Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni
Dessa riktlinjer är en komplettering av nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd.
Läs de nationella riktlinjerna för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni här.
Fokus ligger på behandling med olika typer av antipsykotiska läkemedel vid prodromala stadier av psykossjukdom, nyinsjuknande i psykossjukdom, långvarig psykossjukdom, svårbehandlad psykossjukdom och suicidalt beteende vid psykossjukdom. Även viktökning i samband med antipsykotisk läkemedelsbehandling, extrapyramidala biverkningar av antipsykotisk läkemedelsbehandling, behandling med antipsykotiskt läkemedel i depåform och samsjuklighet med missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika.
Rekommendationerna utgår främst från en systematisk litteraturöversikt om bland annat läkemedelsbehandling vid schizofreni som Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har tagit fram. Hälso- och sjukvården bör erbjuda kontinuerlig antipsykotisk läkemedelsbehandling till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Kontinuerlig antipsykotisk läkemedelsbehandling minskar risken för själv-mord och är en förutsättning för att undvika akuta skov och för att kunna rehabilitera och återintegrera personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd i samhället. Utan antipsykotisk läkemedelsbehandling är det i regel omöjligt för dem som drabbas att leva ett normalt liv.
Det är viktigt att valet av antipsykotiskt läkemedel utgår från hur allvarlig sjukdomen är samt vilka eventuella risker som är förknippade med patientens tillstånd, såsom suicidalt beteende eller metabola riskfaktorer. För personer som får läkemedelsbehandling men har kvarvarande symtom eller funktionsnedsättningar är det viktigt att komplettera behandlingen med individuellt anpassade psykosociala insatser. Dessa riktlinjer kompletterar på så sätt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011.
-
ADHD hos vuxna
Tvärtemot vad som tidigare ansågs kvarstår symtomen i vuxen ålder i cirka två tredjedelar av fallen.
-
Så minskar du stressen under ledigheten
Semester och ledighet väntar runt knuten, men den efterlängtade ledigheten kan hos många störas av stress och press. Här ger Mats Halldin, läkare och medicinsk chef på Netdoktor, sina bästa tips för att hitta återhämtning.
-
Bättre uppföljning efter fetmakirurgi
”Det pratas inte mycket om resan efter operationen då det verkligen handlar om att vara stark”, säger Elin Johansson, 29 år, i en intervju.
-
Psykossjukdomar
Årligen drabbas cirka 23 personer per 100 000 innevånare i någon psykossjukdom, vilka omfattar schizofreni, den vanligaste psykossjukdomen, vanföreställningssyndrom, schizoaffektiv psykos och kort reaktiv psykos.
-
ADHD behandlas i större utsträckning idag
Vi ställer några frågor till vår expert Martin Jägervall, överläkare vid barn- och ungdomskliniken, Centrallasarettet i Växjö.
-
Alkoholberoende
Man räknar med att cirka 18 procent av männen och 12 procent av kvinnorna i Sverige har ett riskbruk av alkohol.
-
Somatoforma syndrom
Somatisering föreligger när psykologiskt eller emotionellt obehag manifesterar sig i form av fysiska symtom som inte kan förklaras medicinskt.
-
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, är ett tillstånd som kan uppstå efter allvarliga eller långvariga psykiska trauman som olyckor, krig, katastrofer och övergrepp.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu