Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Medicinsk översikt | Ortopedi

Fraktur i distala femur


Uppdaterad den: 2013-03-19
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Basfakta

Definition

  • Fraktur i distala femur indelas i kondylära, suprakondylära och interkondylära frakturer.1-2
  • Knäfrakturer utgörs av frakturer i:
    • Patella
    • Femurkondylerna
    • Eminentia
    • Tuberositas tibiae
    • Tibiaplatån

Förekomst

  • Distala femurfrakturer utgör cirka 4 % av alla femurfrakturer.

Etiologi och patogenes

  • Direkta och indirekta krafter kan förorsaka sådana frakturer.
  • Lokalisationen medför hög risk för neurovaskulära skador och kompartmentsyndrom.

Predisponerande faktorer

  • Högenergitrauma.
  • Kondylära och suprakondylära femurfrakturer ses relativt ofta även hos äldre, det vill säga osteoporotiska frakturer.

ICD-10

  • S72 Fraktur på lårben
    • S72.4 Fraktur på nedre delen av femur
    • S72.7 Multipla femurfrakturer
    • S72.8 Frakturer på andra specificerade delar av femur
    • S72.9 Fraktur på icke specificerad del av femur

ICD-10 Primärvård

  • S729P Annan fraktur på femur

Diagnos

Diagnoskriterier

  • Typisk anamnes, kliniska fynd och bekräftelse via röntgen.

Differentialdiagnoser

  • Dislokation av knäet
  • Andra knäfrakturer

Anamnes

  • Direkt eller indirekt trauma, ofta högenergitrauma.

Kliniska fynd

  • Vanliga frakturtecken som deformitet, förkortning/rotation, punktömhet, krepitationer, svullnad, blödning.
  • Svullnad i knäet (hemartros) och smärtor vid manipulation är vanligt.
  • Vid fissurer kan de kliniska tecknen vara sparsamma.
  • Undersök sensibilitet och perifera pulsar:
    • Neurovaskulära skador
    • Närvaro av perifera pulsar utesluter inte kärlskada, vilket kan ge ischemi, gangrän eller kompartmentsyndrom i underbenet
    • Smärtor i underbenet kan vara enda symtom

Andra undersökningar

  • Röntgen:
    • Var frikostig med röntgen vid knäskador där skelettskador inte kan uteslutas
    • Röntgenbilder tas framifrån och från sidan samt en axialbild av patella
    • Ta gärna en bild av det friska knäet för jämförelse
  • CT för kartläggning av frakturen inför beslut om behandling.
  • Artrocentes vid smärtande hemartros:
    • Kan ha både diagnostisk och terapeutisk effekt
    • Påvisning av blod och glänsande fettglobuli är tecken på lipohemartros, vilket är patognomont för intraartikulär knäfraktur

När remittera?

  • Vid misstanke om fraktur.
  • Obs! Stor risk för neurovaskulära skador, patienten måste stabiliseras före transport.

Behandling

Behandlingsmål

  • Förhindra komplikationer.
  • God reposition, läkning och återvinning av normal funktion.

Allmänt om behandlingen

  • Före transport till sjukhuset:
    • Innan patienten kommer till sjukhus måste frakturerna stabiliseras med skena för att förhindra avslitning av kärl och för att lindra smärtan
    • Det bör även ges vätska intravenöst på grund av risken för stora blödningar:
      • I klinisk praxis ses sällan kärl- eller nervskada vid distala femurfrakturer, men det är viktigt att vara medveten om riskten och att initialt undersöka nerv- och kärlstatus
  • Konservativ jämfört med operativ behandling:
    • Vissa odislocerade frakturer kan behandlas konservativt
    • Övriga opereras

Konservativ behandling

  • Vissa odislocerade frakturer behandlas med gips från högt upp på låret till fotleden eller tårnas grundleder, eventuellt dorsal skena om frakturen verkar stabil.
  • Immobilisering i cirka åtta veckor (individuellt).
  • Kontroll efter en vecka, tre veckor och vid borttagning av gipset. Individualiseras därefter.

Kirurgisk behandling

  • Suprakondylära och bikondylära frakturer:
    • Opereras med enbart skruvar, vinkelplatta, plattor med vinkelstabila skruvar eller retrograd märgspik beroende på frakturtyp
    • Sträckbehandling av sådana frakturer används inte idag
  • Extern fixation endast vid öppna frakturer med större mjukdelsskador.
  • Dislocerade interkondylära frakturer reponeras öppet och fixeras med skruvar, eventuellt med stödplatta.
  • Belastning:
    • Övningsstabila frakturer kan belastas omedelbart med 10–15 kg
    • Full belastning efter åtta till tolv veckor
  • Ortos är endast nödvändig där instruktionerna om avlastning inte följs.
  • Fysioterapi är obligatoriskt.
  • Kontroll efter tre och åtta veckor med röntgen. Individualiseras.

Läkemedelsbehandling

  • Analgetika
  • Eventuellt antibiotika

Annan behandling

  • Fysioterapi
Annons
Annons

Förlopp, komplikationer och prognos

Komplikationer

  • Stor risk för nerv-/kärlskador vid frakturer i detta område:
    • Arteria poplitea
    • Nervus fibularis
  • Kompartmentsyndrom.
  • Övriga komplikationer kan vara tromboemboli, infektion, eventuellt osteomyelit och felställning, eventuellt med artrosutveckling.

Prognos

  • Komplikationsfria skador har rimligt god prognos.
  • Prognosen vid extraartikulära frakturer är generellt god, men det är en relativt hög risk för pseudartros vid komminuta och/eller öppna frakturer.

Patientinformation

Skriftlig patientinformation

Källor

Annons
Annons

Annons
Annons
Annons

Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.

Annons