Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni
Dessa riktlinjer är en komplettering av nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd.
Läs de nationella riktlinjerna för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni här.
Fokus ligger på behandling med olika typer av antipsykotiska läkemedel vid prodromala stadier av psykossjukdom, nyinsjuknande i psykossjukdom, långvarig psykossjukdom, svårbehandlad psykossjukdom och suicidalt beteende vid psykossjukdom. Även viktökning i samband med antipsykotisk läkemedelsbehandling, extrapyramidala biverkningar av antipsykotisk läkemedelsbehandling, behandling med antipsykotiskt läkemedel i depåform och samsjuklighet med missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika.
Rekommendationerna utgår främst från en systematisk litteraturöversikt om bland annat läkemedelsbehandling vid schizofreni som Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har tagit fram. Hälso- och sjukvården bör erbjuda kontinuerlig antipsykotisk läkemedelsbehandling till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Kontinuerlig antipsykotisk läkemedelsbehandling minskar risken för själv-mord och är en förutsättning för att undvika akuta skov och för att kunna rehabilitera och återintegrera personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd i samhället. Utan antipsykotisk läkemedelsbehandling är det i regel omöjligt för dem som drabbas att leva ett normalt liv.
Det är viktigt att valet av antipsykotiskt läkemedel utgår från hur allvarlig sjukdomen är samt vilka eventuella risker som är förknippade med patientens tillstånd, såsom suicidalt beteende eller metabola riskfaktorer. För personer som får läkemedelsbehandling men har kvarvarande symtom eller funktionsnedsättningar är det viktigt att komplettera behandlingen med individuellt anpassade psykosociala insatser. Dessa riktlinjer kompletterar på så sätt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011.
-
Depression
Det mest typiska symtomet för depression är sänkt grundstämning och glädjelöshet. Siffror på hur vanlig depression är uppskattas till 15–20 procent av befolkningen när det gäller livstidsrisk.
-
Lär dig känna igen patienter med riskbeteende för hepatit C-smitta
Kunskapen om risktagande och möjlighet till behandling för hepatit C är otillräcklig på flera håll inom vården.
-
Drogfri och frisk från hepatit C – nu hjälper han andra
Tommy, 53 år, har mångårig narkotikabruk och hemlöshet bakom sig. Han fick hepatit C innan behandling fanns tillgänglig. Idag är han drogfri, frisk från sin hepatit och arbetar som uppsök på Stockholms Brukarförening.
-
Nytt arbetssätt når majoriteten hepatit C-smittade
Med ett mer flexibelt arbetssätt och en kunskap om patientgruppen har de lyckats få in cirka 300 patienter i behandling sedan projektet Linkage C startade för två år sedan. Något som har bidragit till att Sverige är ett av de 13 länder i världen som ser ut att uppnå WHO...
-
Läkare: Otillräcklig vård av hepatit C vid injektionsmissbruk
För att lyckas fånga upp fler med hepatit C krävs gemensamma satsningar mellan samtliga enheter som kommer i kontakt med målgruppen, menar specialistläkaren Marianne Alanko Blomé.
-
Alkoholberoende
Man räknar med att cirka 18 procent av männen och 12 procent av kvinnorna i Sverige har ett riskbruk av alkohol.
-
Depression
-
Föräldraledighet bra skydd mot psykisk ohälsa
Att vara föräldraledig har visat sig vara ett bra skydd mot försämrad mental hälsa. Effekten verkar dessutom finnas kvar längre fram i livet – främst bland mammor. Det hävdar tre forskare som har sammanställt 45 internationella studier i ämnet.