Septumperforation

Basfakta

Definition

• Näsans septum är en mittlinjestruktur som delar näsan i två näsborrar, och som består av slemhinnebeklätt brosk och ben.¹
• En septumperforation är en genomgående defekt i näsans skiljevägg som involverar brosket och slemhinnan bilateralt.²

Förekomst

• Incidensen för septumperforationer anges till 1 %, varav cirka en tredjedel är symtomatiska, men danska erfarenheter tyder på att dessa beräkningarna är för höga.²

Etiologi och patogenes

• Orsakerna är många, men tillståndet förekommer oftast efter septumkirurgi eller trauma.³
• Kokainmissbruk en vanlig orsak.
• Vaskulära sjukdomar, sarkoidos och granulomatös polyangit kan orsaka septumperforation. Användande av kortisonsprejer, avsvällande sprejer och näspetning kan också i sällsynta fall ge perforation.
• Främre perforationer är vanligast och ger mest symtom.

ICD-10

• J34 Andra sjukdomar i näshåla och nässinus
  • J34.8 Andra specificerade sjukdomar i näshåla och nässinus (perforation av nässeptum UNS)

Diagnos

Diagnoskriterier

• Diagnosen baseras på kliniska fynd.

Differentialdiagnoser

• Främmande föremål i näsan
• Näsfraktur
• Näspolyper

Anamnes

• Främre perforationer:
  • Frekventa näsblödningar, nästäppa, ökad nässekretion, intorkat sekret, visselljud och yttre näsdeformiteter
  • Upplevelsen av nästäppa beror på ändringar i den normala luftströmmen genom det perforerade septum, samt också krustor vid perforationen som förhindrar luftpassagen.
• Bakre perforationer:
  • Är mycket ovanliga och oftast asymtomatiska

Kliniska fynd

• Storleken på en främre perforation kan variera men är ofta omkring 10 mm.
• Stora perforationer kan resultera i sadelnäsa.

Kompletterande undersökningar i primärvården

• Inga aktuella.

Andra undersökningar

• Eventuellt nasal endoskopi.

När remittera?

• Vid nyupptäckt septumperforation bör patienten remitteras till ÖNH-läkare för att utesluta eventuell bakomliggande sjukdom som till exempel vaskulit/granulomatös polyangit.

Behandling

Behandlingsmål

• Stänga perforationen.

Allmänt om behandlingen

• Symtomfria perforationer ska inte behandlas.²
• Konservativ behandling är ofta otillräcklig, medan kirurgisk behandling i de flesta fall är kurativ och att föredra. Stora perforationer kan vara svåra att operera och kan behandlas med en silikonprotes som sätts in i perforationen.

Egenbehandling

• Upphör med användningen av lokala slemhinneavsvällande läkemedel, samt helst också kortisonsprejer, eventuellt kokainmissbruk.

Läkemedelsbehandling

• Eventuell applikation av olja för att minska bildningen av krustor i näsan.

Kirurgi

• Endonasal tillgång med posterior eller anterior tillhäftning av bilaterala mukoperikondrala/-periostala lappar och interponering av septum- eller aurikulära brosket.
• Näsans normala arkitektur och fysiologi återskapas.
• De allra flesta uppnår full symtomfrihet, 95 % i en liten dansk studie.²

Annan behandling

• En annan behandling är att täta septumperforationen med en silikonknapp. Detta brukar fungera mycket väl. Silikonknapp kan utprovas på särskilda ställen, oftast vid tandvårdshögskolor.

Förlopp, komplikationer och prognos

Prognos

• Prognosen är god, förutsatt kirurgisk behandling.