Ulcerös kolit

Basfakta

Definition

• Ulcerös kolit är en diffus, ospecifik slemhinneinflammation som nästan alltid involverar rektum (proktit), men som kan omfatta övriga kolon, och kan påverka en liten del av distala ileum (backwash ileitis).¹
• Hos 20–30 % är sjukdomen utbredd i hela tjocktarmen.

Klassificering

• Klassificeras efter sjukdomsaktivitet (remission, lindrig, måttlig, svår), kliniskt förlopp och utbredning:
• Utbredning (Montreal)²
  • Proktit:
    • Begränsad till distala 15 cm med synlig gräns till den normala tarmen proximalt
  • Distal kolit/vänstersidig kolit:
    • Sjukdomen går upp i sigmoideum och/eller descendens men passerar inte vänster flexur
  • Extensiv kolit:
    • Inflammationen har passerat vänster flexur
  • Ibland används också begreppen pankolit/totalkolit:
    • Hela tjocktarmen är inflammerad
• Svårighetsgrad:
  • Asymtomatisk:
    • Klinisk remission
  • Lindrig ulcerös kolit:
    • ≤4 avföringar per dag med eller utan blod, ingen systemisk påverkan och normal SR
  • Måttlig ulcerös kolit:
    • >4 avföringar per dag men minimala tecken till systemisk påverkan
  • Svår ulcerös kolit:
    • >6 blodiga avföringar per dag, puls minst 90, temperatur minst 37,5°C, Hb <105 g/L och CRP >30 mg/L
    • Vid ytterligare försämring med >10 blodiga avföringar dagligen, kontinuerlig blödning, toxisk påverkan, bukömhet och utspänd buk behövs transfusion och kolon kan ses dilaterad

Förekomst

• Incidens är cirka 20 nya fall per 100 000 årligen i Sverige.³
• Debut vanligen vid 20–40 års ålder.³
• Sjukdomen är ungefär lika vanlig bland män och kvinnor.

Etiologi och patogenes

• Orsaken är okänd, men genetiska faktorer är av betydelse i kombination med utlösande miljöfaktorer.³
• Räknas som en autoimmun sjukdom initierad av en inflammatorisk respons på kolonbakterier,⁴ där både predisposition och exposition är avgörande för sjukdomsutbrott.
• Cirka 1–2/10 personer med ulcerös kolit har släktingar med inflammatorisk tarmsjukdom (ulcerös kolit eller Crohns sjukdom).⁴

Genetiska faktorer

• Förstagradssläktingar till en person med inflammatorisk tarmsjukdom har 4–20 gånger ökad risk än övriga befolkningen att få inflammatorisk tarmsjukdom. Den absoluta risken är 5 %⁵ – dock är den mindre framträdande än för Crohns sjukdom.
• Multipla gener är involverade.⁶

Miljöfaktorer

• Säkra evidens saknas, men en rad faktorer har visat sig kunna öka risken för inflammatorisk tarmsjukdom.
• NSAID-preparat:
  • Kan leda till att sjukdomen blossar upp hos vissa patienter^6-7
• Rökning:
  • Cigarettrökare har lägre risk att få ulcerös kolit än icke-rökare, men generella risker med rökning är betydligt allvarligare än den positiva effekten för ulcerös kolit⁸
• Tarmflora:
  • Sjukdomen kan bero på onormal reaktion på en normal tarmflora på grund av en defekt slemhinnebarriär och/eller ineffektiv reparation av slemhinnan efter skada

Immunologi

• Den samlade effekten av genetiska och miljömässiga faktorer och andra processer påverkar konstant slemhinnans immunrespons.⁶
• Karakteristiska förändringar med skillnader mellan Crohns sjukdom och ulcerös kolit har konstaterats.⁶
• Aktiveringen medför produktion av ett stort antal ospecifika mediatorer av inflammation.

