Nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom
De nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom syftar till att möta den ökande psykiska ohälsan och se till att de drabbade får rätt behandling i ett tidigt skede. Riktlinjerna ger rekommendationer om åtgärder för såväl barn och ungdomar som vuxna.
Läs de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom här.
Nästan en tredjedel av befolkningen insjuknar någon gång under livet i depression och omkring en fjärdedel drabbas av ångestsyndrom. De som inte får rätt behandling i tid riskerar långvarig sjukdom med återinsjuknande men även risken för suicid ökar. Tidig upptäckt och effektiv behandling inom primärvården förväntas minska patientens lidande, behovet av sluten vård och är kostnadseffektivt ur ett samhällsperspektiv, till exempel då det minskar sjukskrivningar.
Tillgången till psykologisk behandling i dagens hälso- och sjukvård motsvarar inte behovet, enligt Socialstyrelsen. I riktlinjerna framgår det att samtliga personer med lindriga och medelsvåra tillstånd av depression och ångestsyndrom ska erbjudas psykologisk behandling.
Detta är slutversionen av de reviderade riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom från 2010 och ersätter alltså dessa.
-
ADHD hos vuxna
Tvärtemot vad som tidigare ansågs kvarstår symtomen i vuxen ålder i cirka två tredjedelar av fallen.
-
Stressyndrom
Att vara ”stressad” är en naturlig psykologisk och biologisk reaktion på hot och yttre påfrestningar. Men stress kan leda till sjukdom, kroppslig såväl som psykisk.
-
Bättre uppföljning efter fetmakirurgi
”Det pratas inte mycket om resan efter operationen då det verkligen handlar om att vara stark”, säger Elin Johansson, 29 år, i en intervju.
-
Psykossjukdomar
Årligen drabbas cirka 23 personer per 100 000 innevånare i någon psykossjukdom, vilka omfattar schizofreni, den vanligaste psykossjukdomen, vanföreställningssyndrom, schizoaffektiv psykos och kort reaktiv psykos.
-
Vem är dagens alkoholist?
”Troligen har man alkoholproblem i släkten. De flesta är relativt unga, men många utvecklar också problem efter pensionering”, säger överläkare Sven Wåhlin.
-
Generisk förskrivning
Vad innebär generiskt utbyte och vad tycker patienten om systemet? Claes Lagerstedt, överläkare och medicine doktor på Medicinkliniken vid Hallands sjukhus, ger sitt svar på detta. Han tror att generisk förskrivning skulle lösa många av dagens problem.
-
Minnessvårigheter och aktivitetshinder i fokus på konferens i kognitiv medicin
Vilken betydelse har exempelvis närminnet och fjärrminnet eller planerings – och utförandesvårigheter för ett arbetsliv? Frågorna stod i fokus på årets nationella konferens i kognitiv medicin och NetdoktorPro:s expert Mikael Nornholm var på plats för att bevaka kongress...
-
Läkare: måste bli enklare att få aktuell information om generiska läkemedel
Idag kan läkare ofta erbjuda patienten ett billigare läkemedelsalternativ framför dyrare originalpreparat. ”Det är däremot svårt att få en god överblick över tillgängliga läkemedel med dagens förskrivarsystem”, säger infektionsläkaren Bengt Ljungberg.
Anna, 44 år, är frånskild och har två barn på åtta respektive tolv år. Hon har besvärats av sömnsvårigheter tidigare i livet och under en period fick hon tillfällig hjälp med sömnmedel. Nu söker hon vård då problemet har kommit tillbaka, vilket påverkar henne med huvudvärk och trötthet på dagtid. Anna medicineras sedan tre år för hypertoni (betablockerare). Hon har måttlig övervikt, oregelbundna menstruationer samt nattliga svettningar. Hur resonerar du?
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu