
Tips om akut endokrinologi
Överläkare Mats Palmér ger värdefulla tips när han föreläser om akut endokrinologi på AT-stämman.
- All hyperventilation är inte ångest, sa Mats Palmér, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, när han föreläste om akut endokrinologi på AT-stämman. Han gav många tips på livräddande åtgärder vid olika tillstånd.
Patienter med ketoacidos är vanliga på akuten. Mats Palmér som sitter i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd har ändå sett många fall där dessa patienter inte tagits på allvar och fått fel vård på akuten. Bland annat menade han att hyperventilation är ett symtom som inte alltid får den uppmärksamhet det förtjänar trots att det kan vara ett tydligt tecken på ketoacidos.
Mats Palmér
Patienter som har insulinpump utgör ett särskilt problem eftersom de saknar depåer av insulin och snabbt kan utveckla ketoacidos. Ett exempel är pumppatienten som trodde att hon fått vinterkräksjuka men där kräkningarna var orsakades av pumphaveri med ketoacidos som följd.
– Det här är nackdelen med insulinpumpar. Utan insulindepåer sker utvecklingen snabbt, inom någon timme. På sjukhuset ska inte patienten sköta pumpen själv, för det orkar man inte som patient i det här tillståndet. Sjukhuset ska sköta insulintillförseln och pumpen kopplas bort. Använd insulinschema, tipsade Mats Palmér.
Hypoglykemi
Patienter som står på sulfonylureapreparat, SU, och utvecklar hypoglykemi får aldrig skickas hem utan ska alltid läggas in. Men enligt Mats Palmér förekommer det att patienten får något att äta och dricka och sedan får lämna vårdinrättningen.
– De här patienterna måste läggas in med glukosdropp. Det finns beskrivet ett antal dödsfall på SU där man inte har förstått detta.
För patienter som har insulin och utvecklar hypoglykemi är det däremot oftast inte farligt att skicka hem dem efter behandling och information om hur patienten ska minska risken för ytterligare hypoglykemier.
Acidos
Vid acidos ska patienten få insulin.
– Man ska ge insulin även om blodsockret är bra, men det här glömmer man ofta. Insulinet ska reglera acidosen, inte bara blodsockret.
Ett tips från den erfarna läkaren är att ge subkutant insulin en timme innan insulindroppet kopplas bort. Det minskar risken för en ny kris om något skulle falla mellan stolarna, till exempel vid personalbyte, avdelningsbyte eller annat.
-
Artros
Artros är vår vanligaste ledsjukdom och är enligt WHO bland de elva sjukdomar som orsakar störst global sjukdomsbörda. Vid artros föreligger smärta, funktionsnedsättning och strukturella ledförändringar.
-
Obesitas
Vid lätt fetma hos i övrigt friska personer kan det räcka med de program som erbjuds av kommersiella aktörer. Vid grav fetma bör ett mer fullständigt utrednings- och behandlingsprogram erbjudas i vården.
-
Domningar och kramper i benen – har din patient MS?
52-åriga Hans söker vård då han sedan några månader tillbaka besväras av domningar, kramper och muskelförsvagning i benen. Nu undrar Hans om det kan vara diskbråck eller någon neurologisk sjukdom, såsom MS.
-
27-åriga Andreas söker vård för AS
På din husläkarmottagning möter du 27-åriga Andreas, vars far har ankyloserande spondylit. Andreas, som haft ont i ryggen tidigare, har hört talas om att genen HLA-B27 är en riskfaktor för AS och önskar "testa sig för denna". Vad säger du till honom?
-
Din patient har svår ryggsmärta som vägrar gå över - Vad är felet?
På din vårdcentral möter du en kvinna med smärta sedan flera år, främst i ryggen. Värken är ibland så uttalad att hon tvingas sjukskriva sig från sitt arbete och äter antidepressiva. Vilken typ av huvudsaklig smärta har hon? Följ patientfallet.
-
Långvarig smärta hos äldre
Långvarig smärta är kanske den vanligaste folksjukdomen och olika beräkningar visar att mellan 10 och 20 procent av befolkningen är drabbad. Hos de äldre är problemet ännu större.
-
Fördomar och fakta om digital vård
Vilka är dina fördomar om digital vård? Det cirkulerar många fördomar kring digital vård men här presenteras fakta om hur det faktiskt ser ut och går till.
-
Din patient har kronisk urtikaria – remitterar du till dermatolog?
Nässelutslag påverkar den drabbades livskvalitet liksom förmågan att prestera på arbetet eller i skolan. Många av dessa patienter går obehandlade trots att det idag finns bra hjälp att få. Hur handlägger du din patient med kronisk urtikaria?
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu