Hennes arbete går bland annat ut på att få läkare med examen utanför EU/ESS att komma in på arbetsmarknaden. Ny statistik från Socialstyrelsen visar att mer än hälften av de läkarlegitimationer som utfördades under 2013 gick till personer med läkarutbildning från andra länder.

Rapporten ”Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal 2014", som utkom i början av september, visar att det förra året utfärdades 2 246 nya läkarlegitimationer i Sverige. Av dessa var 991 utbildade i Sverige, 1 052 personer var utbildade i övriga EU/EES.  Resterande läkare, det vill säga 203 personer var utbildade i andra länder utanför EU/EES.

Introduktionsprogram för utländsk vårdpersonal

I en tidigare rapport från Socialstyrelsen konstaterar man att utlandsutbildade läkare får allt större betydelse för svensk sjukvård. Men hur introducerar vi utländska kollegor i den svenska sjukvården? Inom Stockholms läns landsting finns en politisk viljeinriktning att ta tillvara kompetensen i länet. Därför har man skapat ett introduktionsprogram för utländsk vårdpersonal som behöver komplettera sin utbildning inför svensk legitimation.

– Inom Stockholms läns landsting har politiker och regionen förstått vilken resurs utlandsutbildade läkare är för svensk sjukvård. Därför har vi också fått en budget på 6,3 miljoner per år och inför varje budgetår görs en begäran om nya pengar, säger Ulrika Gellerstedt.

– Pengarna går bland annat åt till lön under provtjänstgöringen, en lön som är överenskommen med Stockholms läkarförening samt till handledararvode som ligger på 3000 kronor per vecka i åtta veckor till arbetsplatsen. Ett visst individuellt språkstöd vid behov kan också förekomma, fortsätter hon.

I dagsläget, 2014, har Stockholms läns landsting 54 provtjänstgörande läkare. Av dessa har 16 stycken beviljat nystartsjobb från Arbetsförmedlingen, 27 stycken provtjänstgör inom primärvården och två läkare provtjänstgör utanför Stockholm. 

Största hindret – språket

Ett liknande program finns även i Västra Götalandsregionen och som riktar sig till utlandsutbildade läkare. Syftet är att ge deltagarna goda kunskaper om det svenska sjukvårdssystemet och för de som inte har svenska som förstaspråk ingår även språkundervisning.

– Att inte kunna det svenska språket är givetvis ett stort hinder. De deltagare som inte har svenska som förstaspråk har språkkurs en dag varannan vecka för att lyckas få godkänt i Socialstyrelsens språkprov, berättar Inger Hagqvist programansvarig på VG-regionen.

Hur tar ni hand om utlandsutbildade läkare på din arbetsplats? Och vad ser du som den största utmaningen för att integrera utländsk kompetens i den svenska sjukvården? Kommentera direkt under artikeln.