Patofysiologi⁹

• Vanligen involveras bara mukosan med bildning av kryptabscesser. I svårare fall kan submukosan vara påverkad och i vissa fall djupa muskellager i tarmväggen.
• Ulcerationer täcks snabbt med granulationsvävnad.
• Flera cytokiner som bidrar till den inflammatoriska processen har hittats.
• Obalans mellan pro- och antiinflammatoriska cytokiner verkar vara viktigare än den totala mängden av cytokiner.
• I tillägg finns flera nedbrytningsprodukter som direkt eller indirekt bidrar till vävnadsskada och celldöd.
• Upptäckt av dessa mekanismer har möjliggjort en mer specifik och målinriktad behandling.

Predisponerande faktorer

• Graviditet har vanligtvis inga negativa effekter för sjukdomen, men det händer att koliten kan blossa upp under graviditeten eller efter förlossningen.

ICD-10

• K51 Ulcerös kolit
  • K510 Total ulcerös (kroniskt) kolit
  • K511 Ulcerös ileokolit
  • K512 Ulcerös proktit
  • K513 Ulcerös proktosigmoidit
  • K514 Pseudopolypos i tjocktarmen
  • K515 Vänstersidig kolit
  • K518 Annan specificerad ulcerös kolit
  • K519 Ulcerös kolit, ospecificerad

ICD-10 Primärvård

• K51- Ulcerös kolit

Diagnos

Diagnoskriterier

• Typisk anamnes med blodig, slemmig diarré, klassiska endoskopiska eller bilddiagnostiska förändringar.
• Endoskopi med biopsi ger den slutliga diagnosen.
• I 10 % av fallen går det inte att skilja mellan ulcerös kolit och Crohns sjukdom vid diagnostillfället.

Differentialdiagnoser

• IBS (Irritable Bowel Syndrome)
• Crohns sjukdom
• Infektiösa diarréer
• Läkemedelsinducerad kolit
• Pseudomembranös kolit
• Ospecifika koliter
• Ischemisk kolit
• Kolorektal cancer

Anamnes

• Den kliniska bilden varierar starkt.
• Blodig diarré och stark avföringsträngning är huvudsymtomen.¹⁰
• Typisk klinisk bild är perioder med blod- och varblandad avföring, diarré, rektala tenesmer, eventuellt buksmärtor, trötthet (som kan vara mest uttalad efter akuta skov) och anemi.
• Symtomens allvarlighetsgrad är dåligt korrelerad till utbredningen i tarmen. Man kan ha mycket besvärlig proktit, men lite symtom vid utbredd kolit.
• Om tillståndet startar i ändtarmen, stannar det ofta där, men progredierar i 1/3 av fallen:
  • Tidig progression har en dålig prognos med risk för utveckling av svår pankolit

Extraintestinala manifestationer

• Uppträder hos minst 25 % – andra rapporterar 6–47 %.¹¹
• Erythema nodosum (2–4 %), episklerit, främre uveit, pyoderma gangränosum (1–2 %).
• Ledaffektion i störa leder/unilateralt (5–10 %), ankyloserande spondyloartrit/sakroilit (12–15 %), primär skleroserande kolangit – har ingen koppling till aktiviteten i koliten.

Bedömning av svårighetsgrad vid recidiv

• Lindrig till måttlig sjukdom:
  • Diarré: gradvis start, <5 ggr per dag
  • Blod i avföringen: lite eller inget
  • Nattliga symtom: inga
  • Feber: ingen
  • Takykardi: ingen
  • Hb: >110 g/L
  • CRP: <30 mg/L
  • Leukocyter: <12 x 10⁹/L
• Svår sjukdom (fulminant kolit):¹²
  • Diarré: >6 ggr per dag
  • Blod i avföringen: rikligt (>50 % av avföringarna)
  • Nattliga symtom
  • Feber: >38° C på kvällen
  • Takykardi: >90/min
  • Hb: <100 g/L
  • CRP: >30 mg/L
  • Leukocytos

Kliniska fynd

• I lugn fas ger den kliniska undersökningen sällan fynd av betydelse.
• I akut fas är bedömningen av allmäntillståndet viktigt:
  • Fokusera på blodtryck, temperatur, pulsmätning och nutritionsstatus
  • Vid bukundersökning kontrolleras ömhet och tecken på bukhinneinflammation

