränsningar, allmäntillstånd och feber avgör.
Egenbehandling
- Halstabletter, näsdroppar och ljummen dricka kan verka lindrande.
- Rökning bör undvikas.
- Gurgling med koksaltslösning kan verka symtomlindrande.
Läkemedelsbehandling
- Eventuellt ibumetin eller paracetamol vid behov för att lindra obehag eller sänka temperaturen.
- Indikation för antibiotika kan föreligga vid påvisad eller klinisk misstanke på Streptokockinfektion i halsen.
- En mer restriktiv användning av antibiotika har inte medfört ökad förekomst av peritonsillär abscess eller reumatisk feber.6
Förlopp, komplikationer och prognos
Förlopp
- Förloppet är som regel okomplicerat. Symtomen brukar försvinna efter några dagar och inom en vecka för de flesta.
- Om hosta och ont i bröstet förekommer samtidigt (trakeit eller bronkit) är det normalt att luftvägssymtomen håller i upp till tre veckor.
Komplikationer
- Akut tonsillit med streptokocker och otit.
- Reumatisk feber och glomerulonefrit är mycket sällsynta komplikationer till streptokockinfektioner.
Patientinformation
Vad du bör informera patienten om
- Tillståndet går över av sig själv och antibiotika ger inga fördelar förutom vid påvisad infektion med streptokocker.
- Förskolebarn behöver inte stanna hemma om temperaturen är lägre än 38 grader och allmäntillståndet inte är nedsatt.
Skriftlig patientinformation
Källor
-
Hon vill nå ut med nya riktlinjer för antibiotikaanvändning
En klinisk infektion uppstår när hudfloran rubbas genom en förändring av immunförsvaret eller bakteriefloran. Tio snabba med Anita Groth, medicine doktor och specialist inom ÖNH.
-
Akut tonsillit
Akut tonsillit definieras som akut ont i halsen på grund av en inflammation i tonsillen eller båda tonsillerna orsakad av bakterier eller virus. Detta tillstånd är en av de vanligaste orsakerna till besök inom primärvården.
-
Övre luftvägsinfektion (ÖLI)
En mycket vanlig och oftast virusorsakad infektion som också benämns vanlig förkylning. Symtomen typiskt spridda från flera organ i övre luftvägar som exempelvis halsont, lockkänsla för öronen, rinnsnuva, irritation och svullnadskänsla i näsan.
-
Checklista – att tänka på vid hosta hos barn
Titt som tätt besöker barn vårdcentralen på grund av hosta och liknande förkylningssymtom. Många gånger beror hostan på ofarliga tillstånd, men vissa tecken och symtom bör du som sjukvårdspersonal och allmänläkare vara extra uppmärksam på.
-
Håll koll på säsongsinfluensan och vaccinet mot den
Vilken influensa kommer dominera 2018? I fjol fungerade inte vaccinet optimalt – hur ska man förhindra att samma sak händer även i år? Här berättar Mia Brytting, mikrobiolog vid Folkhälsomyndigheten, mer om säsongsinfluensan. Du som läkare kan hjälpa till att övervaka sjukdomen.