Stamceller föreslås ha betydande roll vid myomutveckling

Livmodern genomgår en cyklisk nedbrytning och regeneration, främst under kontroll av könshormon som östrogen och progesteron. Återuppbyggnaden styrs också av stamceller som är lokaliserade i myometrium och endometrium. Flera studier föreslår att dessa stamceller kan vara involverade i olika patologiska tillstånd i livmodern, däribland benigna tumörer som myom. 

– Vi vet fortfarande inte säkert vad som orsakar myom. Det är inte heller känt vilken slags cell som ger upphov till myocyten som i sin tur bildar tumören, säger Helena Kopp Kallner som är överläkare vid Kvinnokliniken på Danderyds sjukhus i Stockholm.

En teori är att stamceller i myometrium ligger bakom bildandet av myom. Tidigare trodde man att stamceller endast utgick från benmärgen, men numera är det välkänt att adulta stamceller finns i flera av kroppens organ - däribland i livmodern. Dessa stamceller har genomgått ytterligare mognadsfaser och bär inte på samma egenskaper som exempelvis en pluripotent stamcell.

– Stamceller i myometrium genererar dotterceller genom asymmetrisk delning, vilka prolifererar, omsätts och interagerar både med varandra och omgivningen, säger hon.

Vid myombildning föreslås det handla om genetiskt avvikande stamceller i myometrium som kallas LMSP (leiomyoma derived SP cells).

Myomcellen är komplex

Flera studier framhåller att både stamceller och genetiska förändringar kan spela en nyckelroll vid myomutveckling. Hittills har man identifierat flera återkommande mutationer i myomcellen som särskiljer den från en normal myocyt i myometrium. Exempelvis trisomi av kromosom 12, deletioner i 7q samt genetiska avvikelser som påverkar MED12 (mediator complex subunit 12). Vilka specifika mutationer en myomcell bär på skiljer sig dock från myom till myom.

– Myomcellen har en betydligt rörigare bild, jämfört med en normal myocyt. Cellkärnan är större och myomcellen ligger inte avgränsad och arrangerad i fina stråk som normala muskelceller gör, säger Helena Kopp Kallner.

Bildningen av myom bottnar troligtvis i monoklonal expansion av en glattmuskelcell i myometrium. I teorin skulle det kunna vara en stamcell som genetiskt förändrats till en LMSP, och därefter interagerar med omkringliggande myometrium för att ge upphov till ett myom.

– Om så är fallet förändrar det inte den kliniska synen på myom. Men det kan leda till nya målriktade behandlingar som verkar på en genetisk nivå. Dagens läkemedel är främst inriktade på att minska tumörens tillväxt genom att reducera tillgången på östrogen och progesteron, samt att minska symtom som exempelvis blödningar.

Ett stort problem inom sjukvården

Flera gånger i veckan träffar Helena Kopp Kallner kvinnor som drabbats av myom. I dag klassas tumörformen som den vanligaste i bäckenet hos kvinnor. Myom bildas främst under den senare fertila perioden, och vanligtvis minskar tumörerna i storlek efter menopaus när tillgången på progesteron och östrogen minskar. Dock drabbar myom även kvinnor i yngre åldrar.

– Myom är ett stort problem inom dagens sjukvård. Prevalensen är hög och risken att drabbas stiger med åldern, säger Helena Kopp Kallner.

Hon fortsätter:

– Det här är ett ämne som behöver lyftas. Jag möter många kvinnor som drabbas av myom i en ålder när de fortfarande drömmer om att skaffa fler barn, det är en otroligt tuff situation.