Kompletterande undersökningar i primärvården

• Se även "1.4 Ingång i vårdförlopp" i Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) – vuxna.
• Blodprover:
  • Hb, CRP, vita, albumin som ett minimum
  • Leverprover:
    • Kan ge information om samtidig sjukdom i lever och gallvägar
• Kalprotektin i feces:
  • Förhöjt vid inflammatorisk tarmsjukdom, en metaanalys (2010) visade sensitivitet på 93 % och specificitet på 96 % hos vuxna – men lägre specificitet hos barn (76 %):¹³
    • Screening med kalprotektin vid misstanke om inflammatorisk tarmsjukdom kan minska behovet av endoskopi med 67 %¹³
    • Kalprotektin i feces är ökad vid alla inflammation i magtarmlkanalen och är inte specifik för IBD
    • Är användbart förutsatt att andra orsaker såsom magtarminfektioner uteslutits. Testet minskar andelen patienter som behöver genomgå endoskopisk undersökning och minskar sjukvårdskostnader¹⁴
  • En systematisk litterturöversikt visade sensitivitet för inflammatorisk tarmsjukdom på 83 %–100 % vid cut-off 50 mg/kg för kalprotektin.¹⁵
  • Värden under 50 mg/kg ger nästan 100 % negativt prediktivt värde (NPV) för inflammatorisk tarmsjukdom bland patienter med tarmsymtom remitterade från primärvård.¹⁶
  • Testet kan också användas för att följa utvecklingen av sjukdomen:¹⁷
    • I en studie beräknades sensitivitet på 88 % och specificitet 73 % - vilket innebär att klinisk bedömning fortfarande är nödvändig
    • Motsvarande data för CRP var sensitivitet 49 % och specificitet 92 %
• Rektoskopi?
  • Få allmänläkare gör rektoskopi på patienter med ulcerös kolit. De flesta patienter med misstanke om tillståndet remitteras till gastroenterolog som som gör full koloskopi och tar segmentella biopsier från kolon.
  • Eftersom minst 95 % av dem med ulcerös kolit har rektal påverkan avslöjar eventuell distal rektoskopi med flexibelt skop ofta typiska slemhinneförändringar som diffus inflammation och en lättblödande slemhinna
  • Rektumbiopsi är av stort värde
• Bakteriologi av avföring och eventuell serologi:
  • Viktigt för att utesluta infektiösa orsaker som Clostridium difficile, Yersinia enterocolica, Campylobacter jejuni, Salmonella, Shigella och amöbor

Andra undersökningar på sjukhus

Provtagning

• Blodprover:
  • Hb, SR, CRP, LPK, TPK, albumin, Na, K, Ca, ferritin, kreatinin, gamma-GT, ALP, bilirubin
• Avföringsprov:
  • Faecesodling, C. difficile cytotoxin B, mikroskopi för påvisande av cystor och maskägg, kalprotektin
• Infektionsscreening:³
  • Vid behandling med immunmodulerande läkemedel kan latenta infektioner reaktiveras vilket motiverar serologisk screening för hepatit B och C, Hiv och varicella-zoster virus (endast om det är oklart om patienten haft vattkoppor)
  • Antikroppar för EBV tas inför övervägande av tiopurinbehandling, då seronegativa patienter har en ökad risk för hemofagocyterande lymfohistiocytos och lymfom.
  • Serologi för andra virus, till exempel CMV kan tas när det är kliniskt motiverat
  • Screening för tuberkulos ska utföras, både för aktiv sjukdom och för latent infektion, innan behandling med biologiska läkemedel eller JAK-hämmare påbörjas
• Läkemedelsmonitorering:
  • Koncentrationer av biologiska läkemedel (TNF-hämmare, integrinhämmare, interleukinhämmare och JAK-hämmare)
  • Bestämning av tiopurinmetabolitkoncentration (6-TGN/6-MMP)

Sigmoideoskopi och fullständig ileokoloskopi

• Flexibel videoendoskopi (sigmoideoskopi) ger jämfört med stel rektoskopi en överlägset bättre bildkvalitet och överblick, samt även möjlighet till seriell biopsitagning.
• Vid akut ulcerös kolit kan då diagnos, svårighetsgrad samt utbredning bestämmas direkt.
  • Den inflammatoriska aktiviteten vid ulcerös kolit är kontinuerlig och oftast mest uttalad distalt och avtar i proximal riktning
• En fullständig ileokoloskopi görs vanligen i ett senare skede då även undersökning av terminala ileum är viktig.
• Hos 10% är det svårt att skilja mellan ulcerös kolit och Crohns sjukdom vid diagnostidpunkten, senare skopi kan särskilja de flesta av dessa. 

