Triggerfinger
Bakgrund
- Triggerfinger betecknar en tenosynovit med svullnad av en flexorsena till en av fingrarna eller tummen.
- Under rörelser i fingret kan senan "haka upp sig" i full flektion.
Epidemiologi
- Relativt vanligt tillstånd.
- Tillståndet är vanligare bland kvinnor.
- Prevalensen är högst bland personer i 50–60 års ålder.
Etiologi och patogenes
- Orsaken är okänd och tillståndet uppträder spontant.
- I vissa fall debuterar triggerfinger efter särskild belastning av eller tryck mot senan.
- Vanligast är att den dominerande handen drabbas, och att tummen är drabbad.
ICD-10
- M65 Synovit och tenosynovit
- M65.3 Triggerfinger
Anamnes
- Patienten upplever att fingret hänger upp sig i flekterat läge; det kan orsaka låsningar och knäppningar som i början kan vara smärtfria
- Patienten kan ofta överkomma motståndet, som har låst fingret, genom att kraftigt extendera eller genom att räta ut fingret passivt med den andra handen och kan därefter röra fingret fritt.
- Tillståndet åtföljs av smärtor och obehag, och beskrivs sammantaget ofta som smärtsamma upphakningar.
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
Kliniska fynd
- Svullnad av senskidan, som regel proximalt från metakarpofalangealleden, vanligast på tredje eller fjärde fingret.
Man bör palpera annularligamentet samt flektorsenan volart distalt i handflatan för det finger som drabbats. - Sensvullnaden kan efter full flektion i fingret haka tag i senskidan och tvärgående fibrer.
- Patienten klarar inte att extendera fingret aktivt, men med hjälp av passiv extension glider den lokala svullnaden snabbt ut ur det trånga partiet och "låsningen" upphävs.
Utredning av triggerfinger
- Klinisk undersökning kan i många fall räcka, men vid troliga differentialdiagnoser eller vid operationsbehov kan mer utredningar behöva utföras.
Differentialdiagnoser
- Dupuytrens noduli
- Senskideganglion
- Subakut infektiös tenosynovit
- Traumatisk skada
Behandling av triggerfinger
- Funktionsförbättring är målet.
- Hos en liten del fungerar immobilisering under 6 veckor och arbetsterapi bra.
- Kortisoninjektioner är annars nästa steg.
- I vissa fall krävs operation.
Enkät
Just nu genomför vi en enkät för primärvårdsläkare gällande RS-virus. Vi vore tacksamma om du ville genomföra enkäten, det tar bara några minuter och dina svar är anonyma.
Egenbehandling
- Modifiera användandet av fingret/tummen, exempelvis försöka undvika att göra griprörelser.
- Patienten kan testa att ha fingret/tummen i en immobiliserande skena ett tag, vissa blir förbättrade av det. Skenan/ortosen kan provas ut av arbetsterapeut.
- NSAID och arbetsterapi kan hjälpa tidigt i förloppet mot svullnad och smärta.
Läkemedelsbehandling
- Kortisoninjektion är ett alternativ man kan prova:
- Steroidinjektion omkring sensvullnaden utförs till exempel på följande sätt:
- 0,6–2 ml av en blandning med lika delar kortikosteroid och lidokain 1 % utan adrenalin injiceras i den proximala delen av senskidan
- En tunn kanyl bör väljas
- Insticket görs med nålen riktad 45 grader distalt i mittlinjen av strålen, något distalt från grundledens böjningsfåra
- Kanylen förs in i små steg medan patienten blir ombedd att aktivt flektera och extendera fingret
- Placering i senskidan bekräftas genom en skrapande känsla mellan kanylspetsen och senan
- Vid injektion av vätskan anger ofta patienten en "strömmande känsla" eller en lätt sprängande känsla i fingret
- Injektionen kan göras om i det fall resultatet inte är lyckat, men fler än tre sprutor rekommenderas inte
- Steroidinjektion omkring sensvullnaden utförs till exempel på följande sätt:
Annan behandling
- Kirurgi:
- När steroidinjektioner inte hjälpt kan patienten remitteras för kirurgiskt ingrepp, perkutan eller öppen kirurgi
Prognos
- En stor del blir hjälpta av särksilt kortisoninjektioner, men återfallsrisken är också tämligen hög.
- Goda resultat efter kirurgi.
-
Malignt melanom
Denna Medicinska översikt avser malignt melanom i huden, den dödligaste formen av hudcancer vilken kan uppstå i tidigare frisk hud eller i befintliga nevi.
-
Har din patient bröstcancer?
Ta del av ett patientfall om bröstcancer för att testa din kunskap kring symtom, ärftlighet och diagnostik. Fallet består av fem frågor.
-
”Fysisk träning kan förändra livet för personer med artros”
Omkring var fjärde person över 45 år i Sverige har artros, vilket motsvarar nästan en miljon människor. Träning kan hjälpa artrospatienter att stärka musklerna, vilket leder till minskad smärta och förbättrad funktion. Men trots det är det många patienter som inte vågar...
-
Väntetiden livsavgörande för patienter med höftledsbrott
I en omfattande studie tittade forskarna på sambandet mellan väntetiden inför höftledsoperation och allvarliga komplikationer samt död. Den optimala tiden för en lyckad operation torde vara max ett dygn.
-
Vanlig ortopedisk kirurgi ofta onödig
Flera studier visar att artroskopisk kirurgi av knäleden vid artros inte har någon bättre effekt än fejkkirurgi eller behandling med fysisk träning.