Fakta | Pediatrik

Järnbristanemi hos barn


Uppdaterad den: 2019-03-20
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Definition

  • Anemi orsakad av järnbrist hos barn, ofta mikrocytär och hypokrom.

Bakgrund och epidemiologi

  • Järnbristanemi är den vanligaste orsaken till anemi hos barn.
  • Tillståndet är vanligast i åldern sex månader till två år och hos tonåringar (på grund av kraftig tillväxt).

Etiologi och patogenes

  • Kraftig tillväxt i kombination med små järnlager och/eller bristfällig kosthållning:
    • Prematura barn har risk för järnbrist, eftersom barnet har mindre järnlager vid födseln och samtidigt växer snabbare än andra barn
    • Spädbarn och småbarn som dricker mycket mjölk och inte äter någon fast järnrik mat
    • Tonåringar med dålig kosthållning och menstruerande flickor
  • Gastrointestinal blödning.

ICD-10

  • D50 Järnbristanemi

Anamnes och kliniska fynd

  • Symtom:
    • Blekhet, slöhet, nedsatt fysisk prestationsförmåga, irritabilitet
  • Kliniska fynd:
    • Eventuellt avplanande tillväxtkurva
    • Blek hud och slemhinnor (handflator, nagelbäddar, konjunktivalt)
    • Dyspné, takykardi och förstorat hjärta vid allvarlig anemi

Diagnostik och undersökning

  • Anemi påvisad vid mätning av Hb, lågt MCV (mean corpuscular volume), lågt ferritin och högt transferrin i tveksamma fall:
    • Ferritin kan vara (falskt) högt genom samtidiga inflammatoriska processer
  • Basprover:
    • Hb, MCV, leukocyter, trombocyter, retikulocyter, differentialräkning, ferritin
  • Hb:
    • Faller sent i förloppet, ferritin faller när järnförråden töms, därefter faller järn och järnmättnad och transferrinreceptorn stiger. Först därefter faller Hb
  • MCV:
    • Är typiskt lågt-normalt vid järnbristanemi
  • Ferritin:
    • Är det viktigaste värdet vid bedömning om järnbrist är orsaken till anemin
    • Ferritin <12 µg/L barn 0–5 år, och <15 µg/L barn 5–12 år talar för järnbristanemi
    • Felvärden kan uppstå vid infektion/inflammation och leversjukdom
  • Retikulocyter:
    • Ökar vid intakt benmärgsinfektion men ökad nedbrytning av erytrocyter, som till exempel hemolys eller talassemi
  • Kompletterande provtagning kan bestå av järn (har som enstaka prov inget värde) och transferrin (påverkas inte av inflammation).

Differentialdiagnoser

  • Anemi med lågt MCV:
    • Anemi vid kronisk sjukdom
    • Talassemier, i vanliga fall ses här förhöjda retikulocyter
  • Andra former av anemi:
    • Till exempel anemi vid infektioner (kan minska Hb med över 5 g/L i en månad)

Allmänt

  • Järnbristanemi behandlas med koståtgärder och eventuellt tillskott av järn.

Egenbehandling

  • Kosthållningsregler med kost som innehåller järn:
    • Järn finns främst i inälvs- och blodmat som lever och blodpudding. Det finns även i kött, ägg och skadjur. I vegetabiliska livsmedel finns järn i fullkornsprodukter, nötter, frön, torkad frukt och baljväxter

Läkemedelsbehandling

  • Standardbehandling vid järnbristanemi är cirka 3 mg Fe2+ per kilo kroppsvikt per dag:
    • Ges i regel i droppform
    • Eventuellt tvåvärt järn i tablettform, en till två gånger/dag, eller parenteral behandling
    • Man strävar efter att fylla på järnreserverna, och därför bör behandlingen inte avslutas tills ferritinvärden har blivit normala

Förlopp

  • Utan behandling kan tillståndet fortgå under lång tid med eventuell utveckling av komplikationer.

Prognos

  • Prognosen beror på den bakomliggande orsaken och är mycket god vid nutritionell brist.

Komplikationer

  • Nedsatt allmäntillstånd och nedsatt tillväxt.
  • Uttalad järnbristanemi (< 50 g/L) förknippas med irritabilitet, anorexi, takykardi, dilaterat hjärta och biljud.
  • Järnbristanemi kan i uttalade fall påverka den motoriska och mentala utvecklingen hos barn och unga.

Uppföljning

  • Barnen bör kontrolleras regelbundet under behandling för att verifiera diagnosen – att tillförseln av järn ger högre ferritin (och Hb).

Källor

  • Wang M. Iron deficiency and other types of anemia in infants and children. Am Fam Physician. 2016 Feb 15;93(4):270-278.
  • Killip S, Bennett JM, Chambers MD. Iron deficiency anemia. Am Fam Physician 2007; 75: 671-8.
  • Livsmedelsverket. Järn. 2018 (hämtad 2019-03-19) 

Annons
Annons
Annons