Andra bildundersökningar

• Ultraljud buk:
  • Kan visa förtjockad tarmvägg som tecken på inflammation
  • Kan ge en bild av sjukdomens utbredning i tarmen
• DT/MRT buk:
  • Vanligen görs försiktig distal skopi vid allvarlig sjukdom
  • Om skopi och biopsi inte ger tillräcklig information, kan det i sällsynta fall vara aktuellt med DT/MRT buk för att skilja mellan Crohns sjukdom och ulcerös kolit
• Kapselendoskopi:
  • Kan vara aktuellt för att skilja mellan Crohns sjukdom och ulcerös kolit om skopi och biopsi inte ger tillräcklig information, och vid osäkerhet vid DT eller MRT tunntarm
• Indium-leukocytskintigrafi:
  • Visar aktivitet och utbredning av sjukdomen, men används sällan i kliniska sammanhang
• Vid allvarlig kolit bör DT-buk göras för att bedöma signifikant dilatation av kolon.

Kliniska index för bedömning av sjukdomsaktivitet³

• Harvey-Bradshaw Index
• Simple Clinical Colitis Activity Index
• Partial Mayo score
• Short-Health scale IBD
• IBD-fatigue
• Patient Reported Outcomes 2

När remittera?

• Vid klinisk misstanke om ulcerös kolit (förhöjt kalprotektin, diarré, blod) bör patienten remitteras till koloskopi för att ställa en säker diagnos, kartlägga utbredningen och på grundval av detta fastställa behandlingen.
• Allmänläkare kan i vissa fall sköta patienter med diagnostiserad och känd lindrig proktit.
• Patienter med ulcerös kolit bör skötas av medicinsk gastroenterolog i samarbete med allmänläkare.
• Tecken på allvarlig/fulminant kolit kräver omedelbar remiss.

Checklista vid remittering

Behandling

Nationella rekommendationer

Behandlingsmål³

• Tarmslemhinneutläkning.
• Symtom- och kortikosteroidfri remission.
• God livskvalitet med bevarad funktionsförmåga.
• Undvika komplikationer och besvärande biverkningar.
• Minimera behov av omfattande eller upprepad tarmresektion.

Behandlingen i korthet

• Som induktionsbehandling av rekommenderas främst 5-ASA, kortikosteroider och/eller TNF-hämmare.³ 
• Som underhållsbehandling rekommenderas främst 5-ASA, tiopuriner eller TNF-hämmare, ofta i kombination, men även vedolizumab kan övervägas.³
• Ustekinumab och tofacitinib ska primärt övervägas vid otillräcklig behandlingseffekt, intolerans eller kontraindikationer för ovan nämnd behandling.³
• Vid svår kolit är korrigering av vätske- och elektrolytbalansen viktigt tillsammans med substitution:
  • Erytrocytkoncentrat, färskfruset virusinaktiverad plasma eller albumin och adekvat parenteral nutrition.
• Utebliven respons på läkemedel är indikation för kolektomi.
• Vid diagnostidpunkt och inför framtida behandling som nedsätter immunförsvaret bör en genomgång av patientens vaccinationsstatus göras, se Tabell 5 "Genomgång av vaccinationsstatus hos patienter med IBD vid diagnos och inför framtida behandling som nedsätter immunförsvarett" i Behandlingsrekommendation läkemedelsbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom. Läkemedelsverket (2021).³

