Medicinsk översikt | Ortopedi

Triggerfinger


Uppdaterad den: 2019-12-02
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Bakgrund

  • Triggerfinger betecknar en tenosynovit med svullnad av en flexorsena till en av fingrarna eller tummen.
  • Under rörelser i fingret kan senan "haka upp sig" i full flektion.

Epidemiologi

  • Relativt vanligt tillstånd.
  • Tillståndet är vanligare bland kvinnor.
  • Prevalensen är högst bland personer i 50–60 års ålder.

Etiologi och patogenes

  • Orsaken är okänd och tillståndet uppträder spontant.
  • I vissa fall debuterar triggerfinger efter särskild belastning av eller tryck mot senan.
  • Vanligast är att den dominerande handen drabbas, och att tummen är drabbad.

ICD-10

  • M65 Synovit och tenosynovit
    • M65.3 Triggerfinger

Anamnes

  • Patienten upplever att fingret hänger upp sig i flekterat läge; det kan orsaka låsningar och knäppningar som i början kan vara smärtfria
  • Patienten kan ofta överkomma motståndet, som har låst fingret, genom att kraftigt extendera eller genom att räta ut fingret passivt med den andra handen och kan därefter röra fingret fritt.
  • Tillståndet åtföljs av smärtor och obehag, och beskrivs sammantaget ofta som smärtsamma upphakningar.

Kliniska fynd

  • Svullnad av senskidan, som regel proximalt från metakarpofalangealleden, vanligast på tredje eller fjärde fingret.
    Man bör palpera annularligamentet samt flektorsenan volart distalt i handflatan för det finger som drabbats.
  • Sensvullnaden kan efter full flektion i fingret haka tag i senskidan och tvärgående fibrer.
  • Patienten klarar inte att extendera fingret aktivt, men med hjälp av passiv extension glider den lokala svullnaden snabbt ut ur det trånga partiet och "låsningen" upphävs.

Utredning av triggerfinger

  • Klinisk undersökning kan i många fall räcka, men vid troliga differentialdiagnoser eller vid operationsbehov kan mer utredningar behöva utföras.

Differentialdiagnoser

  • Dupuytrens noduli
  • Senskideganglion
  • Subakut infektiös tenosynovit
  • Traumatisk skada

Behandling av triggerfinger

  • Funktionsförbättring är målet.
  • Hos en liten del fungerar immobilisering under 6 veckor och arbetsterapi bra.
  • Kortisoninjektioner är annars nästa steg.
  • I vissa fall krävs operation. 

Egenbehandling

  • Modifiera användandet av fingret/tummen, exempelvis försöka undvika att göra griprörelser.
  • Patienten kan testa att ha fingret/tummen i en immobiliserande skena ett tag, vissa blir förbättrade av det. Skenan/ortosen kan provas ut av arbetsterapeut.
  • NSAID och arbetsterapi kan hjälpa tidigt i förloppet mot svullnad och smärta.

Läkemedelsbehandling

  • Kortisoninjektion är ett alternativ man kan prova:
    • Steroidinjektion omkring sensvullnaden utförs till exempel på följande sätt:
      • 0,6–2 ml av en blandning med lika delar kortikosteroid och lidokain 1 % utan adrenalin injiceras i den proximala delen av senskidan
      • En tunn kanyl bör väljas
      • Insticket görs med nålen riktad 45 grader distalt i mittlinjen av strålen, något distalt från grundledens böjningsfåra
      • Kanylen förs in i små steg medan patienten blir ombedd att aktivt flektera och extendera fingret
      • Placering i senskidan bekräftas genom en skrapande känsla mellan kanylspetsen och senan
      • Vid injektion av vätskan anger ofta patienten en "strömmande känsla" eller en lätt sprängande känsla i fingret
      • Injektionen kan göras om i det fall resultatet inte är lyckat, men fler än tre sprutor rekommenderas inte

Annan behandling

  • Kirurgi:
    • När steroidinjektioner inte hjälpt kan patienten remitteras för kirurgiskt ingrepp, perkutan eller öppen kirurgi

Prognos

  • En stor del blir hjälpta av särksilt kortisoninjektioner, men återfallsrisken är också tämligen hög. 
  • Goda resultat efter kirurgi.

Annons
Annons
Annons