Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Medicinsk översikt | Ortopedi

Fraktur i os naviculare pedis


Uppdaterad den: 2013-08-15
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Basfakta

Definition

  • Os naviculare är ett av benen i tarsus.
  • Tillståndet kan uppstå till följd av trauma eller efter stress.
  • Stressfraktur:1-2
    • Diagnosen kan lätt missas i månader när tillståndet är ett resultat av överbelastning
    • Studier har visat att det i genomsnitt går fyra till sju månader från symtomdebuten och till dess att diagnosen är ställd3
  • Det skiljs mellan följande tre frakturtyper:
    • Dorsal, kortikal avulsionsfraktur
    • Fraktur av tuberositas (fästet för tibialis posteriorsenan)
    • Corpusfrakturer, ofta associerade med andra frakturer i mellanfoten

Förekomst

  • En sällsynt frakturtyp.
  • Stressfrakturer förekommer oftast bland unga idrottare och motionärer.4

Etiologi och patogenes

  • Är ofta en stressfraktur hos yngre idrottare eller motionärer som utsätter sig för betydande viktbelastningar på fötterna.5
  • Upprepade muskelkontraktioner och viktbelastning utan tillräcklig vila medför en onormalt hög belastning som kan ge en stressfraktur i den avaskulära mittersta tredjedelen av benet.

Predisponerande faktorer

  • Överbelastning:
    • Vissa idrotter förefaller att predisponera mer än andra, i synnerhet gäller detta löpning
  • En strukturell (anatomisk) predisposition för tillståndet verkar vara att den mittersta tredjedelen av os naviculare är avaskulär.6

ICD-10

  • S92 Fraktur på fot med undantagför fotled
    • S92.2 Fraktur på andra tarsalben

ICD-10 Primärvård

  • M843 Stressfraktur som ej klassificeras annorstädes
  • S929P Fraktur på fot UNS

Diagnos

Diagnoskriterier

  • Anamnes som ger misstanke om tillståndet.
  • Bilddiagnostik som bekräftar diagnosen:
    • Notera att röntgen har låg sensitivitet och att tillståndet därför kan missas

Differentialdiagnoser

  • Andra frakturer i foten.
  • Plantarfasciit eller andra tendiniter i mellanfoten.
  • Osteokondros i os naviculare (Köhlers sjukdom).

Anamnes

  • Eventuellt trauma.

Stressfraktur

  • Tillståndet startar ofta vagt, men ger efter hand ökade besvär.
  • Smärtan är ofta svår att lokalisera:
    • Kan upplevas som smärtor i dorsala mellanfoten med episoder med utstrålning till det mediala fotvalvet
  • Smärtorna provoceras särskilt under löpning, hoppning, sprinterträning och de lindras av vila.
  • Patienten förnekar tecken på att blödning, svullnad eller trauma har förekommit.
  • Vid fördröjd diagnos medför smärtorna efterhand att det är svårt att gå på foten och dagliga aktiviteter hämmas.

Kliniska fynd

  • Vaga fynd (om tillståndet inte orsakats av trauma).
  • Svag ömhet som strålar ut längs den mediala delen av fotvalvet eller fotryggen.
  • Med tiden kan smärtan efter hand lokaliseras till os naviculare ("N-punkten").7

Andra undersökningar

  • Röntgen:
    • Är ofta opålitlig vid stressfrakturer
    • Cirka 33 % sensitivitet5
    • Av samma anledning är röntgen inte heller lämplig för bedömning av läkning
  • CT, MR eller skintigrafi kan krävas för att ställa diagnosen:8
    • Skintigrafi har högst känslighet3,9
    • CT kan vara till hjälp för att följa läkningen av en stressfraktur

När remittera?

  • Vid misstanke om tillståndet.

Behandling

Behandlingsmål

  • Normal läkning av frakturen.
  • Få tillbaka normal funktion i foten.