 Egenbehandling

• Det finns ingen bra dokumentation för att speciell kost har förebyggande eller terapeutisk effekt.
• En metaanalys (2017) visade att en låg FODMAP diet minskade symtom, men att fler studier behövs:¹⁸
  • Livsmedel med höga halter av FODMAP:
    • Monosackarider: (Fruktos/glukoskvot >1) äpple, päron, vinbär, vattenmelon, mango, nypon, körsbär, salladsärter, honung, juice, torkad frukt
    • Disackarider: Mjölk, yoghurt, fil
    • Oligosackarider: Vete, råg, korn, samtliga bönor och lökar, linser, rödbeta, sparris, jordärtskocka, kronärtskocka, selleri, kålrot, nektarin, vinbär, dadlar, fikon, vattenmelon, persika, aprikos, grapefrukt, cashewnöt, pistagenöt, mandel och – i mängder över 30–70 gram – broccoli, vitkål, brysselkål, gröna ärter, sötpotatis och havre
    • Polyoler: Avokado, blomkål, svamp, sockerärter, majs, aprikos, äpple, päron, björnbär, plommon, vattenmelon, persika samt sötningsmedel som slutar på -ol: exempelvis mannitol, glycerol, sorbitol och xylitol
• Järntillskott kan behövas:
  • En del upplever försämring av symtomen vid intag av perorala järnhaltiga preparat.
  • Perorala järntillskott är ofta inte tillräckliga på grund av för lågt tillskott och hämmad absorption vid inflammation
  • Intravenöst järntillskott är därför ett viktigt alternativ och helt nödvändigt, särskilt i faser med hög sjukdomsaktivitet
• Loperamid:
  • Kan vara verksamt vid plågsam diarré, och används ofta efter kolektomi
  • Bör inte användas vid aktiv sjukdom

Läkemedelsbehandling

Läkemedelsbehandling och sjukdomsaktivitet

• Se Tabell 4 "Generell rekommendation för farmakologisk behandling vid UC utifrån sjukdomsaktivitet" i Behandlingsrekommendation läkemedelsbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom. Läkemedelsverket (2021)³

Behandling vid graviditet

• Se Nationell riktlinje 2020 På uppdrag av Svensk Gastroenterologisk Förenings styrelse Fertilitet, graviditet och amning vid inflammatorisk tarmsjukdom.¹⁹

Läkemedelsalternativ

Kirurgi

• De flesta kolektomier utförs inom de första 3–5 åren efter diagnos.²⁸

Förebyggande åtgärder

• Ökad risk för koloncancer om:
  • Sjukdomen drabbar hela kolon
  • Har varat >10–15 år med dålig sjukdomskontroll
  • Det har utvecklats primär skleroserande kolangit
  • Vid familjär sporadisk koloncancer
  • Eller om patienten var under 30 år då sjukdomen debuterade
• Ökad risk för att utveckla osteoporos?
  
  • Behandlingen, speciellt upprepade prednisolonkurer, kan öka risken för osteoporos
  • Extra tillskott med kalcium och D-vitamin kan vara indicerat
• Systematisk efterkontroll rekommenderas, se Uppföljning nedan

Cancerförebyggande effekt av 5-ASA

• Användning av 5-ASA har visat sig kunna minska förekomsten av kolorektal cancer vid ulcerös kolit.
• Verkningsmekanismen förmodas vara påverkan av den programmerade celldöden (ökad apoptos) och reducerad cellproliferation.
• Man förebygger därmed tumörutveckling och kan minska eller förhindra tumörtillväxt.³³
• All läkemedelsbehandling kan genom inflammationshämmade effekt minska risken för kolorektal cancer med upp till 80 %:
  • Läkemedel med störst antiinflammatorisk effekt (biologiska läkemedel mer än 5-ASA) har störst effekt på minskad risk för kolortektal cancer

Förlopp, komplikationer och prognos

Förlopp

• Ulcerös kolit har oftast ett intermittent förlopp, men kroniskt aktiva och fulminanta fall är inte sällsynta:
  • Förloppet varierar mellan individer från lätta symtom till allvarligt och aggressivt förlopp
• Ett akut fulminant anfall ses hos 5–15 % och kan uppstå när som helst i förloppet.
• Inom en tioårsperiod har de flesta haft minst ett recidiv. Vid varje enskild tidpunkt är ca 50 % symtomfria:
  • Minst hälften av patienterna som har uppnådd remission och som har avslutat behandlingen med biologiska- eller immunmodulerande läkemedel, får recidiv inom ett år
• Sjukdomen har ofta samma utbredning vid recidiv, men den kan också progrediera i proximal riktning:
  • Det kan ske en förändring i sjukdomsutbredningen i kolon både de första åren efter diagnosen och senare i sjukdomsförloppet³⁴
• Hos 10–20 % av patienterna med proktit breder sjukdomen ut sig.
• Ulcerös kolit hos barn har ofta ett allvarligare förlopp.

