Rectus femoris-tendinopati
Basfakta
Definition
- Kallas ibland felaktigt för idrottsbråck.
- Smärta vid det proximala fästet till den raka lårmuskeln.1
Förekomst
- En vanlig idrottsskada, särskilt inom fotboll, ishockey, sprintidrotter och vid styrketräning.
- Ljumskskador utgör 2–5 % av alla idrottsskador och 5–7 % av alla skador bland fotbollsspelare.2
- Bland ljumskskadorna förekommer denna skada i cirka 12 % av fallen.3
Klinisk anatomi
- Muskulus rectus femoris är en av musklerna i muskulus quadriceps femoris.
- Ursprung:
- Spina iliaca anterior inferior och ileum superior till acetabulum
- Muskeln har två huvuden: det främre huvudet som har sitt ursprung i spina iliaca anterior inferior och det bakre huvudet som har sitt ursprung i gropen över acetabularringen
- Fäste:
- Basen av patella och patellaligamentet
- Innervation:
- Nervus femoralis – L2, L3 och L4
- Funktion:
- Muskeln är den enda av quadricepsmusklerna som har sitt ursprung på höftbenet och korsar två leder
- Extenderar benet i knäleden (muskulus quadriceps femoris)
- Stabiliserar höftleden och deltar i flexionen av höftleden tillsammans med muskulus iliopsoas
- "Sparkmuskeln". Löper rakt nedåt längs låret
Etiologi och patogenes
- Tillståndet kan uppstå vid till exempel intensiv skotträning inom fotboll eller hos sprintrar som genomför startträning i långa pass.1
- För tidig återgång till idrottsaktiviteter efter en partiell proximal ruptur är en annan orsak till tendinopati.
Predisponerande faktorer
- Idrott
ICD-10
- M62 Andra muskelsjukdomar
- M62.6 Muskelöveransträngning
- M70 Sjukdomar i mjukvävnader som har samband med användning, överansträngning och tryck
- M70.8 Andra specificerade sjukdomstillstånd i mjukvävnader som har samband med användning, överansträngning och tryck
- M76 Entesopatier i undre extremiteter, utom fot
- M76.8 Andra specifika entesopatier i undre extremiteter, utom fot
Diagnos
Diagnoskriterier
- Är i de flesta fall en klinisk diagnos baserad på typisk anamnes och kliniska fynd.
Differentialdiagnoser
- Idrottsbråck, Gilmores groin.
- Iliopsoas-tendinopati.
- Rectus abdominus-tendinopati.
- Trochanter-tendinopati.
- Ljumskbråck.
- Myositis ossificans:4
- Skada på quadricepsmuskeln som leder till benbildning i muskeln
- Röntgen visar benbildning efter 2–4 veckor
- Tillståndet behandlas vanligtvis med vila men kan kräva excision
- Synovialt sarkom:5
- En mjukvävnadstumör som kan palperas som en lätt svullnad, med eller utan föregående trauma
- Vanlig röntgen visar oftast inget men MR-röntgen visar en lesion i muskelsenövergången till rectus femoris-muskeln
- Biopsi och excision är nödvändigt för diagnos och behandling
Anamnes
- Upprepad belastning på ljumsken med tilltagande smärtor vid böjning av höftleden.
- Smärtor i mitten av ljumsken vid belastning och särskilt vid försök till snabba spurter.
- Vid avulsionsfraktur debuterar tillståndet med akuta smärtor framtill/lateralt i ljumsken och med begränsad förmåga till att böja på höften.
Kliniska fynd
- Ljumskbråck måste uteslutas.
- Isometrisk flexion av höften eller extension av knäet:
- Utlöser smärtor upp mot spina iliaca anterior inferior
- Palpation:
- Vid palpation finner man betydande ömhet över den proximala delen av muskeln, mot senfästet, cirka 8 cm distalt om spina iliaca anterior superior
Kompletterande undersökningar i primärvården
- Inga aktuella.
Andra undersökningar
- Röntgen:
- Intramuskulära blödningar proximalt i muskeln kan resultera i kalkutfällning som syns på en sidobild vid röntgen
- Kan påvisa eventuell avulsionsfraktur
- CT eller MR kan bekräfta diagnosen vid kalkutfällningar.
När remittera?
- Vid oklar diagnos eller dålig läkning.
Behandling
Behandlingsmål
- Symtomlindring, läkning och förebyggande av recidiv.
Allmänt om behandlingen
- Vila, eventuellt NSAID-preparat, kortisoninjektion, ultraljud, träningsterapi.
- Behandlingen består primärt av styrke- och rörlighetsträning med gradvis ökande belastning.
Egenbehandling
- Avlastning från aktiviteter som provocerar fram smärta.
- Även avulsionsfraktur behandlas med vila. Patienten kan återuppta träningen när smärtorna tillåter det.6
Läkemedelsbehandling
- Kortisoninjektion?
- I behandlingsresistenta fall där patienten inte kommer igång med träning på grund av smärtor kan eventuellt injektion med kortison och lokal anestesi ges7
- Behandling med kortison är dock mycket omdebatterat
Kirurgi
- Operativ behandling där granulationsvävnad avlägsnas från senan är mycket sällan indicerat.
- Tenotomi på rectus femoris-senan får inte utföras.
Annan behandling
- Fysioterapi
- Ultraljud?
Förebyggande åtgärder
- Lämplig uppvärmning och stretchning före idrottsaktiviteter.
Förlopp, komplikationer och prognos
Prognos
- God vid adekvat konservativ behandling.
Patientinformation
Skriftlig patientinformation
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
Källor
Öka din kunskap om bältros
Lär dig mer om bältros genom NetdoktorPros webbaserade utbildning - och därmed underlätta snabb diagnostisering och korrekt behandling.
-
Svår långvarig smärta
En av fem människor verkar ha en långvarig smärta och det kan vara svårt att hitta en orsak till smärtan under utredningen. Beroende på vilken sorts smärta det är så väljer man behandlingsmetod.
-
Migrän
Migrän är en kronisk, och delvis ärftlig, neurologisk sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder med svår pulserande huvudvärk kombinerad med illamående, ljus- och ljudkänslighet men med så gott som symtomfrihet mellan attackerna.
-
Eva, 77, lever med smärta efter bältrosinfektion
Kommer jag få uppleva en smärtfri dag innan jag dör? Den frågan ställde sig Evas mamma som under drygt 40 år levde i sviterna av sin bältrosdiagnos. En sådan dag kom aldrig – och i samband med moderns bortgång drabbades även Eva själv.
-
Unika data om långvarig smärta hos äldre
Att smärtpatienter utgör en stor del av professionens vardag kan utläsas av svaren i NetdoktorPro:s avslutade läkarutbildning om långvarig smärta hos äldre. Över 20 procent av deltagande läkare uppgav att de näst intill träffar en smärtpatient om dagen.
-
Nyttan av att skatta smärtgraden
Skattningsskalor är något som överläkaren Karsten Ahlbeck menar är en viktig kompass inom smärtvården. Men 20 procent av läkarna svarade att de nästan aldrig använder skattningsskalor för att analysera svår långvarig smärta hos sina patienter, enligt vår läkarutbildning om smärta.