Tumbasartros
Bakgrund
- Artros i första karpometakarpalleden, CMC-1.
Epidemiologi
- Vanligast hos kvinnor >50 år (3–4 gånger vanligare).
Etiologi och patogenes
- Artros befinner sig i alla delar av leden och karakteriseras av ledbroskserosion, bentillväxt, inflammation i ledkapsel och minskad rörlighet.
- Predisponerande faktorer:
- Hereditet
- Tidigare trauma
- Övervikt
- Ensidig, långvarig eller frekvent ledbelastning
- Intraartikulära infektioner
ICD-10
- M18 Artros i första karpometakarpalleden
Anamnes
- Smärta:
- Initialt ofta smärta i samband med att greppa (pincettgrepp, vrida om nycklar)
- Senare i förloppet kan smärtor efter användning av tummen uppstå
- Vilovärk med störd nattsömn förekommer senare i förloppet
- Smärtorna kan stråla ut i tumme och underarm
- Smärtorna kan variera över tid:
- Hos vissa avtar smärtorna med tiden
- Nedsatt funktion:
- Smärta kan minska greppförmågan
- Nedsatt kraft
- Minskad rörlighet
Kliniska fynd
- Inspektion och palpation:
- Vid undersökning ses ofta svullnad (skeletal förstoring)
- Ledspalten är vanligen öm
- Funktionstester:
- Grepp (pincettgrepp) kan utlösa smärta och funktionen kan vara nedsatt
- Extension och samtidig abduktion av tummen ger smärtor, och rörligheten är måttligt nedsatt (kapsulärt mönster)
- Provokationstest:
- Smärta vid axialt tryck på metacarpale I och rotation i tumbasen (grinding test)
Utredning av tumbasartros
- Diagnosen baseras på anamnes och kliniska fynd.
- Röntgen:
- Fynd som talar för tumbasartros är sänkning av ledspringan, osteofyter, sklerosering och cystbildning
- Det finns en diskrepans mellan fynd på röntgen och symtomgraden
- Slätröntgen behövs inför ett ingrepp och/eller för att bedöma om det föreligger samtidig STT-artros
Differentialdiagnoser
- De Quervains sjukdom
- Tumbasinstabilitet
- Artros i STT-leden
- Inflammatorisk artrit (traumatisk artrit, reumatoid artrit, septisk/bakteriell artrit, giktartrit, psoriasisartrit)
- Tumör
Behandling av tumbasartros
- Information, artrosskola
- Vila och avlastning (med eller utan ortos)
- Arbetsterapi, ergonomisk rådgivning (hjälpmedel)
- Läkemedel
- Kirurgi
Egenbehandling
- Patienten bör undvika aktiviteter som utlöser smärtorna.
- Patienter kan använda en ortos och hjälpmedel.
Läkemedelsbehandling
- Farmakologisk behandling av tumbasartros har bristande evidens men ges ofta (praxis).
- Svaga analgetika rekommenderas som förstahandsval under perioder med smärtor:
- Lokala NSAID kan prövas i första hand
- Perorala NSAID
- Eventuellt paracetamol
- Det saknas evidens för att injektioner har effekt:
- Ofta ges steroidinjektion, till exempel triamcinolonacetonid 10 mg/mL, 0,25–0,5 mL intraartikulärt
Annan behandling
- Arbetsterapi:
- Handövningar rekommenderas, de kan minska smärta och stelhet samt öka funktionsnivån
- Kirurgi:
- Kirurgi kan övervägas vid terapisvikt och oacceptabel smärtnivå
Förlopp och prognos
- Artrosen progredierar som regel långsamt men den kliniska bilden behöver inte alltid försämras.
- Med hjälp av behandling är prognosen god, behandlingen förlänger tiden till operation.
Källor
- Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Tumbasartros. 2019-04-14 (Hämtad 2020-10-22).
- Horvath A, Westin O, Samuelsson K, Zeba N. ABC om vanliga tillstånd i hand och handled, del 1. Lakartidningen.se 2019-04-09.
- Weiss AC, Goodman AD. Thumb Basal Joint Arthritis. J Am Acad Orthop Surg. 2018;26(16):562-571.
-
Har din patient bröstcancer?
Ta del av ett patientfall om bröstcancer för att testa din kunskap kring symtom, ärftlighet och diagnostik. Fallet består av fem frågor.
-
Fler med artros behöver hjälp med rätt träning
Många med ledsjukdomen artros känner svåra smärtor av sin sjukdom och användningen av smärtstillande läkemedel är hög. Det visar resultat från den pågående patientundersökningen Artros-hjälpen.se. Fler behöver få hjälp med rätt träningsprogram som kan minska smärtan, anser professor Leif Dahlberg, artrosexpert.
1 Kommentarer -
Väntetiden livsavgörande för patienter med höftledsbrott
I en omfattande studie tittade forskarna på sambandet mellan väntetiden inför höftledsoperation och allvarliga komplikationer samt död. Den optimala tiden för en lyckad operation torde vara max ett dygn.
-
Dupuytrens kontraktur
Sjukdomen debuterar vanligtvis med en eller flera små (ibland ömma) knutor i handflatan, dessa tillväxer sakta och det bildas strängar som består av bindväv.
-
Vanlig ortopedisk kirurgi ofta onödig
Flera studier visar att artroskopisk kirurgi av knäleden vid artros inte har någon bättre effekt än fejkkirurgi eller behandling med fysisk träning.
-
Septisk artrit
-
Kollateralligamentskada, medial
Medial sidoledbandsskada, skador i ligamentum collaterale mediale (MCL), är en vanlig idrottsskada. Det är viktigt att kartlägga skademekanismen.
-
Skada på rotatorkuffen
Bristning, ruptur eller svikt i en eller flera av rotatorkuffens senor orsakad av trauma eller överbelastning. Detta ger smärta och svårigheter att lyfta eller rotera armen.