Graviditet¹⁹

• Graviditeten bör i första hand förläggas till en inaktiv sjukdomsfas.
• Graviditet och förlossning förlöper oftast utan större problem och tycks inte påverka sjukdomen:
  • Fertiliteten är i det närmaste normal
  • Man försöker att undvika kirurgiska ingrepp under graviditeten, och optimal medicinsk behandling är väsentlig

Komplikationer

Fulminant kolit

• 5–15 % utvecklar svår kolit.
• Mortaliteten är hög utan optimal behandling.
• Dilatation kan komma snabbt.
• På grund av risken för perforation övervakas patienter i riskzonen dagligen kliniskt av internmedicinare/gastroenterolog i tätt samarbete med gastrokirurg.

Andra organmanifestationer

• Extraintestinala manifestationer uppträder hos cirka 25 % i form av artrit, dermatologiska sjukdomar, uveit och primär skleroserande kolangit (hos cirka 5 %).
• Anemi/järnbrist och svår trötthet räknas som extraintestinala manifestationer och drabbar 20–40 %.

Kolorektal cancer

• Ulcerös kolit medför ökad risk för utveckling av kolorektal cancer, men nyare forskning tyder på att risken inte är så hög som tidigare antagits.³⁵
• En populationsbaserad kohortstudie fann att risken för kolorektalcancer är ökad jämfört med befolkning utan ulcerös kolit:³⁶
  • Cancer upptäcktes i ett tidigare stadium vid ulcerös kolit
  • Cancerdödligheten var ökad (OR 1,25):
    • Motsvarar 1 extra dödsfall per 3041 patienter med ulcerös kolit vart 5:e år
    • Risk för cancer och dödlighet är tydligt avtagande
• Mortaliteten på grund av cancer är inte ökad jämfört med befolkningen i övrigt, dokumenterat bland annat i en norsk studie med 20 års observationstid.³⁷
• Livstidsrisken:
  • Risken för patienter med total kolit som inte opereras är ökad, men sannolikt <10 %
  • Läkemedelsbehandling som ger bättre kontroll på inflammationen, samt bättre och tätare uppföljning tycks vara en viktig förklaring till minskningen ³⁷
• Prognostiska faktorer:
  • Varaktighet >10 år, tidig debut och total kolit är de mest signifikanta prognostiska faktorerna förutom att patienter med skleroserande kolangit har betydligt ökad cancerrisk också i tarmen. Familjär kolorektal cancer tycks också öka cancerrisken

Graviditet

• Sjukdomen har oftast få konsekvenser för fostret, men vid aktiv sjukdom är det ökad risk för förtidig födsel och lägre kroppsvikt, och liten ökad risk för spontanabort i första trimestern.
• Graviditet har vanligtvis inga negativa konsekvenser för tarmsjukdomen.

Psykiska problem

• Många unga patienter med inflammatorisk tarmsjukdom lider av psykiska problem med tendens till depression, ångest och dålig självbild:
  • Föräldrarna och anhöriga påverkas också
• Fatigue, en överväldigande känsla av trötthet, utmattning och bristande energi, är vanligt vid ulcerös kolit (22–69 %) och kan påverka både livskvalitet och arbetsförmåga.³⁸

Prognos

• Prognosen vid ulcerös kolit har förbättrats de senaste 20–30 åren till följd av bättre behandling.

