Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni
Dessa riktlinjer är en komplettering av nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd.
Läs de nationella riktlinjerna för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni här.
Fokus ligger på behandling med olika typer av antipsykotiska läkemedel vid prodromala stadier av psykossjukdom, nyinsjuknande i psykossjukdom, långvarig psykossjukdom, svårbehandlad psykossjukdom och suicidalt beteende vid psykossjukdom. Även viktökning i samband med antipsykotisk läkemedelsbehandling, extrapyramidala biverkningar av antipsykotisk läkemedelsbehandling, behandling med antipsykotiskt läkemedel i depåform och samsjuklighet med missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika.
Rekommendationerna utgår främst från en systematisk litteraturöversikt om bland annat läkemedelsbehandling vid schizofreni som Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har tagit fram. Hälso- och sjukvården bör erbjuda kontinuerlig antipsykotisk läkemedelsbehandling till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Kontinuerlig antipsykotisk läkemedelsbehandling minskar risken för själv-mord och är en förutsättning för att undvika akuta skov och för att kunna rehabilitera och återintegrera personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd i samhället. Utan antipsykotisk läkemedelsbehandling är det i regel omöjligt för dem som drabbas att leva ett normalt liv.
Det är viktigt att valet av antipsykotiskt läkemedel utgår från hur allvarlig sjukdomen är samt vilka eventuella risker som är förknippade med patientens tillstånd, såsom suicidalt beteende eller metabola riskfaktorer. För personer som får läkemedelsbehandling men har kvarvarande symtom eller funktionsnedsättningar är det viktigt att komplettera behandlingen med individuellt anpassade psykosociala insatser. Dessa riktlinjer kompletterar på så sätt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011.
-
Fråga efter symtom på hypogonadism hos män med depressiva besvär
Den generella uppfattningen bland läkarna är att män med hypogonadism är svåra att diagnostisera. En av förklaringarna kan vara att de diagnostiska kriterierna för testosteronbrist är ganska diffusa.
-
ADHD hos vuxna
Tvärtemot vad som tidigare ansågs kvarstår symtomen i vuxen ålder i cirka två tredjedelar av fallen.
-
Nytt arbetssätt når majoriteten hepatit C-smittade
Med ett mer flexibelt arbetssätt och en kunskap om patientgruppen har de lyckats få in cirka 300 patienter i behandling sedan projektet Linkage C startade för två år sedan. Något som har bidragit till att Sverige är ett av de 13 länder i världen som ser ut att uppnå WHO...
-
Alzheimers sjukdom
Alzheimers sjukdom är den vanligaste förekommande av demenssjukdomarna. Det som särskiljer Alzheimer från övriga primärdegenerativa sjukdomar är att den initialt drabbar hippocampus och det episodiska närminnet.
-
Kvinna, 49 år, med alkoholmissbruk
Patienten Ann-Charlotte remitteras till beroendevården för att få hjälp med sitt alkoholmissbruk. Hon besväras av tilltagande värk i kroppen och har derangerade levervärden. Hur går du vidare?
-
Alkoholberoende
Man räknar med att cirka 18 procent av männen och 12 procent av kvinnorna i Sverige har ett riskbruk av alkohol.
-
Somatoforma syndrom
Somatisering föreligger när psykologiskt eller emotionellt obehag manifesterar sig i form av fysiska symtom som inte kan förklaras medicinskt.
-
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, är ett tillstånd som kan uppstå efter allvarliga eller långvariga psykiska trauman som olyckor, krig, katastrofer och övergrepp.