7 råd vid utredning av förmaksflimmer
Förmaksflimmer drabbar minst tre procent av befolkningen och ökar med stigande ålder. Sjukdomen är inte alltid så tydlig vilket kan förklara mörkertalet av odiagnostiserade patienter, som skulle ha nytta av behandling. Det här bör du ha koll på vid utredning av flimmer.
- Förmaksflimmer behöver inte ge några symtom och kan återkomma i perioder, vilket försvårar diagnostiken.
- Hos högriskpatienter rekommenderas oppportunistisk screening med pulspalpation eller vilo-EKG.
- Förmaksflimmer, speciellt hos äldre patienter, samexisterar ofta med andra sjukdomar såsom hypertoni eller hjärtsvikt.
- Ett normalt vilo-EKG utesluter dock inte paroxysmal arytmi eller subklinisk koronarinsufficiens. Men det kan med stor sannolikhet utesluta ihållande arytmi, hjärtsvikt och tidigare ischemisk händelse.
- Lågt NT-proBNP, särskilt i kombination med normalt vilo-EKG, har hög tillförlitlighet när det kommer till att utesluta hjärtsvikt. Högt NT-proBNP kan däremot bero på en rad olika kardiella och extrakardiella orsaker utöver hjärtsvikt. Därför krävs oftast en noggrann klinisk genomgång samt ekokardiografi.
- Dygnsblodtryck är ett bra verktyg för att bekräfta diagnosen hypertoni eller reda ut hur pass välinställd sjukdomen är. Hypertoni är många gånger huvudorsaken till hjärtsvikt, ischemi och förmaksflimmer.
- Patienter med asymtomatiskt förmaksflimmer torde ha samma risk för stroke som patienter med symtom. Därför ska alla riskskattas på samma sätt, enligt CHA2DS2-VASc score, för att ta ställning till om oral antikoagulantiabehandling är aktuellt.
PATIENTFALL: Uppdatera dig om utredning, behandling och uppföljning av patienter med förmaksflimmer >>
-
Fortbildningar inom infektion
I NetdoktorPro:s fortbildningar inom infektion får du bland annat möjlighet att följa ett patientfall om hepatit C. Eller varför inte uppdatera dig kring infektion orsakad av pneumokocker och insatser för att förebygga allvarlig sjukdom.
-
Övre luftvägsinfektion (ÖLI)
En mycket vanlig och oftast virusorsakad infektion som också benämns vanlig förkylning. Symtomen typiskt spridda från flera organ i övre luftvägar som exempelvis halsont, lockkänsla för öronen, rinnsnuva, irritation och svullnadskänsla i näsan.
-
Influensa och vaccination – för dig som arbetar inom sjukvården
Influensasäsongen 2021–2022: Vilka ska prioriteras vaccination? Vad är högdosvaccin? Hur kan influensavaccin kombineras med andra vaccin? Här får du reda på allt du behöver veta inför patientmötet.
-
Artros
Artros är vår vanligaste ledsjukdom och är enligt WHO bland de elva sjukdomar som orsakar störst global sjukdomsbörda. Vid artros föreligger smärta, funktionsnedsättning och strukturella ledförändringar.
-
Din patient har kronisk urtikaria – remitterar du till dermatolog?
Nässelutslag påverkar den drabbades livskvalitet liksom förmågan att prestera på arbetet eller i skolan. Många av dessa patienter går obehandlade trots att det idag finns bra hjälp att få. Hur handlägger du din patient med kronisk urtikaria?
-
Försenad sömnfas
-
Sömnlöshet, insomni
De flesta sömnstörningar börjar i samband med psykisk påfrestning, somatisk sjukdom eller någon annan yttre påfrestning. Hos vuxna ses en prevalens på 12-20 procent i olika studier, och runt 30-48 procent hos äldre.
-
Språket mellan läkare och patient ofta för otydligt enligt forskare
Forskare vid universitetet i Cambridge lyfter nu frågan kring hur läkare egentligen kommunicera med sina patienter. Många kliniker anses tala på ett både mossigt och nedvärderande sätt och uppmanas nu att fräscha upp språket.