Allmänt om behandlingen

  • Det rekommenderas att stressfrakturer utan dislokation behandlas konservativt.
  • Avulsionsfrakturer av tuberositas ossis navicularis, odislokerade corpusfrakturer och krossfrakturer behandlas konservativt.
  • Corpusfrakturer med dislokation > 2 mm, vissa krossfrakturer och frakturer som inte läker vid konservativ behandling opereras.

Konservativ behandling

  • Stressfrakturer:
    • De flesta ortopeder rekommenderar avlastning och gips i sex till åtta veckor vid behandling av stressfraktur:
      • Åsikterna om huruvida patienten ska få belasta foten under gipsperioden går dock något isär
      • Efter att gipset tagits bort och det inte föreligger någon ömhet i "N-punkten" räknas det med sex veckor till dess att full aktivitet kan återupptas:2
        • Patienten bör följas upp med kontroller varannan vecka och kontrolleras att inte ömheten i "N-punkten" återkommer
        • Kvarstående ömhet motiverar ytterligare två veckor med gips
    • CT kan också användas under behandlingens gång för att bedöma stressfrakturens läkning
    • Kirurgisk behandling kan bli nödvändig någon sällsynt gång eller hos idrottsutövare som har bråttom med att återuppta sin idrott2
  • Tuberositasfraktur:
    • Stövelgips i sex veckor, belastning till smärtgränsen
    • Kontroll vid borttagning av gipset
    • Avmejsling kan senare vara indikerad om tuberositas ger nötning
  • Corpusfraktur:
    • Odislokerade frakturer behandlas med stövelgips i åtta veckor
    • Kontroll efter två veckor och vid borttagning av gipset
  • Krossfraktur av corpus:
    • Behandlas efter individuell bedömning med operation eller konservativt med stövelgips som smärtlindring i två till tre veckor, därefter belastning till smärtgränsen
    • Kontroll vid borttagning av gipset och därefter individuellt

Kirurgisk behandling

  • Krossfraktur av corpus ossis navicularis:
    • I de flesta fallen försöker ortopeden reponera och fixera frakturen (eventuellt med en temporär artrodes)
    • Artrodes senare i förloppet kan bli aktuell om en smärtsam posttraumatisk artros utvecklas
  • Corpusfrakturer med dislokation behandlas med kirurgisk reponering och osteosyntes (gäller även stressfrakturer).
  • Foten avlastas därefter i fyra veckor, eventuellt med rörelseträning.

Annan behandling

  • Gradvis återuppträning

Förebyggande åtgärder

  • Förnuftig träningsplan som gör att personen undviker ensidiga och stora belastningar på fötterna:
    • Varierad träning
    • Tillräcklig vila
Annons
Annons

Förlopp, komplikationer och prognos

Förlopp

  • Stressfrakturer utvecklas som regel långsamt och patienten kan ha haft tillståndet länge när han/hon söker läkare.

Komplikationer

  • Kan ge avaskulär nekros eller smärtor på grund av artros:
    • Artrodes är i så fall indikerad

Prognos

  • Stressfrakturer:
    • Konservativ behandling:9
      • Immobilisering med gips utan viktbelastning i sex till åtta veckor gav läkning hos 86 %
      • Den genomsnittliga tiden innan patienten var tillbaka i aktiv idrott var 5,6 månader
      • Viktbelastning i kombination med den konservativa behandlingen ökade risken för utebliven läkning och avaskulär nekros
    • Kirurgisk behandling:9
      • Som primärbehandling får 83 % ett gott resultat
      • Den genomsnittliga tiden innan patienten var tillbaka i aktiv idrott var 3,8 månader
      • Som sekundärbehandling sjönk frekvensen lyckade resultat till 68 % och den genomsnittliga tiden innan patienterna var tillbaka i aktiv idrott var 5,4 månader
  • Traumatiska frakturer:
    • Denna frakturtyp läker vanligtvis fint med immobilisering och viktbelastning till smärtgränsen

Patientinformation

Skriftlig patientinformation

  • Båtbensfraktur
  • Gipsbehandling, möjliga komplikationer
  • Gipsbehandling – skötsel av gipset

Källor

Annons
Annons

Annons
Annons
Annons

Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.

Annons