Exacerbationer och remissioner

• Ulcerös kolit är en kronisk sjukdom som kännetecknas av exacerbationer och remissioner.
• Upp till 75 % av patienterna med obehandlad, inaktiv ulcerös kolit får recidiv inom 12 månader.
• Enligt en norsk studie med 10 års uppföljningstid innan biologiska läkemedel började användas:³⁹
  • Var mortaliteten bland patienter med ulcerös kolit inte högre än i den generella befolkningen
  • Var kumulativ rate för kolektomi 10 %
  • Utbredd kolit och SR >30 mm vid diagnostidpunkten gav en hazard ratio (HR) på 3,6 för senare kolektomi, medan ålder >50 år gav en HR på 0,3
  • 83 % hade recidiverande sjukdom, medan hälften av patienterna var recidivfria de sista 5 åren av observationstiden
• Den samlade risken för kirurgi vid ulcerös kolit anges till cirka 1/3 vid totalkolit, 1/5 vid vänstersidig utbredning och 1/10 vid proktosigmoidit efter 5 års sjukdom:
  • Dåligt allmäntillstånd, feber på grund av tarmsjukdomen, anemi, låg S-albuminnivå, blod och var i avföringen tillsammans med diarré är faktorer som ökar risken för kolektomi³⁹
• Cirka 2/3 patienter uppnår klinisk remission med läkemedelsbehandling, och 80 % av patienterna som följer behandlingsupplägget förblir i remission.⁴⁰

Predikativa faktorer

• Ung ålder vid debut, stor sjukdomsutbredning och hög aktivitet ger sämre prognos.
• Svårighetsgraden vid debuten verkar inte ha något prognostiskt värde för frekvensen av recidiv eller svårighetsgraden av senare sjukdom.⁴¹
• Frekventa recidiv i början av sjukdomen innebär ökad risk för recidiv senare.
• Förekomsten av extraintestinala manifestationer fördelar sig ganska jämnt mellan patientgrupper med distal kolit och utbredd kolit.

Uppföljning

Plan

• Patienten ska ha fast läkarkontakt för regelbundna kontroller.
• Intervallerna är bland annat beroende av sjukdomsaktivitet, utbredning och varaktighet.
• Vid kontinuerliga symtom eller återkommande recidiv bör elektiv operation övervägas.
• Koloskopi bör upprepas ett år efter debut för utvärdering av behandling, sjukdomsutbredning och ny bedömning av diagnosen om den tidigare varit osäker.
• Kalprotektinmätning i avföring kan bidra till att bedöma graden av inflammation:
  • Värden över 250 mg/kg indikerar ökad risk för recidiv
  • Värden under 250 mg/kg indikerar lägre/liten risk för recidiv

Proktit

• Inte nödvändigt med rektoskopi vid varje nytt anfall.
• Om det uppstår ändringar i sjukdomsbilden bör man göra en rektoskopi. Ser man då ingen övre begränsning av koliten bör patienten hänvisas till koloskopi.
• Risken för cancer är marginellt förhöjd och ger ingen grund för frekventa endoskopiska kontroller.

Cancerövervakning vid totala, utbredda koliter

• Upplägget för cancerövervakning:
  • Debatteras ständig. Slutsatsen i flera centrala publikationer är att regelbundna screeningundersökningar är till liten eller ingen nytta⁴²
  • För att hitta ett cancerfall utan spridning, krävs att man utför 476 koloskopiundersökningar⁴³
• Vilka bör följas upp särskilt?
  • En systematisk uppföljning av patienter med koloskopi bör inkludera dem med dålig sjukdomskontroll som inte tål underhållsbehandling med läkemedel, patienter med tidig debut av totalkolit och långt sjukdomsförlopp och patienter med ökad risk för kolorektal cancer och de som har utvecklat primär skleroserande kolit
• Koloskopi med flera biopsier:
  • Nyttan är omdiskuterad, men rekommenderas i internationella guidelines
  • Är den rekommenderade undersökningen och genomförs normalt vartannat år hos icke opererade patienter med totalkolit som varat <8–10 år
  • Vissa föreslår kontroll efter 10 år, 15 år och senare vartannat år
  • Om biopsierna påvisar lätt dysplasi rekommenderas kontroll med nya biopsier efter 3–6 månader
  • Om biopsierna visar grav dysplasi görs kolektomi

Patientinformation

Skriftlig patientinformation

• Ulcerös kolit
• Behandling av ulcerös kolit
• Läkemedel vid ulcerös kolit
• Ulcerös kolit och risken att få cancer i tjocktarmen
• Kost och inflammatorisk tarmsjukdom
• Inflammatorisk tarmsjukdom och graviditet
• Fulminant kolit
• Ileostomi
• Stomi

Patientförening

• Mag- och tarmförbundet